Ämne: Flöde till VP

[Teltur]

Tack David
Ja ,så heter det , temperaturen på "utgående kölmedierör från kondensorn" .

Mvh Teltur

[David Rinnan]

ok vätsketemp ska va i linje med VB retur.

Kondenseringstryck representerat i temperatur ska vara i linje med eller gärna lägre än VP framledning.

[Teltur]

Ok , men raptor skriver "Testa att mäta utgående kölmedierör från kondensorn (det svalare). Den tempen skall vara lika som utgående vattentemp." Det tolkar jag som vätsketempen skall vara lika med vattentempen ut från kondensorn. Medan du skriver "vätsketemp ska va i linje med VB retur" vilket jag tolkar som vätsketempen skall vara lika med vattentempen in till kondensorn.
Har jag missuppfattat något eller vilket är det som gäller

Mvh Teltur

[ORAKLET]

Förklarade jag inte

Raptor har fel.  Kompressorn ha ett varmt och ett kallt rör, Varmt är kondenseringen kan vi säga  men mäter man denna får man bara hetgastempen som är typ 30k varmare    efter kond kommer vätska som rinnan säger.  Trycket är det som spelar roll.

Det kalla röret är suget,  suggastempen kan man mäta här    men det är förångningstrycket som är viktigt.

[David Rinnan]

haha vart man mäter vet ja inte för det är så jävla fullt i maskinhelvetet att jag inte ser vad det är...
Men min vätsketemp mäts med anliggningsgivare och den är mer eller mindre samma som VBretur.

Tryckgasen eller hetgasen vad man nu vill kalla den är vid normala framledningstemperaturer. Säg 30-40 grader. då är hetgasen ca 30 grader över framledningen. När jag gör 64 grader då ligger hetgasen 40 grader över.

Min kondenseringstemperatur mäts med tryckgivare och omvandlas enligt en kurva till temperatur och den är mer eller mindre samma som framledningstemperaturen.

JAg har även förångningstryck/temp men vet inte vad jag ska använda det till just nu. Tror jag behöver kombinera det med suggastemp för att få fram något vettigt.

[Raptor]

Förklarade jag inte

Raptor har fel.  Kompressorn ha ett varmt och ett kallt rör, Varmt är kondenseringen kan vi säga  men mäter man denna får man bara hetgastempen som är typ 30k varmare    efter kond kommer vätska som rinnan säger.  Trycket är det som spelar roll.

Det kalla röret är suget,  suggastempen kan man mäta här    men det är förångningstrycket som är viktigt.

Mittåt! Jag har fel! 
Mitt i min barnrums-renovering satte jag mig i en minut och skrev, det bör man inte göra.
Å andra sidan är det inte så konstigt när jag bara syssslar med luft hela dagarna 


/Raptor

[David Rinnan]

precis raptor det gör du
så du kanske kan rekommendera en bra triac eller liknande som gör att jag kan varvtalsstyra mina 1-fas 220v fläktar med hjälp av en extern styrsignal typ 4-10ma eller 0-10v 
som inte kostar skjortan så slipper jag sitta o löda hela nätterna 

[Kjell-g]

vätsketemp?

Tackar för all kunskap ni delar med er.
Jag är en vanlig villaägare med lite kunskap inom VVS och visste inget om VP för 14 dagar sedan.
Kanske jag inte förstår era inlägg helt och hållet då era inlägg är tekniska termer inom värmepumpar.

Vilken vätske temp frågar du efter.

[David Rinnan]

nej det va snarare en fråga om det var vätsketempen som raptor for efter.

[Mr Henke]

Det är en on/off maskin.
Skall kolla om någon  i min närhet kan mäta utgående köldmediaröret och i övrigt kolla pumpen.
Som jag skrivit tidigare så är en Klamstrup Multical401 inmonterad och de värde som jag angivit är inga ögonblicks värde utan värden över en längre tid.
Skulle vara väldigt förvånad om de värden som angivs i datablad är 50%fel.

Men det värden som finns i databladet är väl inte vid en minus och 42 i framledning?
Står där inget så är det säkerligen vid 7 plusgrader och 35 i framledning. Effekten sjunker ju kallare det blir ute och ju högre framledning du tvingas ha. Det är inget konstigt med det. Så fungerar alla luft/vatten värmepumpar. Sen sjunker det olika beroende på hur bra värmepump man har.

[Raptor]

precis raptor det gör du
så du kanske kan rekommendera en bra triac eller liknande som gör att jag kan varvtalsstyra mina 1-fas 220v fläktar med hjälp av en extern styrsignal typ 4-10ma eller 0-10v 
som inte kostar skjortan så slipper jag sitta o löda hela nätterna

Ja, jag gör ju det...luftaffärer. Sticker emellan med lite energi och vvs-projekt ibland.
Till frågan.
Inte ofta man sätter frekvensare på gamla fläktar. Inte billigt och oftast små förtjänster = lång payoff.
Driftpunkten blir betydligt sämre och verkningsgradern på motorn sjunker. Ska du varvtalsstyra mycket så ska du ha EC-motorer som bibehåller sin verkningsgrad. Nu innebär ju det också en viss kostnad 
Ska du styra mot tryck eller tillufttemp eller CO2?
Varför inte 2-läges 5-stegstrafo?

/Raptor

[purjo__]

Triacstyrning är ju inte samma sak som frekvensstyrning. Med triacen behåller man 50Hz, men sänker effektivvärdet på spänningen - Precis samma sak som en trafo gör...

[David Rinnan]

Ja, jag gör ju det...luftaffärer. Sticker emellan med lite energi och vvs-projekt ibland.
Till frågan.
Inte ofta man sätter frekvensare på gamla fläktar. Inte billigt och oftast små förtjänster = lång payoff.
Driftpunkten blir betydligt sämre och verkningsgradern på motorn sjunker. Ska du varvtalsstyra mycket så ska du ha EC-motorer som bibehåller sin verkningsgrad. Nu innebär ju det också en viss kostnad 
Ska du styra mot tryck eller tillufttemp eller CO2?
Varför inte 2-läges 5-stegstrafo?

/Raptor

Jag har en 2läges brytare mot en 5stegs trafo. Det är inte så svårt att öppna locket på trafon. Stänga av strömmen. Flytta från 120v till 160v. Sätta tillbaks locket. Sätta på strömen. Klart.

Men det är inte riktigt det jag tänkte mig med ett externt styr. Men visst som pratas om i den tråden (fläktar 2.0) så är ju ett alternativ att dra alla 5 spänningar via externt kontrollerade reläer så att jag kan växla mellan 5 lägen.
120 140 160 180 220.

Det kommer vara behovs (co2 och sommar temp/vädring/svalka) samt kalenderstyrt (sovdags osv).

[Raptor]

Triacstyrning är ju inte samma sak som frekvensstyrning. Med triacen behåller man 50Hz, men sänker effektivvärdet på spänningen - Precis samma sak som en trafo gör...

Jag känner igen begreppet men hade för mig att det var en jäkligt enkel frekvensare.
Kan direkt säga att jag inte köpt eller sett en triac i en ventilationeanläggning under de år jag varit i branchen. Antingen sätter man trafo, tyristor eller frekvensare eller så sätter man en EC-motor och styr den med en extern 0-10v eller vad man nu önskar.
Vad skulle fördelen med en triac vara framför en trafo? Att man kan köra in 0-10V insignal och styra spänningen?
Jag känner mig helt plötsligt som en amatör i min egen bransch, haha! 

Jag har en 2läges brytare mot en 5stegs trafo. Det är inte så svårt att öppna locket på trafon. Stänga av strömmen. Flytta från 120v till 160v. Sätta tillbaks locket. Sätta på strömen. Klart.

Men det är inte riktigt det jag tänkte mig med ett externt styr. Men visst som pratas om i den tråden (fläktar 2.0) så är ju ett alternativ att dra alla 5 spänningar via externt kontrollerade reläer så att jag kan växla mellan 5 lägen.
120 140 160 180 220.

Det kommer vara behovs (co2 och sommar temp/vädring/svalka) samt kalenderstyrt (sovdags osv).

Jag menar en 5-stegstrafo där du kan ställa två lägen med fem steg...
Om du är ute efter något hemmasnickrat "outside of the box"-grej så ska du inte fråga nån som mig. Varför skulle vi hålla på med nåt som inte enkelt funkar ihop med det vi använder daglig dags?
EC motorer styr du med extern 0-10 v så det är det man använder oftast de senaste 5 åren. Ska man ha höga verkningsgrader på fläkten vid ett relativt jämnt varvtal kan man köra frekvensare och ändå ha hög totalverkningsgrad.

Jag kan kanske skaka fram ett par frekvensare till ett skapligt pris.

/Raptor
 

[purjo__]

Jag känner igen begreppet men hade för mig att det var en jäkligt enkel frekvensare.
Kan direkt säga att jag inte köpt eller sett en triac i en ventilationeanläggning under de år jag varit i branchen. Antingen sätter man trafo, tyristor eller frekvensare eller så sätter man en EC-motor och styr den med en extern 0-10v eller vad man nu önskar.
Vad skulle fördelen med en triac vara framför en trafo? Att man kan köra in 0-10V insignal och styra spänningen?
Jag känner mig helt plötsligt som en amatör i min egen bransch, haha! 

En triac är helt enkelt två matchade tyristorer vända åt varsitt håll med en gemensam gate. Oftast vill man ju ha två tyristorer så att man kan reglera både den positiva och den negativa delen av växelspänningskurvan.
Fördelen framför en trafo är, just som du säger, att man kan reglera utspänningen steglöst.