Ämne: Reflektioner kring varmvattencirkulation

[Percy]

Jag skall prova och logga. LogPro visar ju tydligt vad som händer...
Nu på sommaren när KB in ökar, så märks det också på drifttiden för varmvattenladdningarna, som går ner en del. Ifall jag får detta att fungera blir väl effekten än bättre på vintern.

[karlmb]

Varför inte styra VVC smart med rörelsesensor etc så att den inte går när ingen är vaken eller hemma eller ens i badrummet/köket?

[Percy]

...eller finns det någon flödesgivare som känner av när vattnet i rören börjar röra på sig, dvs att man öppnar kran, och då kör igång vvc-pumpen?

[Mr Henke]

...eller finns det någon flödesgivare som känner av när vattnet i rören börjar röra på sig, dvs att man öppnar kran, och då kör igång vvc-pumpen?

Då är det tyvärr för sent att starta vvc pumpen.
Jag kör min på timer. Några timmar morgon och kväll. Och hela dagen på lördag och söndag. Det beror ju på hur man är hemma. Lite drygt när man ibland är ledig. Men det få gångerna får man väl ta.

[lunk Umeå]

180 kWh/månad för VVC? Jisses... Nu på sommaren drar hela varmvattenproduktionen ca 70-80 kWh/månad för mig.

Jag har funderat på att koppla in VVC-slingan igen som går till köket, men om det kostar så mycket så vete tusan om det är värt det bara för att slippa spola undan så mycket kallvatten första gången på dagen man behöver varmvatten i köket.

[Churchill]

Interesant tråd


Hur är ledningarna mellan VP och kulveten isolerade?
Hur är det med isolering på slingan i huset? är det nakna rör tappar de mycket värme även ved 25 graders rumstemperatur.
Sedan har de flesta värmepumpar dålig verkningsgrad vid 50 grader

[Percy]

VVC kostar med problem är till för att lösas (om det går?)

Testade med att strypa VVC returen (ventilen finns i huset före retur till kulvert) med ca 50%. sänkte stopp till 53 °C och start till 45 °C.
Resultat: drifttid 2h20min fördelat på 4 körningar. 8kWh el till VP. Temperatursänkning i tanken: 1,7-2 °C/h

Drifttiden är ett tiotal minuter lägre än vad jag brukar ha i regel. jag brukar ligga på runt 10kWh/dygn i VV-förbrukning. Temperatursänkningen brukar ligga på minst 2 °C vid 0 förbrukning.
Med andra ord en lite förbättring. Framför allt har jag inte en temperatursänkning under 2 °C med VVC-slingorna fullt öppna.

Testar med att strypa lite mer. VVC fram (28mm) ca 40% och retur (18mm) ca 75%.
Nytt resultat om ett dygn

@Churchill
Mellan tank och kulvert är det till största delen isolerat med armaflex, returen oisolerad. VVC-slingorna i vån 1 är gjutna i betong, oisolerat i vån 2. Man känner nog var vvc-slingorna går i betongen. i förrådet finns det givetvis förluster, men å andra sidan värmer de upp alla 16m2 under vinter, så på så sätt har jag "gratis" värme.

[Churchill]

Ett oisolerat rör kan värma för en effekt av 50 w/ meter är rören ingjutna kan de avge betydligt mer.
Är de ingjuta rör i rör ?
Du bör inte värma förrådet med  tappvarmvatten det ska vara radiatorvatten där du har COP5.
Min synpunkt är isolera alla rör och kopplingar du kan komma åt.
Om ett oisolerat rör avger 50w/meter och COP2 kostar det 260kr/meter och år. Det blir massor av isolering för de pengarna.

Där det är nergjutet kan du göra en bypas om det inte är för långt till tappställena.

[Mezzner]

Vvc eller inte... Egentligen är det kanske fel fråga. Om du inte cirkulerar så sparar du dels drivströmmen till vvc-pumpen, och sen så får du totalt sett en mindre värmeförlust från svalnande varmvatten. Men med tanke på att en vvc-pump ska dra väldigt lite ström, om med tanke på att du både förlorar komfort, samt vatten, om du kör utan vvc så är valet inte enkelt. Om man inte cirkulerar vattnet är det förstås också en nackdel att det finns en returledning som det står vatten i.

I grunden är väl din förlust en funktion av hur dåligt rören är isolerade, och där är det väl kanske 6-0 månader par år som man får en ren förlust när vv svalnar (vilket det gör med eller utan vvc). Om det svalnar i en kulvert så förlorar man ju den värmen även vintertid. vv-ledningar genom bostaden bidrar ju annars till uppvärmningen - när man alls har nån radiatorvärmeproduktion.

Jag skulle kanske i första hand se över möjiigheterna att isolera varmvattenledningarna. I vissa lägen är det säkert svårt, men det kanske finns långa sträckor där det är enkelt?

Jag har just byggt lite vvc ledningar och "transferledningar" efter en flytt av vp till ny plats, och jag har isolerat tämligen ambitiöst. Kommer ändå att köra vvc, men kanske kostar det nästan bara drivströmmen till vvc-pumpen om isoleringen är riktigt bra.

[Percy]

Isoleringen i mitt fall är nog bristfällig. Det finns nog ett antal meter rör som kunde isoleras bättre. De som finns i väggen blir nog svårare.

Varmvattenledningarna är av typen rör i rör. http://www.taloon.com/pex-kayttovesiputki-suojaputkessa-15x2-5-28-sininen-50m/LVI-2012457/dp?ref=nosto_tuotelistaus_ryhman_suosituimmat
Det som finns i betongen är ju ingen fara med, bra värme i golvet som annars har mycket låg framledning.

För förrådets del skulle ju en radiator vara ett bra alternativ, men då vill jag givetvis kunna köra in samma temp som i golvet, i mitt fall 24 °C vid 0 °C ute. Vad ger radiatorerna för effekt då? Sen finns en investeringskostnad och installation. Frågan är då hur många kWh tappvatten jag kan producera för de pengarna. Tror att det blir många...
Sedan har jag också rören för golvvärmen oisolerat i förrådet, och de är ju 23-30 °C under vintertid när värmen behövs, men jag tror inte att endast de metrarna kan värma hela 16m2. Vill ju inte att någon ledning fryser...

Skall bli intressant att se vad resultatet blir när jag stryper flödet i kulverten. Hur mycket kan man strypa framledningen? det är ju ett stort rör, 28mm jämfört med varmvattenledningarna i huset som är 15mm. Sällan behövs fullt flöde på mer än ett ställe. (ev om man duschar och diskmaskinen går)
Kan vvc-pumpen ta stryk om motståndet/flödet blir för trögt? Jag har en Vilo star-z nova. http://www.rinkabyror.se/artikel/wilo-cirkpump-star-z-nova/

[Mezzner]

Nu var jag inte med riktigt... Varför strypa annat än returledningen?
Du vill väl bara minska förlusten på cirkulationen, och det kan du väl göra genom att strypa bara på returen, då får du oförändrade prestanda på varmvattenledningen.
Men i samma utsträckning som du minskar flödet på cirkulationen, så får du förstås mindre varmt vatten när du vrider på vid ett tappställe. Samt större legionellarisk om nu temperaturen sjunker till en lite "farlig" nivå. Rör i väggarna är troligen inte problemet. Jag vet inte vad det finns för isolering att köpa, men om du köper vanlig rejäl isolering överallt där det går, och på de ställen där det av utrymmesskäl eller kosmetiska skäl passar sämre kan jag tänka mig att även en ganska måttlig isolering (jfr prisolrör) skulle ha en relativt god effekt. Isolering kan bättre än nåt annat ge bibehållen komfort (dvs snabbt varmvatten), mindre legionellarisk, samt låga kostnader för förluster. Tror jag!

[karlmb]

En extra,  snabb-vvb (typ 16 A 3-fas), vid det tappställe man oftast upplever långa väntetider i borde kunna spara rejält med el, även om man tillverkar bara till COP1.
När slutligen det centralt producerade vattnet kommer fram i den långa ledningen så kan ju snabben slå av och det blir ändå COP3 på resten av vv = större delen av ett fyllt badkar t.ex.
Summa: Bäst komfort till lägst totalförbrukning(?)

[Mezzner]

Låter ganska bra.
Samtidigt kan man ju konstatera att om man inte har vvc, så kommer man ju inte från relativt stora förluster ändå, om man har långa och dåligt isolerade rör.

Om man har 10 fram liter till tappstället, och med en genomströmningsvärmare tar 1 liter varmvatten så är det ju så att man producerar 1 liter till COP 1, samt 1 liter till vid COP 3, som står och svalnar i röret på sikt. Det är väl påtagligt gynnsamma villkor. (Och även en stor skillnad i komfort.)

Tar man däremot ut 7 liter, så producerar man 7 liter till COP 1 och 7 liter till COP 3 (samma som 7+7/3= 9,33 liter till COP 1). I det läget är ju alternativet att producera 17 liter till COP 3 (samma som 17/3 = 5,67 liter till COP 1).

Så vill man spara så är det svalnande rör man bör undvika. Installationskostnaden blir troligen lägre också med extra isoleringskostnader, och ingen vvc-pump och returledning. Isolering är jämförelsevis billigt - men det är ju inte alltid det går att isolera så bra av helt andra skäl.

[karlmb]

Låter ganska bra.
Samtidigt kan man ju konstatera att om man inte har vvc, så kommer man ju inte från relativt stora förluster ändå, om man har långa och dåligt isolerade rör.

Om man har 10 fram liter till tappstället, och med en genomströmningsvärmare tar 1 liter varmvatten så är det ju så att man producerar 1 liter till COP 1, samt 1 liter till vid COP 3, som står och svalnar i röret på sikt. Det är väl påtagligt gynnsamma villkor. (Och även en stor skillnad i komfort.)

Tar man däremot ut 7 liter, så producerar man 7 liter till COP 1 och 7 liter till COP 3 (samma som 7+7/3= 9,33 liter till COP 1). I det läget är ju alternativet att producera 17 liter till COP 3 (samma som 17/3 = 5,67 liter till COP 1).

Så vill man spara så är det svalnande rör man bör undvika. Installationskostnaden blir troligen lägre också med extra isoleringskostnader, och ingen vvc-pump och returledning. Isolering är jämförelsevis billigt - men det är ju inte alltid det går att isolera så bra av helt andra skäl.

Precis, och för varje liter mer än i din uträkning 9,33 liter till COP1, så ökar COP för att vid "riktigt stora" uttag bli i princip 3. Detta inträffar i princip när man värmt upp hela vv-ledningen, kanske efter 20l.
Kan det bli bättre?
Man får bara se till att skaffa en snabb-vvb som tål inkommande varmvatten, av ngn anledning tål de billigaste inte det.

[Mezzner]

Jo, vid stora uttag blir ju den här inledande processen ganska betydelselös, men faktum är att det bara är vid relativt små uttag som det lönar sig med genomströmningsvärmare. Nu räknade jag aldrig ut brytpunkten, men den kanske ligger vid 5 liter om man nu har 10 liter i ledningen. Dvs man sparar el om man använder mindre än 5 liter åt gången, och man förlorar på att ha genomströmningsvärmare vid större uttag än 5 liter.

Nu är det väl rätt sällan man gör av med mer än 5 liter vv, och vid de tillfällena kanske det just är för att fylla ett badkar - och då spelar som sagt dessa beräkningar inte så stor roll.

Jag använder sällan vv i köket, medan min sambo gör det jätteofta... för den som dock använder en skvätt vv lite då och då, är säkert en genomströmningsvärmare en bra idé om man har långa ledningar. Det ger ju också samma komfort, antar jag, som vvc.