Ämne: Återladdning?

[N Lucas]

Jag håller på att installera bergvärme Carrier NQC - Heat 60 på 9 kW. Borra 196m. Till anläggningen tänkte jag koppla frikyla, d v s ta brine och köra ut till kylkonvektorer. Isolerade rör för detta (inklusive dränering för kondens  ) har jag redan lagt in i väggarna till de platser där kylkonvektorerna skall sitta. Syftet är således att få AC till ett lågt pris, men en sekundäreffekt borde vara att jag även får en viss återladdning av borran under sommaren. Finns det någon som har uppfattning/erfarenhet av hur stor denna effekt kan bli? Även om den är rätt liten borde den kunna vara rätt betydelsefull om man (heaven forbid!) skulle hamna på gränsen till borrans kapacitet (d v s att borrhålet blir aningen sämre varje år, och att processen inte 'planar ut' på en acceptabel nivå så småningom). I ett sådant fall borde även en marginell återladding kunna innebära att man 'hamnar på rätt sida', d v s att borran kommer i balans mot ett läge med acceptabel verkningsgrad hos VP. Jag tror inte att det är något större problem med min anläggnings värden (hoppas jag  ), men som princip vore det intressant att analysera.

Se'n kan man ju alltid fundera över om det vore värt att även ta returen från kylkonvektorerna och köra den via en solfångare (jag har lite sån't material liggande oxo, så det vore ett intressant experiment) innan den går åter till borran.

F ö har jag inte sett särskilt många inlägg om bergkyla. Det finns visserligen en tråd med just detta namn, men vad jag förstår så har inte särskilt många provat. Det vore därför väldigt roligt att höra mer om detta, och kanske utbyta lite erfarenheter.

/ N Lucas

[Janne El-Energi]

Jag vet ej om jag har rätt. Den som kan lite mer om kollektorer får rätta mig.  Det som vill till är värmeväxlare på vägen för samma vätska som går i borren kan ej gå i konvektorerna.

Min teori är vid ex vis 1000l flöde vid återladdning och 5 graders diff får du ca 6kW återladdning och med det samma kyleffekt till bostaden.

Värme läran är att man  kan flytta värme från en plats till annan med avräknat förluster på vägen är vad man får ut.

Rickard du kanske har bättre beräknings sätt.

[Rickard]

Rickard du kanske har bättre beräknings sätt.

Jag är ingen klippa på matte  :-[

Har dessutom inte tid att räkna ut det nu, men jag skall i min pågående utbyggnad sätta in en fläktkonvektor infälld i taket, med två skilda vattenbatterier, ett för värme och ett för kyla. (Veneto SK14) http://www.kinnan.se/dok2000kopia/pdf_indirekta/fk_kassett/S_Skystar.pdf

Kylan skall jag ta ur min markslinga, som blir ganska varm mot slutet av sommaren, så på höstkanten lär det inte kyla så mycket, men alltid något!

Rapporter kommer.

[RLA]

Det som vill till är värmeväxlare på vägen för samma vätska som går i borren kan ej gå i konvektorerna.

Janne, varför kan man inte köra brine till fläktkonvektorerna?
Jag fick info vid min installation av VP att om jag ville ha frikyla skulle jag göra just så! är jag förd bakom ljuset

[Janne El-Energi]

Klart vill du alltid bara ha konvektorn kopplad till borren. Då borde det gå bra.

Enkelt är annars för dem som redan har färdig bergvärme anläggning. Koppla in Värmeväxlare på vägen till värmepumpen. Koppla sep slinga till nya  fläktkonvektorer som är ihop kopplade till radiatorsystemet.

Vintertid kunde vara bra att ha den till värme kopplad ihop med radiatorsystemet.
Men du har väl speciell köldvätska i borren. Eller hur?

[N Lucas]

Ja Janne, jag tror du har ganska rätt om den ungefärliga kyleffekten. Jag har ett faktablad från om 'Naturkyla' från IVT (främst för större anläggningar). Med enklaste installationsfallet, d v s att man använder samma kollektor för kyla och värme, så anges att man kan få ut c:a 7 kW på 250 m borrlängd (tumregel). Då är inte värmepumpen inblandad överhuvudtaget, utan man kör brinen direkt (enligt skisserna utan värmeväxlare, men det kan ju vara fel) till kylkonvektorerna. Med mina 196 m borde jag därmed kunna få ut c:a 5.5 kW, d v s nära det du uppskattade. Vidare redovisar man ett exempel från ett kontor (jag skall finräkna senare) med 16 arbetsplatser, allmänutrymmen, konferenrum och entré, där man kommer fram till ett behov av c:a 13 kW. Därmed borde 5,5 kW vara jämföresevis lagom.

Då borde man kunna få ungefär motsvarande återladding av borran (sämre mot slutet av sommaren, eftersom tempdiffen minskat), vilket väl är i samma härad som uttaget under vintern (förutsatt att integralen av driftprofilerna inte är väsenskilda). Naturligtvis är detta bara grova uppskattningar, men lika avgörande är nog frågan hur mycket som verkligen magasineras, och hur mycket som transporteras bort av t ex vattenströmmning (inget? nästan allt?)

/N Lucas

[RLA]

Klart vill du alltid bara ha konvektorn kopplad till borren. Då borde det gå bra.


Vintertid kunde vara bra att ha den till värme kopplad ihop med radiatorsystemet.
Men du har väl speciell köldvätska i borren. Eller hur?

OK! det är så du menar, jag tänkte bara köra kyla i konvektorn, värmen kör jag med radiatorerna i (förstås) separat system

[Michael M]

Ja Janne, jag tror du har ganska rätt om den ungefärliga kyleffekten. Jag har ett faktablad från om 'Naturkyla' från IVT (främst för större anläggningar). Med enklaste installationsfallet, d v s att man använder samma kollektor för kyla och värme, så anges att man kan få ut c:a 7 kW på 250 m borrlängd (tumregel). Då är inte värmepumpen inblandad överhuvudtaget, utan man kör brinen direkt (enligt skisserna utan värmeväxlare, men det kan ju vara fel) till kylkonvektorerna. Med mina 196 m borde jag därmed kunna få ut c:a 5.5 kW, d v s nära det du uppskattade. Vidare redovisar man ett exempel från ett kontor (jag skall finräkna senare) med 16 arbetsplatser, allmänutrymmen, konferenrum och entré, där man kommer fram till ett behov av c:a 13 kW. Därmed borde 5,5 kW vara jämföresevis lagom.

Då borde man kunna få ungefär motsvarande återladding av borran (sämre mot slutet av sommaren, eftersom tempdiffen minskat), vilket väl är i samma härad som uttaget under vintern (förutsatt att integralen av driftprofilerna inte är väsenskilda). Naturligtvis är detta bara grova uppskattningar, men lika avgörande är nog frågan hur mycket som verkligen magasineras, och hur mycket som transporteras bort av t ex vattenströmmning (inget? nästan allt?)

/N Lucas

Med ditt borrdjup kommer du säkert inte få problem med låga kb temperaturer, även ifall du har lågt grundvattenflöde kommer inte energiupptagningen ur berget att bli så hög att en återladdning egentligen är befogad. Vill du för att det är kul återladda med sol ska du inte använda glasade isolerade solpaneler. Den största energiupptagningen kommer nämligen inte från solen när man kör återladdning utan det är kondensvärmen som blir avgiven när fukten i luften kondenserar mot slangarna som kb-vätskan går i. Det är mycket viktigt att återladdningen ligger efter värmepumpen för att få så kallt vatten som möjligt upp till taket.
Vid en utetemperatur av 3-4 grader och en köldbärartemperatur ca -2grader snittar man över hela dygnets timmar 250-300W/m2. Det blir kWh det!! Men, eftersom du i ditt fall har ett rejält borrhål måste investeringen gå på lekkontot då det inte blir så många driftskronor i besparing, kanske en femhundring.
MVH/ En som har räknat och provat och byggt några år!

[Janne El-Energi]

Michael M

Du som verkar kunna detta område finns det en del anläggningar som jag beskrev som använder värmeväxlare mellan KB och fläkt konv och sen kopplar allt ihop med det normala radiatorsystemet. Så sprids kylan i hela bostaden med lite högre temp men det gör att kondensproblem minskar. Jag anser att max diff över konvektor skall vara 5 grader och lagom temp är 18 grader vatten då luften i rummet är 23-24 grader. (större vattenflöde med mindre kyl diff ) Cirk pump gående på ca 1000l/h.

Så samma krets med bay pass skickar sen värme vintertid.

Har du lösning för detta eller använder alla direktkoppling till sep konv för kyla?

[Michael M]

Michael M

Du som verkar kunna detta område finns det en del anläggningar som jag beskrev som använder värmeväxlare mellan KB och fläkt konv och sen kopplar allt ihop med det normala radiatorsystemet. Så sprids kylan i hela bostaden med lite högre temp men det gör att kondensproblem minskar. Jag anser att max diff över konvektor skall vara 5 grader och lagom temp är 18 grader vatten då luften i rummet är 23-24 grader. (större vattenflöde med mindre kyl diff ) Cirk pump gående på ca 1000l/h.

Så samma krets med bay pass skickar sen värme vintertid.

Har du lösning för detta eller använder alla direktkoppling till sep konv för kyla?

1. Anledningen att man använder en växlare är att man även kan köra 
  värme på fläktkonvektorn som förmodligen sitter centralt placerad i huset. Den 
  stöttar då de andra radiatorerna, man kan sänka värmekurvan och får ner 
  radiatortemperaturen (kondenseringstemperaturen), med högre cop till följd.
  Det är viktigt att man inte kopplar ihop det gamla värmesystemet med
  kollektorn, då PEM-slangen inte är syrediffusionstät och tar in syre, stålrören i
  värmesystemet skulle rosta sönder. /MM

2. Visst det blir mindre kondens ifall man höjer kb temperaturen, men kyleffekten
    från konvektorn minskar med över hälften eftersom du mer än halverar
   differensen. Kylleffekt P=24grader- 18grader=6 grader mellan konvektor/ rum.
   Normalt på sommaren 24grader-10 grader kb temp=14grader.

3. Att köra undertempererat vatten till de vanliga radiatorerna ger mycket lite effekt
    då differenserna är så låg. Den lilla kyla som kommer rasar ned till golvet
    eftersom det inte sitter någon fläkt som blåser uppåt.

4. Man måste som sagt kondensisolera noga, minst 9mm, och dra avlopp från
    konvektorn.

5. Differensen på 5 grader är rätt, räcker med en standardpump 25/4 eller 25/6,
    montera pumpen på returen från konvektorn, en vanlig c-pump ska inte ha låga
    temperaturer, risk för kondens i elkopplingshuset.

[TJL]

Har en gammal vedpanna som jag tänkte använda till att återladda borran med, -lite då och då när man har eldningsbart spill tillövers. Är jag ute och cyklar i min tankegång? tacksam för synpunkter o råd angående detta.

[Martin X]

Har en gammal vedpanna som jag tänkte använda till att återladda borran med, -lite då och då när man har eldningsbart spill tillövers. Är jag ute och cyklar i min tankegång? tacksam för synpunkter o råd angående detta.

Intressant tanke.

Men effektivare vore nog en ackumulatortank, för antag att du kör ner 20kWh, då måste du dessutom köra in 10kWh i pumpen för att få upp dina 20kWh igen. (COP3)

[Håkan]

Det är ju inte endast "borran" som behöver återladdas för att få upp kb-in - hela berget måste återladdas. Min installatör hävdade att frikyla hade försumbar effekt på återladdningen (jag begärde in (och fick) offert på frikyla till "skafferi").

/Håkan

[Norrlänningen 2.0]

Njäae...det där är en sanning med modifikation, med helt stillastående vatten kan en villaanläggning återladda sitt borrhål, åtkmindstånde till en nivå där man inte märker uttaget av värme under vintern. I ett hål med flöde mellan sprickzoner så kan man näppeligen göra detta (då krävs det en STOOR fastighet (läs sjukhus etc) och korttidslagring av såväl värme som kyla) men då behöver man heller inte det utan då sköts det per automatik.

Frikyla har, i ett teoretiskt hål med 0 i vattengenomströmning, säkert viss effekt på att fördröja eller helt förhindra ev tempsäkning över åren, men för att lagra värme till vintern..nä...då krävs större system som är förenade via sprickformationerna=tokdyr geologisk undersökning innan borrning

Jag tror och anser att återladdning kan fylla en mycket bra funktion för korta borrhål, detta trots att jag har en form av återladdning själv, att det är bättre och vettigare att borra djupt nog från början, vilket jag också gjorde...vilket innebär att jag tycker det är kul att ge bort pengar  (tycker i alla fall att FLM:en var det vettigaste alternativet...)

I framtiden kanske vi får se pumpar som egentligen kräver smått vansinniga borrdjup...men praxis kanske blir att man borrar kortare och återladdar hålet då det är såväl enklare som billigare för dig som konsument...kanske, kanske så kan man också utvinna elenergi ex från solpaneler och lagra i en vettigt stor batterimodul och driva pumpen med under vintern, eller så drivs den via bränslecell...å då får man fila på tillverkningskunskaper av etanol 

[Janne El-Energi]

varför ej göra som Rickard med exv 50m³pool finns magasinerat 600kWh om man tar ut 10 grader sänkning av vattentemp till hösten. Sen använder man Ballong som Rickard har kan då återvinna ännu mer.

Det ger ca 1000kWh återvinning = 1 månad värme under okt månad utan att använda borren. Det sparar den värme som är magasinerad   i berggrunden. Från Rickards 30 gr vatten och ta ut värme ner till strax över fryspunkten kan vi då få ut ca 3000kWh så det är en hel del magasinerad i en pool i värme. 

Har vi sen solfångare kan vi få ut värme långt in i november utan att använda borren. Det gör halvering av borrdjupet?

Allt måste så klart kopplas in via värmeväxlare för borrets vatten är nog ej så bra i poolen eller tvärtom.


Det är kanske tokig ide. Men ännu mer sparas av att isolera sin bostad mer. Då kan borren slopas helt i framtiden och står då som ett monoment från forna dagar då man borrade och slet utan att spara energi.

Vi kan se det som en solskens historia.