Ämne: Återladdning?

[henrik65]

Vore det omöjligt att återladda skulle man heller inte se någon temperatursänkning i borrhålet.

Temperatursänkningen i borrhålet beror på att bergets och hålets värmeledningsförmåga ger ett temperaturfall. Sommartid när pumpen gör enbart varmvatten och medeleffektuttaget är lågt har man nästan samma köldbärartemperatur som när borrhålet var nytt.

De mätningar jag sett visar på en långsiktig temperatursänkning av omkringliggande berg. Självfallet kommer temperaturen att gå upp vid lågt effektuttag (sommar) tack vare uppvärmning från omkringliggande berg samt ett visst bidrag från själva borrshålstoppen. Men årsmedeltemperaturen i berget går nedåt (relativt snabbt de första åren, sen planar det förhoppningsvis ut). Kan inte få ihop fysiken på annat sätt än att återladdning kommer att höja medeltemperaturen på borrhålet och brinen.

Om det lönar sig är däremot en helt annan sak. Ökad elförbrukning pga extra pumpar ska ställas mot minskad förbrukning tack vara bättre COP. Och så ska investeringen täckas.

[Roland]

Men årsmedeltemperaturen i berget går nedåt (relativt snabbt de första åren, sen planar det förhoppningsvis ut). Kan inte få ihop fysiken på annat sätt än att återladdning kommer att höja medeltemperaturen på borrhålet och brinen.

Om det lönar sig är däremot en helt annan sak. Ökad elförbrukning pga extra pumpar ska ställas mot minskad förbrukning tack vara bättre COP. Och så ska investeringen täckas.

Jo, men effekten är obetydlig. Min värmepump har varje uppvärmningsäsong tagit ut ungefär 15 000 kWh/år från borrhålet. Nu efter 4 år är det ungefär 0,4 grader lägre temperatur än efter första året. Jag såg i någon artikel där man hade räknat på ett hårdare belastat borrhål där man efter 5 år skulle få 0,8 graders temperatursänkning jämfört med första året.

Jag tror de allra flesta som tror att det finns något attt vinna på återladdning blandar ihop temperatursänkningen pga värmeuttaget (= temperatursänkning i berget några meter från borrhålet) med temperaturfallet i borrhålet pga effektuttaget (= temperaturfallet i berget decimetrarna närmast borrhålet plus värmeövergångsmotståndet i borrhål och slang).

[henrik65]

Jag har kraftigare nedkylning av mitt hål, men jag ligger i överkant av vad som anses "säkert" att ta upp (tar ca 30 000 kWh värme ur 200 m borrhål per år).
Länken nedan har publicerats tidigare men är värd en repris. Om inte annat så visar den att det sker en bestående nedkylning av berget och om hålet är för kort i förhållande till energiuttaget så blir nedkylningen stor. Återladdning är självfallet inte lönsam om hålet är rejält dimensionerat men om det är underdimensionerat är det ett bra sätt att "rädda" anläggningen.
http://www.svepinfo.se/dbcontent.php?action=a&id=9

[Bertil]

Hittat rätt kul mätning från Norge, på temp fluktuationen i en orörd borra!
Jag har jagat SGU en del, min far utförde mätning av grundvattennivå i tiotalet hål i många år och även temp i ett hål!
Men det var minst 25 år sen han slutade.
Dom har inte ens svarat när jag mailat, siffrorna finns säkert men i nåt dammingt arkiv!

Dom Norska siffrorna ger oss en hint hur det funkar! Ja den "naturliga" återladdningen villsäga....
Ett för klent hål i serie med ytjord som förstärkning ger en viss "återladdning" men sannolikt är förlängningen i sig av mycket större värde. Det blir ju lite drifttimmar under sommarsäsongen, så återladdningen blir liten.
Återladdning med kontinuerlig körning av cirkpumpen äts nog upp av driftskostnaden på pumpen, flera gånger om.
Kan man ladda så jämnvikt nås så "smiter" iofs ingen energi iväg, utan varje vinter har man ett hål lika bra som första året med ett nytt hål.
Men som Roland sa, det kanske ger 1 grads högre snittemp, kanske liite mera. Det ger ingen nämnvärd besparing samtidigt som cirkpumpen drar säg 5 kwh/dygn!

Frikyla är helt ok som återladdning, eftersom kostnaden för drift av cirkpumpen betalas av den högre komforten man får. Då kan man ju räkna med att tamphöjningen är "gratis".

Med frikyla torde man ha ett "orört" hål varje ny vintersäsong, kanske tom lite bättre än så!

http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=8372.0

[Michael M]

Vore det omöjligt att återladda skulle man heller inte se någon temperatursänkning i borrhålet. Det beror på bergtyp och energiuttag.

Här följer ett försök till "billigast möjlig återladdning". Principen är att använda billiga oisolerade solfångare, s k "poolsolfångare". Billigaste jag hittat är från www.primastar.nu (har ej köpt ännu och har ingen koppling till dem), 3000kr för 8,3m2 och 4000kr och 12,5m2. Pump, slangar och kopplingar tillkommer. Solkretsen växlar över värme till borrhålsslingan via plattvärmeväxlare (i princip skulle man kunna köra brine genom solfångaren för att få ett billigare system men känns lite vågat - någon som provat?).
Reglersystem som kör kalla sidans pump och solkretspumpen då temperaturdiffen överstiger säg 7-8 grader. Observera att på sommarhalvåret är utetemperaturen ofta mycket högre än borrhålskretsen och då fungerar det även utan sol (främst genom att uteluft kondenserar mot solfångaren). Vid soligt väder finns risk att brinen blir för varm, bäst vore det med en varvtalsreglerad pump på kalla sidan för att hålla intemperaturen till VP inom "lagliga" gränser.

Har man pool kan ovanstående fångare delas. Borrhålet värms då det antingen är för lite sol eller för mycket sol (dvs då poolen inte kan eller behöver värmas). Själv planerar jag att dessutom värma källaren sommartid (alltid kall), främst för att få ner fukthalten men även i förhoppning om att omkringliggande mark ska värmas inför hösten.

Brister? Feltänk? Går det att göra billigare?

Det finns system igång som bevisar att det fungerar! Faktiskt återladdar man lika mycket tidigt på våren eftersom köldbäraren ut från värmepumpen då är som lägst och kondensering på panelerna sker nästan dygnet runt bara det är plusgrader ute. Svåraste driftsfallet är vid någon plusgrad då det är mycket fuktigt och påfrysningen är stor. Då måste återladdningen tidvis stanna så att solfångaren (kondensfångaren) avfrostar.
Ditt andra problem med kallt och dålig ventilation i källaren finns det faktiskt en ganska ny och riktigt fiffig lösning för. Problemet hade jag själv också eftersom en varm skorsten är den ursprungliga "ventilationsmotorn" i självdragshus. När inte skorstenen längre är varm upphör självdraget då utetemperaturen ofta är högre än temperaturen i källaren.
Produkten heter Solarventi, det är en varmluftssolfångare med en 12V solcellsdriven fläkt i. Läs mer på www.aidt.se /MM