Ämne: Flexibilitet gällande uppvärmningssystem vid nybyggnation

[villvetamer]

Om jag skulle satsa på kyla i tilluften skulle jag koncentrera det till vissa rum. Sovrum och teverum tex. Men om du däremot skaffar en fläktkonvektor likt Puckonens förslag kan du brassa på med en betydligt högre kyleffekt som sprids i huset med fläkten. Nackdelen är förstås att det kan upplevas som fult, att det är relativt dyrt för de få timmar man använder det (iaf ett normalår), störande ljud från fläkten och att brinerören måste vara brandskyddade.

Jag vågar nog påstå att vi är beredda att ta dessa nackdelar för att säkerställa ett svalt inomhusklimat i framtiden. Jag har mått riktigt dåligt denna sommar trots att vi varit två veckor i ett FTX hus med väl fungerande ventilation. I så fall får det bli fläktkonvektorer med frikyla i ett eller två rum.

Finns det förresten någon kalkylator på nätet man kan använda för att räkna ut kylbehovet i en villa? I den boken jag har står det att kylbehovsberäkningar är komplicerade och genomförs med datorbaserade dynamiska beräkningsverktyg. Vore intressant för att få en känsla för hur stort kylbehovet egenligen kan bli en het sommardag.
Om inte... kan man månne göra en omvänd energibalansberäkning?
Tänker på följande samband och om de går att använda för att räkna ut totala kylbehovet någotsånär.
Qtot = Qt+Qv+Qov = Qtransmission + Qventilation + Qluftläckage
Värmeeffektbehovet, P_tot = Q_tot*(T_inne - T_ute)

Gör man först en omvänd transmissionsförlustberäkning [Q_t = UxA] där man räknar med, U_medel, U_m=0,15 (det värde jag hoppas vi får på huset) samt omslutande arean=500m2 (uppskattat värde) så får man:
Q_t = 0,15W/m2K * 500m² = 75W/K. Detta motsvarar egentligen den specifika värmeförlustfaktorn för transmissionsförluster, men i detta fall blir det istället värmetillförselfaktorn till huset.
Q_ventilation representerar på samma sätt, omvänt, den värme ventilationen tar med sig in i huset: Q_v = p(luftens densitet, 1,2kg/m3)*Cp(Luftens spec.värmekapacitet, 1000J/kgK)*qv (luftflödet, 0,065 m3/s)
Q_v = 78W/K
Q_ov (luftläckaget) sätter vi till 0,4 l/s m2 omslutande area vid 50Pa (provtryckning samt värde jag hoppas kunna nå). Det ger ett läckage motsvarande 12,5 liter/s vid normalt tryck. Luftläckaget av varm uteluft in blir därför Q_ov = p*Cp*qov = 1,2kg/m3*1000J/kgK * 0,0125m3/s = 15W/K.

Detta ger följande Qtot: Q_tot = Q_t+Q_v+Q_ov = 75W/K+78W/K+15W/K = 168W/K
Vi sätter utetemperaturen till 29 grader en stekhet dag samt önskvärd innetemp till 21 grader.
Värmeeffektbehovet P blir i detta fall: Q_t *(T_ute-T_inne) vilket ger 168W/K * (29-21) = 1344W

Sen lägger vi till att vi har en intern värmelast motsvarande 650W från ex. vitvaror(250W), 2st datorer(50W), belysning(25W), övrig elektronik(25W) samt personer (3 vuxna sittande personer, ca 300W), vilket ger kylbehovet 1344W+650W = 1994W.

Går det räkna på detta sätt eller blir det helt fel?

[rocas]

Jag har vanliga värmepumpar med ac i.......billiga i inköp och drift. Dessutom reservvärmekälla ifall den vanliga centralvärmen behöver backup.

[V-S]

Beräkningarna stämmer för temperaturskillnaden mellan ute och inne. Men en stekhet sommardag måste du även  ta hänsyn till en stor del solinstrålning! Såg nånstans att man använder 30 W/kvm för kontor med solavskärmning. Vet inte hur väl det stämmer med bostadshus då det är ett mycket högre ventilationsflöde i  kontoret men liknande nyckeltal borde finnas hos tex. VVS-konsulter. Ska lyssna med lite vänner om det!

[villvetamer]

Såg nånstans att man använder 30 W/kvm för kontor med solavskärmning. Vet inte hur väl det stämmer med bostadshus då det är ett mycket högre ventilationsflöde i  kontoret men liknande nyckeltal borde finnas hos tex. VVS-konsulter.

I den bok jag har finns olika schablonvärden bl.a. 130W/m2 för ett standard kontorsrum med 3m2 fönsteryta. Jag kan själv tycka det är lite väl högt räknat och att ca 30-50W/m2 nog är mer rimligt. De skriver vidare att effekten från solen är ca 700W för ett fönster med solinstrålning.
Jag och sambon har dock redan långt tillbaks bestämt att vi ska ha markiser och av det skälet räknade jag inte med solinstrålning. Men enligt följande hemsida om Villa trift 3.0 så finns en schablon för solinstrålning vid markis som säger att 18% av solinstrålningen går igenom markisen (Se länk: http://www.novapress.se/pecan/pages/TriftMB1.html).

Om man säger att huset kommer ha totalt 20m2 fönsteryta (får räcka ) och av dessa är endast en del  i solens riktning, säg för enkelhetens skull 7m2. Multiplicerar man bokens 700W/m2 för inkommande solstrålning med 7m2 blir det 4900W. Tar man sedan markisschablonen för solinsläpp blir det; 4900Wx0,18=882Watt
Då blir den totala värmelasten 1994W+882W = 2876W

Nu börjar bilden klarna varför Puckonens bekanta ej fått den önskade effekten med kylbatteri i FTX

[Puckonen]

Det var dumt att jag för en gångs skull gissade hyfsat rätt ang kyla via FTX.  Starkt jobbat med siffrorna iaf, även om de skulle ha en ganska stor felmarginal så har du iaf påvisat faktiskt kylbehov och teoretisk FTX-med-kyla-effekt. 

Gömma en fläktkonvektor i ngn skjutdörrsgarderob som råkar ritas på en hysat effektiv plats? Eller ngt förråd/kontor/tvättstuga med lämplig placering i huset? Vid behov av drift för fläktkonvektorn öppnar man till utrymmet, övrig tid är det stängt o stör inte intrycket av det nya flådiga huset. Knappast optimalt, men månne en medelväg att vandra i landet mellanmjölk?

Man skulle ju dessutom kunna tänka sig att i sovrum etc bygga snygga och extra "frihängande" undertak med takkyla och samtidigt gömma takbelysningen under dessa? För gemene husbesökaren är det en design/inredningslösning och inte ngt praktiskt påfund för ett drägligt sommar-liv. Kostar nog en slant i installation, men driften med "frikyla" är tämligen låg. Betalar vi bra med pengar för att slippa frysa ihjäl vintertid kan det i ditt fall månne vara en väl investerad slant för att slippa må dåligt sommartid. 

[villvetamer]

Gömma en fläktkonvektor i ngn skjutdörrsgarderob som råkar ritas på en hysat effektiv plats? Eller ngt förråd/kontor/tvättstuga med lämplig placering i huset? Vid behov av drift för fläktkonvektorn öppnar man till utrymmet, övrig tid är det stängt o stör inte intrycket av det nya flådiga huset.

Man skulle ju dessutom kunna tänka sig att i sovrum etc bygga snygga och extra "frihängande" undertak med takkyla och samtidigt gömma takbelysningen under dessa?

Intressant!
Det verkar finnas många lösningar man skulle kunna tillämpa gällande placering.
Om vi utgår från att kylbehovsberäkningen stämmer någotsånär och att vi ligger närmare 2800W i kylbehov under värmeböljorna, vilken typ av modell(vägghängande/takhängande) samt storlek av fläktkonvektor ska man då satsa på samt är det bättre att satsa på en rejäl eller två mindre, exempelvis en på varje våning? (vi tänker tvåvåningshus).

Kolla exempelvis följande modell: (klicka på teknisk data: http://www.eveco.se/?page_id=3452)
Skulle det funka med två stycken MVP-EV 225 som har en medeleffekt på ca 1,4kW (Kyleffekt, sensibel vid 7/12/27° (RH 50%)) ?

Sen har vi ju frågan om buller. Den aktuella modellen har 38dB(A) vid den aktuella effekten (1,4kW)
Frågan är om man bör ha den i något gemensamt utrymme (ex. hallen) så man kan ha på den under natten istället för att kanske stör sig på ljudet om den är i sovrummet och därför inte kan ha på den på natten? 

[Puckonen]

"Många lösningar" är en del av problematiken, svårt att ge "facit". Det är ju en del bök att dra fram detta i huset o installationskostnaden lär garanterat sticka iväg en bit för varje "extra-rum" man hakar på. Beräknandet av kylkapacitet i ditt hål kan du bättre än mig som inte kan alls.

Kylbehovet är störst på övervåningen, skall du bara sätta en konvektor skall den nog sitta uppe om man dessutom tar med i beräkningarna att kylan rörs sig nedåt (stora sovrummet uppe dessutom månne?).

En fläktkonvektor uppe och en nere, en mindre nere och en större uppe, vägghängda klumpar eller kassetter infällda i taket, endast en konvektor kompletterat med kylbatteri på FTX (dvs man slår av konvektorn när man lägger sig o låter FTX bibehålla temp), endast kyla i sovrum(en) mha ngn svindyr men helt tyst lösning medelst extra "innertak", jämn kylning i hela huset eller bara punktvis och resten får bli vad det blir, vad passar till planlösning för att få effekt alls... *pust*

Jag tror frikyla/komfortkyla är relativt "nytt" i privatbostäder och det lär finnas en hel uppsjö av lösningar om man bara lyckas googla sig runt o leta (förlåt, men jag tror inte många rörkrökarfirmor har ngn koll på "nyheter" bland dessa märken/prdukter). Gäller ju att hitta leverantören med en lösning som estetiskt är anpassad för villa och inte kontorsmiljö. 

Du får läsa på, installera o sedan berätta för oss andra hur det blev och up ::)levs.

[villvetamer]

Jo, kan tänka mig att detta är ett rätt nytt område där det är svårt få facit och där rördragning, estetik, ekonomi etc. kommer få stor inverkan.
Blir spännande när vi sätter igång med husleverantörer/ritningar etc. och försöka identifiera lösningar. 

[villvetamer]

Är det förresten möjligt att få tag på nått gratis/billigt dimensioneringsprogram för VVS? (dels rördragning värmesystem samt ventilation) ?
Vet att ex. MagiCAD används av många inom branchen när det gäller ventilation samt att olika leverantörer använder sina egna program ex. uponor där återförsäljare går in på Uponors hemsida och gör sin projektering.
Gissar licens för standard CAD-VVS program kostar mycket(?)

Hade varit kul kunna "leka" lite med dimensionering och samtidigt se om programmet larmar vid ex. höga tryckfall/flöden etc. 

[purjo__]

PurmoMaster har jag använt för att labba lite med mitt värmesystem. Det räknar ut tryckfall och annat och larmar om det blir utanför specarna. Dock är det ju bara för VVS, inte för ventilation..

[villvetamer]

Purjo: Är PurmoMaster helt gratis?
Behövs registrering/license?

[Smurfen.]

Purmomaster  är gratis och finns hos Purmo.

[villvetamer]

Det funkade fint registrera sig och ladda ned programmet.
Tack och bock Purjo och Smurfen!

Finns det något liknande program för ventilation?

[villvetamer]

Slänger in en fråga om ackumulatorkoppling:

Känner att det är lite klurigt att få grepp om olika kopplingsscheman/kopplingstyper gällande ackumulatortankar. Bl.a. parallellkoppling, seriekoppling, standardkoppling etc. Om jag tolkat saken rätt är detta parallellkoppling: http://www.byggahus.se/forum/attachment.php?attachmentid=83707&d=1368521791
Men hur fungerar det med seriekoppling?
Hittade följande bild men vet inte om den stämmer helt och hållet:  http://www.termoventiler.se/index.php?sida=produkter&undersida=laddomat&produkt=laddomat_5030

Samt när jag tittat på olika scheman från bl.a. Äfab där standardkoppling presenteras så tycker jag rördragningen känns lite konstig. Exempelvis förstår jag inte varför rören från pannan går snett upp mot det rör som förbinder tanken till exp.kärlet. Vidare så ansluter framledningen till radiatorsystemet, med hjälp av t-koppling, från ledningen som går direkt från pannan till ack.tanken. En annan (vanligare?) variant är väl att det finns ett specifikt uttag från acktanken (2/3 upp) som leder ut till radiatorsystemet samtidigt som värmen från pannan går med ett specifikt rör som ansluter i övre delen av ack.tanken

Finns det någon bra pedagogisk skrift/hemsida över ackumulatorkoppling vore det intressant. De källor jag läst i ger visserligen en bra bild men jag tycker inte det är glasklart.
Längst ned postar jag en bild från "Vedboken" där principen för ack.tankskoppling framgår. Denna skiljer sig dock något från ÄFABS: http://www.afabinfo.com/pdf_doc/faktablad/artkoppl1.pdf

I syfte att försöka förtydliga min frågeställning postar jag (övesrt) en bild på det jag tycker är skumt med Standardkopplingen.

[Smurfen.]

Vid parallell koppling av flera tankar så värms hela volymen från toppen och neråt som om det vore en stor tank vid serie koppling av flera tankar värms tankarna efter varandra ungefär som om dom stog ovanpå varandra men ska du ha 1 st tank spelar det ingen roll.