Ämne: Är det verkligen billigare med JVP än FLVP?

[GDS-Jan]

Nu är det faktiskt så att värmesystemet måste gå först.

Vad skriker tanten om först? Kallt eller avsaknad av klinkers?

[Apan]

Tror inte merkostnaden på 80-100' motiverar förbrukningen, om vi klarar oss i detta 40år gamla hus på 7200kwh-8600kwh i dessa kalla vintrar, så tycker jag vi borde klara oss rätt ok i nya huset..

Vi flyttar in den 19/3, och då knappt värmebehov, sen kommer Niben att snålköras i sommar/höst..och plattan borde vara  riktigt genomtorr i höst..verkar redan torr, ingen fukt på golvplasten under väggarna längre..

Vi har ekgolv i hela huset, granitplattor i entre och kakel och klinker i bägge badrum och tvättstuga..

Och hustilverkaren borde inte ha helt fel angåenden BBR kraven..

[GDS-Jan]

Tror inte merkostnaden på 80-100' motiverar förbrukningen, om vi klarar oss i detta 40år gamla hus på 7200kwh-8600kwh i dessa kalla vintrar, så tycker jag vi borde klara oss rätt ok i nya huset..

Vi flyttar in den 19/3, och då knappt värmebehov, sen kommer Niben att snålköras i sommar/höst..och plattan borde vara  riktigt genomtorr i höst..verkar redan torr, ingen fukt på golvplasten under väggarna längre..

Vi har ekgolv i hela huset, granitplattor i entre och kakel och klinker i bägge badrum och tvättstuga..

Och hustilverkaren borde inte ha helt fel angåenden BBR kraven..

Ang. BBR, klarar du svinkyla eller blir du tvungen att tjyvkoppla?

[Apan]

Vet jag inte.. Men hustillverkaren måste klara BBR kraven, och läser på detta forum att vissa med bergvärme som ej klarar sig under -4 utan tillskottel, de borde nästan Niben klara..

Och enligt BBR kraven så 8140kwh till VV, värme och Vent..klarar vi med lätthet i gamla huset..!

[GDS-Jan]

Jösses, 8Kw+, Jag klara mig med 6Kw i svinkyla i ett hus på 180m2 från 1942.

Har en pump som ger 3kw och måste spets med elpatron vid -5 ºC utetemp.

[Apan]

Inte riktigt samma..55kwh/kvm/år= 148kvm*55= 8140kwh, klarar vi oss på det för VV, vent och värme så är det ändå 3000kwh mer än nu..

[hplp]

OK Roland, då förstår jag. Även om jag tycker det verkar lite för negativt räknat. Räknar man med att det är 7 ºC förstår jag att det blir svårt med värmeövergången, räknar man däremot med energin då återladdningen "stöttar" blir det kanske annorlunda. Själv anser jag att all tillförsel av energi är laddning även om man samtidigt tar ut densamma. Vad jag skulle vilja veta är hur god acumulator berget är. Kan det kanske löna sig att återladda med en typ poolvärmare från vår till höst? Anta att du har 1kWh in och 4kw ut med temp på uppåt 50 ºC. Driftkostnaden skulle bara bli marginellt högre om ens det jämfört med sol/luftvärmare som har betydligt lägre delta-T mot berget, förmodligen skulle man vara tvungen att termostatstyra och pausa poolvärmaren för att ge energin tid att sprida sig i berget. Men det hänger ju så klart på hur bra bergets förmåga att lagra energi är. Möjligt att ideén är helt befängd, har inte ägnat den någon större tankeverksamhet, (som om det skulle gjort någon skilnad ).

[svenske kocken]

I mina trakter gjordes på 80 talet en större provanläggning för lagring av energi i berg men efter några år lades hela projektet ner pga dom stora "förlusterna" i berglagringen. Enligt en god vän som var delaktig berodde svårigheterna bla på att grundvattnet rörde sig och tog med sig värmen. Kanske inte så långt men långt nog för att det skulle vara meningsfullt att fortsätta.

[Roland]

OK Roland, då förstår jag. Även om jag tycker det verkar lite för negativt räknat. Räknar man med att det är 7 ºC förstår jag att det blir svårt med värmeövergången, räknar man däremot med energin då återladdningen "stöttar" blir det kanske annorlunda.

Vår och höst när pumpen går 1/3 av dygnets timmar är borrhålstemperaturen ca 4 grader så där vinner man 3 grader. Men luftens temperatur är mer än 3 grader lägre än under sommaren, i annat fall skulle pumpen inte behöva gå 1/3 av dygnets timmar. Så uteluften som värmekälla fungerar ändå inte.

Skall återladdning kunna energimässigt gå med vinst (räknat på köpt elenergi) är det någon typ av solfångare som krävs. En solfångare som med hög verkningsgrad kan ge en utgående köldbärartemperatur på 30-35  grader, så mycket högre temperatur behövs inte. Då bör det vara möjligt att med en cirkulationspump som drar 30 W att tillföra ett borrhål på 120 aktiva meter 10 kW med ett deltaT på 8 grader. Köldbärartemperaturen till borrhålet skulle behöva vara lite över 30 grader. Accepterar man temperaturer upp till 50 grader kan man tillföra uppemot 20 kW. Högre bör man nog inte gå. Här i närheten ligger ett område, Anneberg, där solvärme lagras i berget till vintern. Bland det första man fick göra var att byta ut alla slangar i borrhålen. Man hade använt standard köldbärarslangar som inte tålde värmen. Temperaturen på det solvärmda vattnet kunde bli upp till 70 grader.

I fallet solfångare blir genomsnittliga temperaturhöjningen på köldbäraren högre än när uteluften används som värmekälla. Det är en större del av tid av året som värme kan tillföras.