Ämne: Är Norrland påväg att försvinna?

[rabalder]

Antingen har artikelförfattaren läst denna tråd eller så är statsvetenskap bara sunt bonnförnuft

[rabalder]

Rabalder, det känns som att du har en negativ inställning till norrlänningar, och att det skulle vara norrlänningarnas mentalitet som skulle ha gjort att "norrland dör".
Jag håller inte alls med om den verklighetsbeskrivningen, utan ser utvecklingen som helt naturlig, och likadan som på andra kontinenter och andra ställen även i mer tätbefolkade områden inom t.ex. Europa.

Hur kan du påstå att jag har en negativ inställning till Norrland? Även jag bor på "landet" men har iaf inom pendlingsavstånd expansiva regioner vilket pga avstånden i Norrland är svårt att uppnå.

Det var iaf kul o se att du tagit åt dig av min analys lite senare o kommit fram till att nyckeln sitter i utbildningsäten och vidareförädling (att Norrland skulle ha monopol på statliga inrättningar tycker jag nog inte).

Att det fortfarande finns vissa i Tråden som tror att bara att bryta malm o hugga ner skog är Sveriges ryggrad är nog vi båda två tycks tycka är synd.

[Rickard]

Jag vill nog ändå påsta att vi skulle bli ett U-land om vi la ned skogsbruket och gruvindustrin i Sverige.
Utlokaliseringar av 100 statliga jobb till Arvidsjaur kan vara det som gör att en sån kommun överlever eller ej, så är det.
100 jobb i Stockholm betyder inte ett smack.
Sen menar jag inte att alla utlokaliseringar nödvändigtvis bör ske till norrland, det finns säkert mindre kommuner i södra Sverige som också tampas med utflyttning.
Att ha en massa kontorsjobb i Stockholm måste dock vara det mest oekonomiska som finns, så att utlokalisera ser jag som rena besparingsåtgärder.
Skatteförvaltning, försäkringskassa mm, mm, det finns säkert massor verksamheter som skulle fungera både billigare och bättre om de bedrevs på annan plats än i Stockholm.

[rabalder]

I princip alla kommuner förutom dom som är kopplade till Universitetsstäder har en negativ utveckling. Betyder att lokaliseringsstöd behövs i någon form, här bidrar ju både staten o EU med pengar o det är bra.

U-länder kännetecknas av att dom saknar en stark tjänstesektor, finans  och förädlingsindustri utan dom lever av råvaruproduktion eller lågförädlade produkter i princip.

I länder behöver inte ha en egen stor råvaruproduktion utan klarar sig i massor av fall utmärkt utan. Har dom behov av råvaror så kan dom importera råvaror eller komponenter.

Rent krasst så finns det inget självändamål att köpa råvaror lokalt, dom flesta vill ha bästa kvalitet till lägsta pris och det behöver inte betyda svenska råvaror.

[AAKEE]

Klart att Norrland inte håller på försvinna, tvärtom.

För varje år som går blir det mer kvadratkilometer per capita, alltså växer det 

[doggydoggen]

och eftersom norrland aven har i stort sett all vattenkraft sa skulle en utbrytning av norrland varit intressant,sett ur capita.
Det enda som blivit trist ar att vi forst hade varit tvugna att renovera upp alla vagar till autoban standard sa att vi hade haft nagonstans att stracka ut med alla vara lyxbilar som vi hade haft i vara trippelgarage..
fast det ar klart vad skulle vi da med vagar till?,battre att var a en hade haft en egen helikopter platta.

Dogge

[Roland]

Och nästan ingen produktion, förutom tjänsteproduktion, ligger i Stockholm.

Jag har ägnat en del av dagen åt ett besök på Statistiska Centralbyråns bibliotek. Lite i onödan visade det sig då all statistik numer finns på nätet. Syftet var att få reda på hur det förhåller sig med antalet arbetande inom tillverkningsindustri i Stockholms län resp. några norrlandslän.

Jag har summerat antalet anställda inom verksamheterna kategoriserade som Tillverkning och utvinning, Energi, vatten och avfall samt Byggverksamhet. Det är kanske tveksamt om Energi, vatten och avfall skall räknas till tillverkning men eftersom siffrorna där gynnade Norrland fick de följa med. Jag har inte räknat med sysselsatta inom handel och samfärdsel.

Sammanlagda antalet sysselsatta inom de tre statistikgrupperna i procent av befolkningen var i november 2008:

Stockholms län    8,0
Västerbottens län  11,1
Norrbottens län    11,5

Jag tycker inte siffrorna motiverar påståendet att Stockholm knappt har någon tillverkningsindustri. Jag tror man blir missledd av det faktum att industrin i Stockholmsområdet inte kännetecknas av en rykande skorstenar. Här i närheten finns två rätt stora industriföretag som tillverkar elektronikutrustning. Utifrån ser byggnaderna ut som vilka kontorshus som helst. Det är bara när man tittar in på bakgården och ser råvaru- och avfallsförrådet som man blir varse att det är tillverkningsindustri i byggnaderna.

En av anledningarna till att det inte blir större andel i tillverkningsindustri i norrlandslänen är att det är så många anställda i offentlig sektor i förhållande till totala antalet anställda. Siffrorna i procent där är

Stockholms län    22
Västerbottens län  43
Norrbottens län    42

Det blir inte så många över till arbeten inom det privata näringslivet.

[rabalder]

Och nästan ingen produktion, förutom tjänsteproduktion, ligger i Stockholm.

Jag har ägnat en del av dagen åt ett besök på Statistiska Centralbyråns bibliotek. Lite i onödan visade det sig då all statistik numer finns på nätet. Syftet var att få reda på hur det förhåller sig med antalet arbetande inom tillverkningsindustri i Stockholms län resp. några norrlandslän.

Jag har summerat antalet anställda inom verksamheterna kategoriserade som Tillverkning och utvinning, Energi, vatten och avfall samt Byggverksamhet. Det är kanske tveksamt om Energi, vatten och avfall skall räknas till tillverkning men eftersom siffrorna där gynnade Norrland fick de följa med. Jag har inte räknat med sysselsatta inom handel och samfärdsel.

Sammanlagda antalet sysselsatta inom de tre statistikgrupperna i procent av befolkningen var i november 2008:

Stockholms län    8,0
Västerbottens län  11,1
Norrbottens län    11,5

Jag tycker inte siffrorna motiverar påståendet att Stockholm knappt har någon tillverkningsindustri. Jag tror man blir missledd av det faktum att industrin i Stockholmsområdet inte kännetecknas av en rykande skorstenar. Här i närheten finns två rätt stora industriföretag som tillverkar elektronikutrustning. Utifrån ser byggnaderna ut som vilka kontorshus som helst. Det är bara när man tittar in på bakgården och ser råvaru- och avfallsförrådet som man blir varse att det är tillverkningsindustri i byggnaderna.

En av anledningarna till att det inte blir större andel i tillverkningsindustri i norrlandslänen är att det är så många anställda i offentlig sektor i förhållande till totala antalet anställda. Siffrorna i procent där är

Stockholms län    22
Västerbottens län  43
Norrbottens län    42

Det blir inte så många över till arbeten inom det privata näringslivet.

Det sista förklarar ju varför Norrland behöver så mycket finansiellt stöd från kommuner i södra Sverige samt från eu.

[Rickard]

Det sista bekräftar att produktionsvärdet som skapas i norr, p.g.a. rationaliseringar och utomstående ägare, inte stannar i norr.

[Ville Vessla]

Och nästan ingen produktion, förutom tjänsteproduktion, ligger i Stockholm.

Jag har ägnat en del av dagen åt ett besök på Statistiska Centralbyråns bibliotek. Lite i onödan visade det sig då all statistik numer finns på nätet. Syftet var att få reda på hur det förhåller sig med antalet arbetande inom tillverkningsindustri i Stockholms län resp. några norrlandslän.

Jag har summerat antalet anställda inom verksamheterna kategoriserade som Tillverkning och utvinning, Energi, vatten och avfall samt Byggverksamhet. Det är kanske tveksamt om Energi, vatten och avfall skall räknas till tillverkning men eftersom siffrorna där gynnade Norrland fick de följa med. Jag har inte räknat med sysselsatta inom handel och samfärdsel.

Sammanlagda antalet sysselsatta inom de tre statistikgrupperna i procent av befolkningen var i november 2008:

Stockholms län    8,0
Västerbottens län  11,1
Norrbottens län    11,5

Jag tycker inte siffrorna motiverar påståendet att Stockholm knappt har någon tillverkningsindustri. Jag tror man blir missledd av det faktum att industrin i Stockholmsområdet inte kännetecknas av en rykande skorstenar. Här i närheten finns två rätt stora industriföretag som tillverkar elektronikutrustning. Utifrån ser byggnaderna ut som vilka kontorshus som helst. Det är bara när man tittar in på bakgården och ser råvaru- och avfallsförrådet som man blir varse att det är tillverkningsindustri i byggnaderna.

En av anledningarna till att det inte blir större andel i tillverkningsindustri i norrlandslänen är att det är så många anställda i offentlig sektor i förhållande till totala antalet anställda. Siffrorna i procent där är

Stockholms län    22
Västerbottens län  43
Norrbottens län    42

Det blir inte så många över till arbeten inom det privata näringslivet.

Kollar man en kurva på befolkningsstatistiken så i Jämtland där jag bor finns det en puckel vid 20år samt 65år.
Hyfsat mycket under 20 men det lägsta ligger mellan 25 och 35, alltså när folk  betalar mycket och nyttjar lite.
För Stockholm är det tvärt om, mest mellan 25 och 35. Detta är ju det absolut största problemet för Norrländska ekonomin.
Vi utbildar folk som sedan flyttar, sedan kommer många tillbaka vid småbarnsåren samt vid pension vilket gör att vi har väldigt låg andel av nettoskattebetalare samt procentuellt många anställda på dagis, skolor, äldrevård osv + många som inte ens är på arbetsmarknaden pga av ålder.

[Roland]

.........

Stockholms län    22
Västerbottens län  43
Norrbottens län    42

Det blir inte så många över till arbeten inom det privata näringslivet.

Det sista förklarar ju varför Norrland behöver så mycket finansiellt stöd från kommuner i södra Sverige samt från eu.

Visst är det så. Man kan gå vidare från tabellen ovan. Andelen statligt anställda är i stort sett densamma i Stockholms län som Västerbotten och Norrbotten, ca 3,3 %, så vi kan dra bort 3 % och får då andelen kommunalt och landstingsanställda i % av totala antalet anställda.

Stockholms län  19
Västerbottens län 40
Norrbottens län  39

Medellönen för kommunalt och landstingsanställda är i stort sett densamma som för gruppen alla anställda. Därav följer att om andelen kommunalt och landstingsanställda är x % måste alla betala x % i skatt för att avlöna dessa personer. Man skulle då förvänta sig att kommunal- och landstingsskatt skulle förhålla sig ungefär som siffrorna ovan då den stor del av kommunernas och landstingens kostnader är personalkostnader. Så är emellertid inte fallet. Skattesatserna för kommunerna i Stockholms län varierar från 30 till 33 kr. I Norrbottens län ligger de nära 34 kr och i Västerbottens län nära 35 kr.

Förklaringen hittar man om man går in och tittar på utjämningsbidrag och andra statliga bidrag. Danderyd bidrog 2010 med 380 miljoner kronor netto till utjämningsbidrag och andra stöd. Det var 22 % av kommunens skatteintäkter. Piteå kommun fick 2009 bidrag med netto 248 miljoner kronor vilket var 16 % av skatteintäkterna. Till det kommer en utjämning på länsnivå som jag inte har orkat sätta mig in i.

Det jag har skrivit ovan innebär inte att jag är motståndare till varje form av skatteutjämning, jag vill bara påpeka att den finns och är en rätt väsentlig del av norrlandskommunernas ekonomi.

Det sista bekräftar att produktionsvärdet som skapas i norr, p.g.a. rationaliseringar och utomstående ägare, inte stannar i norr.

Största delen av produktionsvärdet stannar i norr. Det som kan skyfflas söderut är vinst och företagsskatt. Resten är kostnader för verksamheten varav en stor del är löner som redan betalas ut lokalt. 

För SCA var vinsten före skatt 2010 8 % av omsättningen (8,49 miljarder av 109 miljarder). För SSAB var vinsten före skatt  samma år 1,7 % av omsättningen. Förhoppningsvis var 2010 inget typiskt år liksom året innan då SSAB gick med förlust. LKAB gick också med förlust 2009. Tittar i Affärsvärldens aktieindikator och räknar lite kommer man fram till att vinsten efter skatt för verkstadsföretagen 2011 beräknas bli ca 5,3 % av omsättningen vilket borde betyda att den var ca 7,5 % före skatt. 7,5 % tycker jag kan användas som ett typiskt värde. Resten av omsättningen, 92,5 %, är kostnader som finns där de finns.

Enligt Statistisk årsbok var saluvärdet 2008 för industri klassad som Tillverkning och utvinning 1567 miljoner kr. Antalet anställda var 611 000 vilket betyder ett saluvärde på 2,56 miljoner kr/anställd.

Antalet anställda i Norrland 2008 inom Tillverkning och utvinning var 85 000. Antar man att de producerade lika mycket och var lika vinstgivande som riksgenomsnittet blir vinsten före skatt i Norrland för tillverkningsindustrin 85 000 x 2,56 x 0,075 = 16,3 miljarder kronor.

Rimligtvis bör man behandla vattenkraften för sig. Den är så markant överrepresenterad i Norrland och vinstandelen är hög. 70 TWh/år bör betyda en vinst före skatt på 20-25 miljarder kr/år. Sammantaget kan det röra sig om 40 miljarder om året som har möjlighet att försvinna från Norrland. Det motsvarar 1,5 % av BNP för Svealand och Götaland. Det är alltså en myt att södra Sverige lever gott på vinster och skatter från Norrland.

Om nu inte min kalkyl övertygar skulle jag gärna vilja se en alternativ kalkyl som visar hur produktionsvärdet försvinner från Norrland.

[David Rinnan]

I glesbygd bor barn och farföräldrar.

Dessa behöver stöd. Jag vill ge pengar så pappa klarar sig samt att de barn som föds kan gå o skola och sen flyttar dom ju ut och betalar skatt i storstan.

När dom har ett par kids pallar dom inte trycket längre och flyttar hem.

Nyckeln till glesbygden är en trygg och bra miljö för barnen med bra utbildning och billiga och bra hus för föräldrarna. Annars flyttar inte folk hem igen.

[Rickard]

Till alla storstadsmänniskor vill jag bara säga tack.
Jag skulle inte för "allt smör i småland" vilja byta med er.
Får väl helt enkelt tacka er för att ni bor och verkar i arbets/skatte-träsket.
Får ångest varje gång jag närmar mig eller besöker Stockholm, och förstår allvarligt talat inte hur ni pallar att leva i det ekorrhjulet.

[rabalder]

Håller fullständigt med Rickard, jag lider verkligen med er som har tvingats att bosätta er i Stockholm. Det är ju ingen direkt livsförhöjande upplevelse. För att folk skall få möjlighet att slippa denna tortyr så måste vi se till att det som idag kännetecknar dom inflyttningsorter vi har även finns tillgängligt i övriga Sverige.

Att jag sedan har svårt att förstå att folk vill bo i Norrland är en annan sak, människan är ju inte direkt anpassad det det klimatet.

Rabalder
Född o uppvuxen i Stockholm och med hela släkten härstammandes från Norrland.

[Rickard]

Håller fullständigt med Rickard, jag lider verkligen med er som har tvingats att bosätta er i Stockholm. Det är ju ingen direkt livsförhöjande upplevelse. För att folk skall få möjlighet att slippa denna tortyr så måste vi se till att det som idag kännetecknar dom inflyttningsorter vi har även finns tillgängligt i övriga Sverige.

Att jag sedan har svårt att förstå att folk vill bo i Norrland är en annan sak, människan är ju inte direkt anpassad det det klimatet.

Rabalder
Född o uppvuxen i Stockholm och med hela släkten härstammandes från Norrland.

Mmm, men det går överföra även på din bostadsort, svårt att förstå hur någon bor i Sverige alls, människan är ju inte gjort för det klimat vi har ens i Skåne.
Ingen borde bo norr om Berlin.
Jag skulle inte frivilligt byta vintrarna i norr mot vintrarna i söder, men däremot sommarn, kanske, men å andra sidan toppar ju Piteå som regel solligan, så jag tror nog inte somrarna är sååå mycket bättre där nere heller, lite längre, visst, men inte nödvändigtvis bättre, snarare tvärt om - om man ser till soltimmarna.

Just nu har vi årets näst bästa årstid, 60 cm snö, med skare så hård att man kan gå på den, vi har haft sol i princip 14 dar i sträck, -12° på natten, och ett par grader varmt på dagen, kan inte bli mycket bättre om man gillar att vistas ute denna årstid.