0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Det känns som att man iallafall borde speca nån form av grundkrav avseende precision och tillförlitlighet på dessa mätare.De mätare som sitter i en del VP är ju inte direkt nåt under av precision - Dom brukar väl bara anta ett schablonvärde för värmeavgivningen och multiplicera med drifttiden. Varför skulle inte en VP-tillverkare 'råka' göra lite felaktiga antagen och stoppa in en mätare som visar 15% för mycket avgiven effekt?Det blir lite grann som att bevisa att man har en miljöbil genom att redovisa bränsleförbrukningen med färddatorn (alltid lika skönt att få stoppa in en bilanalogi )...
Du radar upp självklarheter och detta är ett fungerande koncept i drift i verkligheten. Sedan är det självklart att man anpassar till lokala förutsättningar.
Den säger väl inget om tillförlitligheten på en energimätare?Vart står det? Vilka standarder måste var uppfyllda?
Fungerande koncept. Det finns bland annat ett back-up system. http://www.dlsc.ca/how.htmIf the STTS still cannot meet the demand for heat, the Energy Centre’s back-up gas boiler will turn on to increase the temperature.Varje värmesystem (vedpanna, oljepanna,...) är i princip ett back-up system. I Sverige procucerar vanligtvis ett "back-up system" säg ca. 90 % av värmen som behövs för att värma byggnaden.Jag funderar på ett koncept där det inte behövs ngt back-up system.
Och här är de nära 0%...
Vad negativa ni är, detta är ju en fantastisk anläggning som visar vad man kan göra.
Ingen som har svarat på min fråga...Det är alltså ett lagkrav att man skall mäta och utvärdera anläggningens energianvändning. Vem bestämmer vilken mätutrustning som är godkänd?
Jo, i BBR16 skrevs in att alla nybyggen blir tvingade att fulleffektsdimensionera och att ändringar i gamla hus ska följa BBR där det är möjligt.OK, vad händer?
Kanske att de tittar på energimyndighetens hemsida?"Dimensionering av värmepumparStorleken på värmepumpar som ska stå för den huvudsakliga uppvärmningen och produktionen av tappvarmvatten beräknas på husets effektbehov, det vill säga vilken effekt huset behöver när det är som kallast. Det beror på hur huset är byggt, vilken inomhustemperatur man vill ha och var i landet huset ligger. Typhuset, som behöver 21 000 kilowattimmar per år för uppvärmning och varmvatten, har ett maximalt effektbehov på cirka 8 kilowatt för att klara uppvärmningen när det är som kallast.Räknat på det viset skulle värmepumpen behöva kunna producera 8 kilowatt, vilket kräver en ganska stor och dyr pump. Om man däremot väljer en mindre pump på till exempel 7 kilowatt krävs tillskottsenergi under årets kallaste perioder. Med en mindre storlek ryms ändå omkring 90 procent av årets energibehov och då kan det vara mer ekonomiskt att välja den något mindre pumpen. Fördelen är att man får en pump som går mer jämnt under året vilket sliter mindre på dess delar.Dimensioneras värmepumpen enligt detta resonemang talar man om att värmepumpen är dimensionerad för att täcka 60–70 procent av husets maximala effektbehov, vilket leder till att 90 procent av husets årliga energibehov täcks av värmepumpen. Resten av värmen tillförs vanligtvis med en elpatron. Alternativt kan man acceptera att temperaturen i huset sjunker några grader under mycket kalla perioder eller så tillskottseldar man med till exempel en pellets- eller braskamin. "http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Varmepump/De verkar inte prata med varandra, energimyndigheten och boverket.
@ Sfinx & cougarDet finns en svensk respektive europeisk standard som beskriver en metod för beräkning av dimensionerande värmebehov. SS-EN 12831 respektive EN 12831. Den kan användas när man dimensionerar en värmepanna.Värmesystem i byggnader - Metod för beräkning av dimensionerande värmebehovSS-EN 12831Är dock också en rekommendation än så länge.Standarden utgår från en inomhustemperatur på 20 °C i bostäder respektive 24 °C i badrum vad jag vet. Sen har man ju en dimensionerande utetemperatur för olika platser/städer.Skulle man dimensionera ett värmesystem så att det inte blir tillräckligt varm under den kallaste perioden av året skulle kunden kunna anses värmesystemet som underdimensionerat. Det skulle teoretiskt kunna bli tvist med kunden kan jag tänka mig - om man inte i förväg har överenkommit med kunden om att välja t.ex. en mindre värmepanna/värmepump.Synpunkter?
Vad menar du med nära 0 %?Om värmeproduktionen från back-up systemet är nära 0 % skulle det inte behövas någon back-up system. Det kostar ju att implementera (och underhålla) ett back-up system.I Sverige är väl värmeproduktionen från solfångarna nära 0 % i december.