Ämne: Är det verkligen billigare med JVP än FLVP?

[Apan]

Tycker inte bergvärme imponerar jättemycket, då vi med luftpumpar har lägre driftkostnad/kwh, till en bråkdel av installationskostnaden, trots många minusgrader då de sägs att luftvärmepumpen är värdelös.

Och om FLVP drar några kwh/år.. Så är bergvärme svårt att räkna hem, skiljer det 2-3 ggr i förbrukning, kanske..

Vi ska snart testa FLVP i nytt hus, på 148kvm..så det blir kul att jämföra tex mot detta hus..

[digitalrobert]

Apan: har du fått en kalkyl på det nya husets energiförbrukning med flvp? Utgick man från din nuvarande förbrukning i kalkylen?
Tilluften är inte uppvärmd?
Iofs kommer du väl hålla 16-18ºC innetemp pga golvvärmen och lite "kallt i hörnen" är du redan van vid.
Förutspår ändå en vedkamin-installation i Ume-trakten inom 1-2 år.
Edit: såg nu att ditt nya hus bara var på 148kvm, blir intressant att se hur mycket el ni kommer att bränna.

[krambriw]

Tänker man långsiktigt ska man ta med i beräkningen att nästa gång man byter pump behöver man inte borra ett nytt hål utan "bara" byta VP

Det kan man tydligen inte vara helt hundra på...

Från "Värmepumpar.nu"

Specifikt för bergvärmepumpar
Det som gör bergvärmepumpar unika är att dom använder lagrad energi från berget. Vanligtvis brukar man borra hål som är mellan 70-220 meter djupa för att få fram energi. Har man en större lokal som ska värmas upp kan flera hål borras. Beroende på vattenflödet i berget kan ett nytt hål behöva borras inom ett antal år, behovet av detta varierar dock kraftigt.

[Roland]

Roland, hur mycket skulle ditt tänkta återladdningssystem kosta och hur var konstruktionen tänkt? Att du inte skulle kunna räkna hem en sådan gör mig fundersam.
För dåligt energiuttag behöver ju inte innebära avkylt berg. Ett återladdningssystem fungerar ju direkt också så en temp höjning i brinet den varmare delen av året borde ju ge högre cop, eller?

Det har tidigare blivit missförstånd i diskussioner om återladdning så därför vill jag först förklara vad jag menar med återladdning. Återladdning är att man tillför borrhålet mer värme än vad som tas ut under t.ex. ett dygn så att det någon decimeter in i berget blir ett flöde av värme från borrhålet ut i berget. Installation av enheter som värmer köldbäraren med frånluft återladdar inte större delen av året berget, de minskar värmeuttaget från berget. Det är bara sommartid som berget återladdas med en FLM eller VBX enligt mitt sätt att se saken. Övrigt tid av året stöttar de borrhålet genom att minska värmeuttaget från det.

Den metod för återladdning som jag funderade på en gång i tiden var att låta uteluften värma borrhålet med något liknande utedelen till en L/V-pump. Men jag skrotade tanken av följande skäl.

Min pump tar ut ca 16000 kWh/år värme från berget. Tillförsel av 16000 kWh värme under tiden april tom september skulle ge ca 1 grad högre köldbärartemperatur i snitt över året. Under vintermånaderna blir det bara 0,5 grader högre temperatur. Sommar och höst blir det mycket högre höjning men värmebehovet är inte så stort då så att snittvärdet ökar inte så mycket.
En grad högre köldbärartemperatur betyder ca 2,5 % lägre elförbrukning, säg 3 % i och med att lite mindre tillsatsel behövs. I mitt fall betyder det en minskning av elförbrukningen med ca 250 kWh/år. För att återladdningen skall gå med vinst måste minst 16000/250 =  64 kWh värme tillföras borrhålet för varje kWh el som återladdningen kräver.

En återladdningsenhet skulle behöva en fläkt och en cirkulationspump. Fläkten antar vi drar 100 W och köldbärarpumpen 30 W. För att återladdningen skall gå med vinst måste 64 x130 W = 8,3 kW tillföras borrhålet. Eftersom 16000 kWh/år skall tillföras måste drifttiden vara ca 2000 timmar/år.

En kW tillförd eller uttagen effekt till mitt borrhål kräver en temperaturskillnad på ca 2 grader mellan köldbärare och berg. Bergets temperatur sommartid är ca 7 grader. 8,3 kW tillförd effekt kräver alltså att köldbärarens medeltemperatur skall vara 7 + 2x8,3 = ca 23 grader. Då 8 kW skall tillföras blir deltaT för köldbäraren minst 6 grader, t.ex. 26 grader in till borrhålet och 20 ut. Lägre deltaT kan man inte räkna med då pumpeffekten blir så hög att mer än 30 W till köldbärarpumpen behövs. Det betyder att luften måste vara åtminstone 26 grader varm för att det överhuvudtaget skall vara vettigt att köra ett återvinningsaggregat som kräver 130 W för driften. Problemet är att det är inte över 26 grader 2000 timmar/år i Stockholmstrakten. Det är inte praktiskt möjligt att återladda med hjälp av uteluftens värme.

Eftersom uteluften som värmekälla för inte fungerar pga för låg temperatur på luften ligger det nära till hands att fundera över solfångare. De har dessutom den fördelen att det inte behövs någon fläkt som stjäl värme. En solfångare som arbetar vid låg temperatur bör under ett år kunna leverera 1000 kWh/m2. Det skulle alltså behövas 16 m2 solfångare. Där avslutade jag den kalkylen. Det kändes spontant inte vettigt att installera 16 m2 solfångare för att spara några hundra kronor per år. Även om man tänker sig att låta solfångarna värma varmvatten och huset direkt under rätt många månader per år tyckte jag inte att det fanns någon ekonomi i projektet.

Hamnar man i den situationen att köldbärartemperaturen blir så låg att anläggningen av rent tekniska skäl inte fungerar blir läget ett annat än om man vill höja köldbärartemperaturen för att få ner elförbrukningen. I så fall tror jag det billigaste alternativet är att komplettera borrhålet med några tiotal meter markslinga om tomten medger det.

[svenske kocken]

krambriw, att påstå att värmen skulle ta slut är en skröna. Man använder inte bara den inlagrade värmen i berget utan den energi som på nytt inlagras , dels från ytan "solvärme" och dels från underjorden geotermisk värme. Hur djup man måste borra för att tillflödet av värme ska vara i balans med den värme man plockar ur beror på ett flertal saker. Det är bla typ av berg då olika berg leder värmen olika, medeltemperatur på den ort man bor, värmeflödet från "underjorden" det varierar något även det beroende på vart man bor, ev grundvattenflöden kan även det vara av stor betydelse. Det värmetillskottet kommer inte så länge solen lyser och jorden är beboelig att ta slut.
Värmepumpar.nu och deras uppgifter/faktakunskaper kan jag inte uttala mig om då jag aldrig "besökt" dom, men citatet i inlägget är mycket generellt.
Är du intresserad av "fakta" är jag rätt säker på att du kan hitta relevant fakta av hög trovärdighet på detta forum om du använder sökfunktionen.

[Roland]

Ta nu som exempel och titta på Comfortzone flvp's hemsida där dom har gjort en jämförelse mellan "vanlig" flvp typ 2 kWattare, deras egna pumpar och någon bergvärme (tyvärr ospecificerad)

Jag får intrycket från Råd och Röns test att förlusterna från varmvattenberedaren är inkluderad för bergvärmepumparna medan den inte är det för Comfortzone. Där är det ett värmebehov på ca 700 kWh/år till Comfortzones fördel. 

[krambriw]

Svenske kocken, jag är bara glad för din skull om allt fungerar fint. Om du räknar ut vad du sparar per år jämfört med normal behovet för ditt hus så ser man ju vad du tjänar in. Jämför detta med din investering/service/underhåll/kapitaliseringskostnad/beräknad livslängd så ser man när du når break even

Jag tycker att kalkylen skall vara ärlig och gillar av princip inte kalkyler där pengarna kommer från "svärmor", "arv" eller "försäljningen av en krog" om du är med på mitt resonemang

Vad blev det?

Den andra sidan av det hela är ju att detta är kul och vad är inte det värt 

mvh

 

[svenske kocken]

Nu hänger jag inte riktigt med
Min anläggning har väl inte direkt nån koppling till påståendet att värmen tar slut i berget

Men om du är intresserad av vad jag "spar" med min anläggning är det väl ca 14 000 kWh per år +- ca 1000 kWh.
Servicekostanden är obefintlig.
Underhåll har hittills bestått av en halv timme egen insats för att kolla filter på kalla och varma sidan.
Investeringen var under 90 000:-
Och livslängden beräknar jag till minst 15 år.
Eftersom jag avser att fortsätta bo i mitt hus kommer jag så småningom att byta pump
då kommer kostnaden att ligga på runt 50-60 000 (i dagens penningvärde)inkl allt och då blir det riktigt billigt.

[krambriw]

Nu hänger jag inte riktigt med

Nej, det blev nog ett sidospår men den här tråden börjar bli rätt mixad med olika saker

Tycker att det blir en jättebra kalkyl om du sparar så mycket per år och om grejerna håller utan alltför stora reparationer under 15 år. Du når i så fall break even efter cirka 10 år om man antar en ränta på 3% på din startkostnad (90.000 -> 140 217 efter 15 år med 3% avkastning)

En stor fördel med bergvärmen (ur investeringssynpunkt) är som du säger att det finns ett restvärde efter dessa 15 år (hålet i berget) i jämförelse med min flvp som är värd 0 kr troligen innan 15 år har gått

mvh

[Roland]

Tycker att det blir en jättebra kalkyl om du sparar så mycket per år och om grejerna håller utan alltför stora reparationer under 15 år. Du når i så fall break even efter cirka 10 år om man antar en ränta på 3% på din startkostnad (90.000 -> 140 217 efter 15 år med 3% avkastning)

7 år för break even blir det med 3 % ränta. Beloppet amorteras ju av med 14 000 kr/år. Det går inte att räkna räntan på hela beloppet, 90 tkr, under hela tiden. Det är bara år 1 som räntan ska räknas på hela beloppet. 

[krambriw]

Helt rätt Roland, såklart, jag skäms  :-[

[Apan]

Hustillverkarns kalkyl räknas enligt standard, vart huset står, samt  viss mängd VV, de räknade med VV mängd på otroliga 66kbm/år! Vi förbrukar idag 51kbm KV/år!

Kom inte riktigt ihåg hur de räknade...men enligt BBR på 148kvm så får VV, vent, värme ej förbruka mer än 148x55= 8140kwh, plus HH el ca 2700-2900kwh.

Vi håller ca 21gr i snitt idag, men finns vissa kalla hörn, helt klart i gamla hus och än värre när ej rad körs, samt att man ej vet hur många luftomsättningar detta hus gör.

Men har ändå svårt och tro att nya huset skall dra mer energi än detta 40år gamla hus, och jämnare temp utan vägghängd fläkt som låter.

Vet bara att nya huset förbrukar ca 3kw/h med 24-25gr inomhus och -15 ute och 2 fönster öppna ca 2-3cm, 1 på övre plan och ett på nedre plan, med luftvärmepump tar vårt gamla hus ca 1.5 kw/h, plus kyl/frys, annars inget på.

[GDS-Jan]

Ni snackar om breakeven?

Köper man ett hus för 3 mille så kan man till och med slänga in bergvärme för 150k? eller?

Vi som snålar har väl ett gammalt hus?

[Apan]

Tror nog utgifterna räcker, bara 150' där och 76' där och 130' och 220' där..och tomten skall göras mm mm mm..och vi lever snålt, och tror att vi ej räknar hem bergvärme, och läser man på detta forum med många som har bergvärme och jag som tycker har hög förbrukning..

[svenske kocken]

Man kan knappast räkna hem kakel och klinker eller takfönster eller burspråk eller varmgarage eller arbetsbänk av marmor eller bubbelbad eller tegeltak mm. mm. men det köper folk i alla fall, undrar varför just värmesystemet ska gå att räkna hem