Ämne: Smartare luftluftvärmepump

[Rale]

Det är väl tre saker som drar ström på en luftluftvärmepump: 1 Kompressorn, 2 Fläkten ute och 3 Fläkten inne (+luftspjäll).

Av dessa tre antar jag att kompressorn (kompressorerna) drar mest! Skulle jag bygga ett super-COP-system till luftluftvärmepump skulle jag således placera kompressorn (kompressorerna) inomhus! 

Vad gäller bullret finns det ju tysta kylskåp/frysar på marknaden. Så jag antar detta inte är ett stort problem. Även avståndet kompressorn/ute del tror jag inte skulle bli något problem då sådana (visserligen mindre) avstånd även finns på kylskåp och frysskåp.

Och en annan sak! Behövs verkligen fläkten utomhus? De flesta kylskåp och frysskåp saknar fläkt men funkar ändå. Bara göra om ute delen så att den kanske (nästan) täcker en hel vägg. Skulle leda till ett super-super-COP-system!?

För övrigt vore det intressant och veta effektfördelningen mellan ute och innedel på nu existerande system. Jag menar då elförbrukning!

[gäst]

Man  inser att det finns massor av ideer hos oss (här uppe i norr) när man hör alla förslag. Ändå köper vi o-optimerade kylaggregat av asiaterna istället för att tillverka egna med de egenskaper som skulle vara bra för oss (värme). Jag har också tänkt på det som du skriver om. Vad det gäller placering av kompressor inomhus så finns det en värmepump som har allt inomhus som heter Acma och är konstruerad i sverige, komponenterna misstänker jag dock kommer från asien, kompressor osv, dock på tok för dyr (tycker jag). Allt är ju kompromisser. Personligen skiter jag fullständigt hur grejerna ser ut bara det blir så bra besparing som möjligt (förhoppningsvis), med livslängd och minskad elförbrukning osv. Men om man tänker på det som du skriver, hur dyr blir väggen täckt av värmeväxlare, även om det blir supercop? Man kanske kan bygga in rörslingan i tegelväggarna från början, hela husets ytterväggar är en enda stor utedel  . Jag skulle också vilja ha en dockning av min värmepump till avloppsvattnet som kramar ur energin ur bad, dusch, diskmaskin osv, skulle gå att göra med befintlig utedel om det funnits en "typ solslinga" i värmeväxlaren. Och istället för energikrävande avfrostning genom värme skulle man kunna tänka sig en konstruktion som "knäcker" bort isen med jämna mellanrum, men då måste ju utedelen se annorlunda ut än de täta ömtåliga metallbladen i värmeväxlaren. Osv osv.
 / mvh

[Dogbert]

Jag vet inte om de värmepumpar vi ser i handeln är speciellt o-optimerade. En stor förångare ute innebär långa ledningar och troligen fler krökar vilket tar ned cop. Fläkten ute är nog optimal. Med högt luftflöde kan man hålla en högre temp-differens till köldmediet, vilket gör att det senare hinner ta upp mer energi när det passerar.

Det är nog så att en liten fläkt bakom kylen skulle vara bra. Men fläktar är inte så tillförlitliga och det är knepigt att serva bakom kylen/frysen. Eventuellt vill man inte driva/reglera en sådan fläkt med 230V vilket gör att det tillkommer kostnade för trafo.

[gäst]

Jag menade naturligtvis även sådant som att man t.ex. fortfarande köper r407 pumpar i syfte att värma!! Och varför finns inte enkla dockningsbara luft/luft för endast golvvärme, borde ge bättre verkningsgrad osv. Men det är väl lite upp till oss också, det är bara att sätta igång egen tillverkning  .
Sen är det säkert så att tiden alltid ger en rätt.. Om tio år kommer alla hålla med om att våra pumpar idag per definition var o-optimerade  . Och tio år efter det osv..
 / mvh

[gästen]

Att "krama" ut värmen ur dusch/ avloppsvatten, och plockar energin där det går, finns det säkert någon som gör med värmepumpar på amatörsidan också ( någon kyltekniker som "pillat" ihop, men det är inte ekonomiskt försvarbart att konstruera en sådan maskin. Marknaden är för liten d.v.s den blir för dyr. Alla kyltekniker ( ok , många ) leker med tekniken så helt klart. Det uppfinns ute i stugorna.

[gäst]

Utanför vårt hus finns en avloppsbrunn där allt spillvatten från kåken hamnar innan det flödar över och går ut i det kommunala avloppsnätet. Jag uppskattar storleken på denna till 1-2 kbm??? Om man slänger ner ett plast"element" där och via vanlig pemslang med cirkulationspump kopplar till en bilkylare av samma storlek som utedelen monterad bakom densamma, fyller med glykol/sprit/annat borde man kunna krama rätt mycket energi ur det hela??? Speciellt användbart vid köldpeakar ute. Om man gissar att genomsnittstemperaturen i denna avloppsbrunn är åtminstonde 25 grader även vintertid???, måste verifieras!! Eftersom det enligt utsago går åt 1,16 kwh att värma 1 kubikmeter 1 grad borde förhållandet vara det omvända vid "kylning".
Om vi säger att det finns 1 kubikmeter där när kylning startar och vi vill kyla till 5 grader från 25 (20 graders urkramning) = 1,16*20 = 23kwh, minus eventuella förluster som man kan tillföra sin lilla luft/luftis. Men dessutom så använder man ju varmvatten dagligdags så energi fylls ju på hela tiden... Vad händer med bilkylaren vid drift?? Kondenserar fukten i luften till is, med sådana problem som följd??? Om man hela tiden cirkulerar tillräckligt mycket för att hela tiden tillföra värme så att det inte tillåts bli minusgrader i kylaren, uppstår inte de problemen?? Ja, vad vet jag!! 
 / mvh

[Sfinx]

Att öka verkninggraden på värmepumpar är till stor del att minska temperaturskillnaden mellan kondensorn och förångaren. Att värma vatten till tappvarmvattenstemperatur för sedan cirkulera shuntat svalare vatten i värmeelementen minskar den termiska verkningsgraden avsevärt.  Det är därför system med flytande kondensation och/eller lågtemperatursystem får bättre verkningsgrad.

En smartare värmepumpslösning med högre verkningsgrad vore därför att använda högsta möjliga  förångningstemperatur och lägsta temperatur i kondensorn. Det skulle ge minst temperaturskillnad och högst COP.

Kondensortemperaturen är enklast att uppnå med att värma inneluften direkt. Istället för att "skjuta över" lufttemperaturen med kanske 20 grader i vanliga vattenradiatorer värmer man distributionsluften någon eller några grader över inställd rumstemperatur.

Förångaren kan man använda uteluft under en stor del av värmesäsongen, speciellt här på västkusten. För att uppnå 100% tillgänglighet  skulle man kunna toppa med bergvärme, jordvärme eller sjövärme. Dvs systemet kan dimensioneras med luftvärme som baslast och annan lågtemperaturvärme som topplast.
Då blir borrhåll billigare, jordslangar kortare och spillvärme intressantare och så vidare.
Till och med att frysa poolen blir lönsamt!
Enklast gör man detta med en extra luftvätskevärmeväxlare som förvärmer luften med hjälp av lämplig värmekälla och köldbärare de dagar/timmar då luft-luft värmepumpen annars skulle stängas av på grund av låg utomhustemperatur.

Tappvarmvatten då? jo en enkel frånluftsvärmepump  klarar av att ge tillräckligt med varmvatten i ett normalt hushåll och arbetar då i ett lämpligt temperaturintervall 20-55 grader vilket ger en hög verkningsgrad.

Så mitt svar är att en smartare luftluftvärmepump är en som använder förvärmd luft vid låga utetemperaturer.
Fördelen är att alla befintliga installationer kan konverteras UTAN att man ändrar själva värmepumpen.

[gäst]

Hej Sfinx. Ja precis  . Det är ju exakt så! Ta värmen från uteluften under normal drift. Toppa med förvärmd luft från som du säger (om möjligt), berg, sjö, spillvattenavlopp, pool etc vid extrem kyla. Ha en frånluftspump (en till vp alltså, oavsett om det är en ombyggd luft/luft (man kan använda en billig r407:are t.o.m?) eller dyr special frånluftare eller annat) som kramar ur den tillförda energin till huset en gång till för att värma tappvarmvattnet. Välj bara det som är billigast (om möjligt), dvs välj bort borrhål i berg i 1:a hand om du inte bor i norrland etc och gradera sedan det andra prismässigt. Jag är helt övertygad om att framtiden är precis det du beskriver. Då skulle man kunna minimera alla investeringar till ett minimum med kortare borrhål, kortare jordvärmeslinga osv. Framtiden ser ljus ut för luftpumparna!!
 / mvh

[Sfinx]

Användbara Värme (?) källor vid en förvärmning av kall luft blir intressant.
Mycket riktigt går det åt drygt 1 kwh för att ändra temperaturen 1 grad upp eller ner för varje kubikmeter vatten.
Eller mer exakt 1.16 Kwh/m3 C

Men mer intressant är att det går åt 92,8 kwh att tina en kubikmeter is. Eller åt andra hållet, det måste tas bort 92,7 kwh från varje kubikmeter vatten för att det skall frysa till is.  Det går alltså åt lika mycket energi att smälta is som att värma samma mängd vatten 80grader.
Det innebär att en acctank som man fryser mha en värmepump i princip är fler gånger större än en acctank som man varmt vatten i. Dessutom blir värmeförusterna mycket mindre då temperaturen i tanken är låg.
Så i princip skulle man kunna frysa dricksvatten och få ut 90 kwh per m3. Vanliga m3 priser på dricksvatten är under 20 kr m3. 22 öre kwh!  Billigare än pellets ;-) . Men mycket is blir det i trädgården ;-)

En pool (som tål att frysas ) med 40 m3 vatten  innehåller alltså 3700 kwh bara i smältvärme.
Så med en lämplig dimensionering flyttar man alltså ut acktanken i trädgården och får statliga bidrag för sin acktank/pool som fungerar som värmelagring för toppeffekten.
Kompletterar man dessutom poolen med solvärmare kan man frysa och tina poolen förlåt, ladda acktanken, flera gånger om.
Visst är det roligare med en pool än med ett borrhål?

[gäst]

Hej Sfinx + alla andra igen.
Det du säger är alltså att man borde kunna spruta vanligt kallvatten från kranen (eller sjön om man har någon) på en förångare och dels få energin från vattnet när det sänks från ca 8 grader till 0, + energin vid övergången till is vid 0-grader? Är det det som comfortzone benämner fasomvandling??
Mycket is blir det som du säger  , Men om man istället för en massa veckad plåt (som idag) har stora plana metallytor där det hela sker så kanske man mekaniskt kan "knäcka" bort isen så att den glider av och ramlar ner på marken genom att med jämna mellanrum böja plåtarna lite då åtgår nästan ingen energi jämfört med smältningen. Humor humor, värma kåken billigt med kranvatten!  Det gäller ju vid användandet av poolen att den inte redan frusit "i alla fall"  .

[Sfinx]

Maskinerna finns och kallas ismaskiner. Vanliga på större fiskebåtar och fiskefartyg. Men där använde man isen och släpper iväg den "goa" värmen ut i nordsjön. Finns i alla möjliga storlekar.
Givetvis heter firman buus 
http://www.buus.dk/products_type_sm_iceflaker.htm

[gäst]

Hej igen. En sån skulle man ha, ha, ha! När det är -30 ute fyller man buusmaskinen med kallvattnet från kranen för att värma huset. Isblocken skyfflar man bara ut på gatan så att snöröjningen har lite att göra. Fasen, det är ju genialt!! Vad är det för COP och prisbild på dessa maskiner?? För dyra misstänker jag  . Det blir till att bygga om en billig luftis så att man kan göra så här vid köldknäpparna. 
Härlig kreativitet Sfinx!!
 / mvh

[gäst]

Borde ju funka med en vanlig frysbox som man fyller med vatten och sedan drar ur isblocket ifrån till snöröjningen?