Fredag kväll, lugnet har precis infunnit sig efter ännu en hektisk arbetsvecka, ungarna sitter i soffan och tittar på Idol, nöjda och belåtna med maten jag lyxat till fredagskvällen med. Eftersom det också var Fredag så unnade jag mig någon öl under tiden jag lagade mat, Hustrun och jag delade sedan en flaska vitt till käket och jag kände mig nöjd med hela aftonen.
Tevetittande roar mig måttligt, så efter maten satte jag mig i mitt arbetsrum och satte mig för att läsa lite på detta forum, ytterligare en öl öppnades och en översvällande behaglig känsla av lugn och ro svepte över mig, arbetsveckans höjdpunkt var ett faktum.
När jag så minst anade det, möjligtvis med ytterligare en bira innanför västen bryts lugnet tvärt:
-
DET RINNER VATTEN ÖVERALLT FRÅN TAKET I KÄLLAREN!
, En hysterisk kärring stod bara två meter ifrån mig, jag kände genast igen henne, det var samma hagga jag gifte mig med i ett svagt ögonblick.
Hon fortsatte med gäll röst att fullkomligt skrika fram vad hon ville, en egenskap jag inte kan se vara till gagn vare sig för henne eller det budskap hon vill framföra.
Jag reste mig ur min sköna skinnstol och gick med henne ned i källaren, mycket riktigt; Från taket så rann det vatten från en sammanlagd yta av kanske tre-fyra kvadratmeter. Hustruns gälla sång fortsatte penetrera mina såriga öron och allt kändes precis kasst.
Jag insåg att detta måste bero på stopp i avloppet och tog mig därför snarast upp våningen över och öppnade upp för att kunna få i ett rensband.
Det verkade stört omöjligt att i dessa gjutjärnsrör ens kunna få in rensbandet mer än bara någon ynka meter, men tjurskallig som jag är fortsatte jag att slaffsa enträget.
Nu stod istället min lilla ros i dörröppningen till toan och fortsätter med sin gälla röst att i panik stå och skrika, denna gång om att det luktade skit.
Fick jag välja mellan att ha arbetshanskar eller hörselkåpor på mig när jag river med stålbandet i ett rör fyllt med bajsvatten så väljer jag kåporna alla dagar i veckan...
Jag försökte i mitt sinne analysera läget och få klart för mig vad som nu skulle krävas för att få ordning på denna bokstavligt talat vidriga skitsituation, hustrun frågade vad jag gjorde som inte längre arbetade intensivt.
-Jag funderar på vad vi skall göra härnäst, svarade jag. Tantens svar lät inte vänta på sig, ibland blixtrar hon till med sin sinnrikhet:
-Vi kanske kunde tända några doftljus?
Jag bara tittade på henne; -Så du tror att jag hellre geggar i ett bajsigt rör om det luktar myrra och jordgubb? Hustrun pejlade av mitt icke roade svar och drog slutsatsen att hon skulle gå därifrån.
Jag fick fart i avloppet, och har nu idag rivit ned hela innertaket i källaren och bestämt mig för att byta ut samtliga avloppsrör, det är inte märkvärdigare än att jag kan göra det själv.
Alternativet är att ha en emergencylåda med kaustiksoda, rensband, hörselkåpor och doftljus till hands...