Ämne: Nitro i däcken!

[bopakoster]

Mot vägbanan, ja, men inte friktionsförluster i vulsten.

Om vulsten sjunker ihop och bildar en bula på däcket går viss energi till spillo där. Finns däck med mjukare vulst för lägre förbrukning.

Precis, all friktion genererar energiförlust och den kompenseras med högre bränsleåtgång.

[hplp]

8-9 bar på lastbilar, traktorer, hjullastare är väl normalt. Finessen med nitrogen/kvävgas är att hjulen håller det trycket oavsett om däcket är kallt eller varmt. Så 9 bar kall luft i ett lastbilsdäck kan ge en däckexplosion när lastbilen kört max-fart under en längre tid. En annan sak är ju att i ett däck med tryck 8 bar, fyllt med nitrogen, är innehållet 1del luft och 7delar nitrogen. Så att fylla nitrogen i ett vanligt bildäck skulle ge 1 del luft och 1,5 del nitrogen. Möjligen skulle man märka en marginell tryckskillnad vid varmt eller kallt. Temp.-skillnaderna är ju betydligt större på lastbilsdäck contra personbilsdäck. Säkert inget för vardagsbilisten.

[hplp]

tipo874: Ta inte illa upp men vad jag vill minnas är handelsnamnet nitrogen. Självklart hade det räckt med ett namn.

[jehu]

I det här fallet föreslog dom nitrogen i c-däck till en SUV.

[xxargs]

Jag kan förstå att man fyller stora däck på arbetsmaskiner med kväve, dels krävs höga tryck (inte alltid en liten kompressor orkar med) och sedan blir det något stabilare över temperatur och mindre läckage genom materialet vad jag har fått lära mig.

Det är tyvärr en felaktighet som lärs ut - det är ingen skillnad på kväve och luft i avseende trycket gentemot temperaturen - båda gaserna är lång över sina kritiska temperaturer och därmed följer dom den allmänna gaslagen väldigt bra vilket innebär att det spelar ingen roll om däcket är fylld med luft, kväve, argon, vätgas, syrgas mm. när det gäller tryckändring med temperatur. Possions kvot (även kallad Cp/Cp i många termodynamiska böcker) är till förväxling lika (1.397 för syre och 1.394 för kväve och 1.4057 för luft ) vilket heller gör att det inte är någon skillnad ur dynamisk perspektiv (gasuppvärmning vid kompression som när hjulet kör över en sten). Viskositeten och diffusionshastigheten är också i stort sett samma och det enda är att syret skulle diffundera in genom däckets gummi  en smula högre takt än att kvävet skulle diffundera ut och den vägen 'fylla' däcket i ivern att utjämna partialtryckskillnaden på syrehalterna mellan däcken insida och utsida (samma krafter som gör att fukten tar sig igenom gummislangväggen till insidan på en Bil-AC för att det är knastertorrt där även om det är 15 bar övertryck med R134a). - men det är ingen snabb process... (den effekten kan man också se på en heliumfylld ballong som idag också har 21% syre i ballongasen för att det inte skall bli kvävningsolyckor när ungarna försöker få kalleanka-röster med heliumet - där en uppblåst ballong krymper ihop ganska fort för att heliumet diffunderar ut fort och lämnar syret kvar i ballongen för att efter ett tag bli lite mer utspänt igen då kvävet diffunderar sakta in för att späda ut syrgasen...)

Kort sagt är skillnaden mellan luft och rent kväve så liten att man verkligen vänt in och ut på sig med luddiga argument för att kunden skall betala den där extra 50-lappen per hjul för att då sina gröna ventilhattar.

Ormolja som någon skrev...

[hplp]

En länkt till data om gaser. http://www.bocsds.com/uk/sds/ för de som tycker det är intressant.
Ett praktiskt prov kan man lätt göra med hjälp av 2 pet-flaskor. Luft i en och nitrogen i den andra, in i frysen med båda, kolla effekten efter ett tag. Sen in i ugnen 60-70 grader + och se om det skiljer något. Jag har tyvärr ingen nitrogen hemma, annars skulle jag gjort testet. Kanske någon annan här har och vill hjälpa oss få klarhet.

[erp]

Det är precis som xxargs skriver, varför skulle just kväve vara opåverkat av temperaturen, allmäna gaslagen gäller även för kväve. Dessutom består ju luft till 78% av kväve.

erp

[Carl N]

Det som möjligen kan skilja är mängden fukt i luft/kvävgas. Man kan anta att kvävgasen är helt torr medan luften innehåller lite fukt. Fukten kondenserar ju ut då det blir kallt men jag har svårt att tro att den lilla mängd fukt som är i luften kan påverka trycket mätbart. 

[hplp]

Det är precis som xxargs skriver, varför skulle just kväve vara opåverkat av temperaturen, allmäna gaslagen gäller även för kväve. Dessutom består ju luft till 78% av kväve.

erp

Jag tvivlar inte på att det är som xxargs skriver. Dock tycker jag att det måste finnas någon nytta med nitrogen i lastbilsdäck, om det sen beror på fukthalt eller nåt annat vet jag inte. Att säga att det inte spelar roll är att omyndigförklara åkarna som använder nitrogen.
Det hade varit ett roligt experiment att göra i vilket fall som. Kanske t.o.m mäta volymskillnaden om det blir någon.

[erp]

Det är väl inte omöjligt, att det finns någon anledning till att använda kväve i lastbilsdäck, men det är väl från flyget det kommer, för att undvika fukt som fryser i däcken på hög höjd.
Annars är det väl inte omöjligt att det fylls kväve i bildäck helt i onödan. Kan man sälja undermåligt dricksvatten i butikerna för 5 kr/litern, när i stort sett alla har vatten av bättre kvalitet hemma för runt 5 öre/litern, då kan man nog pracka på folk vad som helst som ingen behöver.

erp

[Roland]

Jag tvivlar inte på att det är som xxargs skriver. Dock tycker jag att det måste finnas någon nytta med nitrogen i lastbilsdäck, om det sen beror på fukthalt eller nåt annat vet jag inte. Att säga att det inte spelar roll är att omyndigförklara åkarna som använder nitrogen.
Det hade varit ett roligt experiment att göra i vilket fall som. Kanske t.o.m mäta volymskillnaden om det blir någon.

Jag tvivlar starkt på att det finns någon praktisk nytta med nitrogen i däcken. Det är som xxargs säger, luft och nitrogen har så lika egenskaper att det inte kan bli någon skillnad pga av det. Jag vet att svavelhexafluorid har också varit på förslag till att fylla däck med, begrep inte heller då varför.

Ur kemisk synpunkt borde det också vara meningslöst med nitrogen. Det är visserligen inert men däckens utsida utsätts för syre, solljus och luftföroreningar. Det är där som problemen finns.

[svenske kocken]

Håller helt med Roland, inte minst för man kör ju med ca 80% nitrogen om man fyller med vanlig luft.

[jehu]

http://www.nordendack.se/69/page/Nitrogen.html
Nitrogen i däck ger flera fördelar
"Nitrogen kan framförallt bevara trycket i dina däck under 3 till 4 gånger så lång tid som vanlig luft. Ett hjul läcker alltid en viss del luft på grund av atmosfärens naturliga strävan att utjämna tryck, men eftersom kvävgasmolekylen har en annan uppbyggnad än syrgasmolekylen så minskas läckaget ur dina däck.
...
Luft innehåller alltid en liten mängd fukt som gör att det bildas kondens på insidan av ditt däck när det växlar mellan varmt och kallt. Vid kraftig belastning utav ditt däck ökar risken för överhettning och däckhaveri då kondensen fungerar som värmeledare. Fukt i ett luftfyllt däck kan även leda till rost och korrosion på fälgen. Allt detta kan förebyggas och hindras genom att du ersätter luften i dina däck mot nitrogen."
hmmm--...

[svenske kocken]

Eftersom luften består till 79% nitrogen och den inte läcker ut genom däcket kommer halten av nitrogen att öka för varje gång man fyller luft så efter några fyllningar är det i princip bara nitrogen i däcket. Eftersom mycket lite syre kommer att finnas i däckluften efter några fyllningar (pga diffusion) så borde väl även risken för korrosion vara liten. Hur dom få gram vatten som ev kan finnas i däcket skulle vara negativt ur värmesynpunkt kan jag inte förstå däremot skulle det i ytterst liten omfattning fördela värmen runt hela däckets yta och minska punktvis överhettning, det kan jag bara se som positivt.
Den slutsats jag drar är att det inte är nått annat än geschäft.
Ps
Jag har aldrig haft nått problem med endast luft i däcken, men brukar fylla lite när jag byter på höst och vår och någon enstaka gång där emellan.

[leifa.k]

Så länge jag tävlade för cykelklubben här, hade man runt 8-9 bar i tubdäck och 7-8 bar när man använde vanliga däck, lite beroende på underlaget. Det blir rätt stötigt på gatsten med högt tryck i däcken. Det står ju angivet på däcksidan vilket tryck det ska vara i cykeldäcket.

erp

Tubdäck vet jag inget om. Precis, det var skrivet i Psi om jag inte missminner mig. Genom Grännas kullerstensgator var det ingen höjdare!