@ Linnar: Det jag menade med förledande är just att om någon får för sig
att följa din bygginstruktion och ta bort fasadbeklädnad och luftspalt och istället
klistra på en folie direkt på asfaboarden så kommer det att leda till problem.
Det skall kännas som om man får skäll för en sådan konstruktion...
Att du inte har en folie på insidan gör ju snarast saken värre och det räcker inte
heller att du inte har värme på insidan.
Tänk på vad som händer om någon följer din beskrivning på en vanlig husgavel...
Dessvärre har du fel! Man kan inte så kategoriskt dömma ut något.
Jag måste draiväg nu men jag återkommer och förklarar varför lite senare.Nu är jag tillbaka igen!
När man bygger en solfångare så monterar man normalt en fuktspärr ovanpå
isoleringen närmast själva solfångaren. Baksidan skall vara något ventilerande utan
att det blåser igenom mineralullen. En massonitskiva eller ett par små hål om man
har plåt räcker gott.
Vad är då "utsidan" och "insidan" på solfångaren beträffande diffusionsspärrens
placering? Eftersom solfångarens "insida" är utan diffusionsspärr är det den sidan
som kan gämföras med "utsidan" på ett hus.
Om vi leker med tanken att vi sätter på solfångaren sidoväggar, tak och en port
så att vi får ett hus på ena sidan av solfångaren där det är nästan samma värme och samma
fuktighet på insidan som på utsidan. Utsidan i detta fall är luftkanalen i solfångaren.
Ordet "nästan samma värme" kommer jag till längre ner.
Hur kan luftkanalen och insidan av huset ha nästan samma temperatur och luftfuktighet?
Jo, det kommer sig på det viset att luften som går igenom luftkanalen på utsidan
av fuktspärren hämtas på insidan av samma fuktspärr. Mina mätningar före och
efter montering av solfångaren visar att luftfuktigheten har sjunkt med ca 5%. Det
har inte med saken att göra men kan vara intressant ändå att veta.
Nu kommer vi till "nästan samma värme" på båda sidor.
Mina mätningar visar att temperaturen är lite högre i solfångaren vare sig jag mäter
på natten, på dagen och oavsett temperatur.
Innan jag började skriva här nu kollade jag tempen i solfångaren. Den låg på +16 grader.
I garaget är det +14 grader och ute +6 grader. Går tempen under 0 grader minskar risken
ytterligare för fukt då luften blir dramatiskt mycket torrare på båda sidor av luftspärren.
Orsaken till kondens beror på att man har en varm och en kall sida och där luften innehåller
fukt. Utan fukt eller väldigt lite fukt har det ingen som helst betydelse var man placerar
fuktspärren. På vintern innehåller luften väldigt lite fukt.
Inne i ett bostadshus finns det många gånger mer fukt än ute på vintern. Fukten vill gärna
vandra mot det kalla. Man brukar säga att det är en nedförsbacke från det varma mot det
kalla och vatten rinner ju nerför. Därför bör man ha en fuktspärr på insidan för att fukten
inte skall vandra ut i mineralullen och trävirket där.
Men, stopp ett tag, inga hus förr hade fuktspärr ändå fick man ingen fukt i väggarna. Vad
beror det på? Jo, i mineralull ligger kondenspunkten på ca 125mm. Alltså om man har 100mm
mineralull hamnar kondenspunkten utanför mineralullen och följdaktligen behöver man ingen
fuktspärr där.
Mitt garage har 70mm mineralull och klarar sig med råge utan fuktspärr. Men sanningen är
den att jag skulle kunna ha 400mm isolering utan att behöva en fuktspärr i garaget. Varför
det? Jo, därför att fuktigheten sjunker när det blir kallt och garaget står vidöppet med alla
ventiler och springor runt garageporten. Dessutom bor det ingen i garaget som fyller på
med fukt. Detta stämmer exakt med mina mätningar med någon procent mer eller mindre.
Sedan jag satte upp solfångaren har fukten tom minskat på insidan av garaget så att den
igger under utsidans fukt.
Den luftäta spärren kunde lika gärna sitta bak på en vanlig solfångare med den skillnaden
att det är torrare luft bakom min solfångare.
Utöver detta har jag små luftkanaler mellan isoleringen genom den lufttäta spärren just för
att det skall bli en aningen lite luftcirkulation av luften på insidan av spärren.
Så här fungerar mitt system:
Luften tas från krypgrunden och leds in i solfångaren. Där värms den upp och blåses tillbaka
ner i krypgrunden. Alltså ett recirkulationsystem.
Det som skiljer mitt system från andras med recirkulation är det att jag använder garaget som
luftkanal i stället för spirorör. Därför ventileras garaget med torr luft hela tiden solfångaren jobbar
och därför är det alltid minst samma temperatur på båda sidor om spärren. Vanligast är det upp
mot och ibland över 60grader varmare på utsidan av spärren. När fläkten inte går är det ca 10
grader varmare på utsidan, oavset dag eller natt, när temperaturen ligger över 0. Under 0 vet jag
inte ännu då jag inte mätt. Men eftersom båda sidor står i kontakt med varandra kommer
temperaturen att jämna ut sig på båda sidor även när det är kallar än 0 grader. Dessutom sjunker
fuktigheten dramatiskt under 0 grader så den eventuella temperaturskillnaden ändå inte spelar
någon roll.
Nä, jag är inte det minsta orolig för fukt i väggen mot solfångaren.
Samma diskusion gick häftigt igenom olika forum när det föreslogs att man skulle värma upp uteluft
och blåsa in i krypgrunden för att hålla den torr. Väldigt många "experter" varnade kategoriskt för
detta då man blåser ner en massa fukt.
Hur slutade den debatten?
Jo, numera rekommenderas ofta att man torkar krypgrunden med just detta system. det har visat sig
att man ganska lätt kommer under de kritiska 60% luftfuktighet med luftsolfångare som blåser ner
varmluft. När krypgrundens luft blir torrare än omgivande väggar får vi återigen en backe från den
fuktiga omgivningen till den torra luften så att fukten bokstavligt talat vrids ur träkonstruktionen.
Alltså, var aldrig kategorisk!
gäster: 636
dolda: 0
användare: 2
