Ämne: Återladdning?

[Rickard]

 

I den takt min hushållsel-förbrukning (datorer, tv-apparater mm, mm) drar iväg kan jag snart börja sälja fjärrvärme till mina grannar.

Modern elektronik behöver verkligen anpassas för att bättre svara upp mot dagens krav på låg energiförbrukning.

 

[Norrlänningen 2.0]

Det är kanske tokig ide. Men ännu mer sparas av att isolera sin bostad mer. Då kan borren slopas helt i framtiden och står då som ett monoment från forna dagar då man borrade och slet utan att spara energi.

Skåning....

Hör av dig om du vill uppleva lite RIKTIG vinter så kanske du får perspektiv på saker å ting....

[Janne El-Energi]

Jag kommer att sommartid vår och höst njuta i mitt tropiska klimat i södern sen när vintern kommer låter jag fiskarna tillsammans med den magasinerade värmen hjälpas åt att sköta uppvärmningen av mitt hus.

Så när det den lackas till jul kommer tomten med en glad present för att jag har tagit hand om vår miljö och lovat att mina barn skall få det fortsatt varmt och gått för det behövs ej så mycket energi att värma mitt hus.

Men i norrland då de mörka skogarna kommer farande med vindpinande snö och man kör med sin borr till bristningsgräns för att elen är för dyr. Man vågar ej slå till vårt kära el så utom då man åker bort då man ej litar fullt på den gamla VP som surrar surrar sin gilla gång.

Vi i södern har redan hunnit avverka en eller två nya VP som bara blir bättre och bättre efterhand som tekniken går fram. I norr har man ej råd att byta ut pga att de dyra lånen är fortfarande kvar efter den stora investering man gjorde på 20 hundra talet.

[Carl N]

Jag kommer att sommartid vår och höst njuta i mitt tropiska klimat i södern sen när vintern kommer låter jag fiskarna tillsammans med den magasinerade värmen hjälpas åt att sköta uppvärmningen av mitt hus.

Så när det den lackas till jul kommer tomten med en glad present för att jag har tagit hand om vår miljö och lovat att mina barn skall få det fortsatt varmt och gått för det behövs ej så mycket energi att värma mitt hus.

Men i norrland då de mörka skogarna kommer farande med vindpinande snö och man kör med sin borr till bristningsgräns för att elen är för dyr. Man vågar ej slå till vårt kära el så utom då man åker bort då man ej litar fullt på den gamla VP som surrar surrar sin gilla gång.

Vi i södern har redan hunnit avverka en eller två nya VP som bara blir bättre och bättre efterhand som tekniken går fram. I norr har man ej råd att byta ut pga att de dyra lånen är fortfarande kvar efter den stora investering man gjorde på 20 hundra talet.

En ny bergvärmepump av den modell som jag har kostar bara 38500:- så det känns inte så jätteblodigt att köpa ny då det dyker upp något nytt på marknaden med väsentligt bättre COP. Och eftersom man tog till några meter extra borrdjup så klarar borran ett lite högre effektuttag den med... 

PS. Din modell kostar 39200:- på Rinkaby. DS  *hehe*

[Plumber]

Jag tror inte det minsta på allt dravel om att "återladda" borran. Det vore ju som att stoppa ner en akvariedoppvärmare i Mälarn . Det enda som möjligen kan vara till hjälp är ju om uttagen sitter på KBtilloppet till VPn så man kan använda den extravärmen på så sätt,men att värma upp gråberg och jag vet inte hur många tusen kubik grundvatten så skulle jag nog säga,lägg ner.

[Janne El-Energi]

Vi som är födda och uppväxta  i Lund  stad vet att man ej kan skriva till andra vår slang språk.
Du som bor i Helsingborg har nog andra uttryck än vi från LUND.

Skrivet: idag kl. 20:05:41Skrivet av: Plumber 
Jag tror inte det minsta på allt dravel om att "återladda" borran. Det vore ju som att stoppa ner en akvariedoppvärmare i Mälarn . Det enda som möjligen kan vara till hjälp är ju om uttagen sitter på KBtilloppet till VPn så man kan använda den extravärmen på så sätt,men att värma upp gråberg och jag vet inte hur många tusen kubik grundvatten så skulle jag nog säga,lägg ner.

Jag håller med dig Plumber att värma berget behövs oändeligt med energi. Men att kyla-värma bostaden kan berget stå till tjänst med. Sen kan man göra det på många vis. Jag har mina sätt, Du och Rickard har era egna ideer.

För dem som anser det finns mer att utröna i detta ärende är tråden till. Så kom igen med vad vi kan göra med borren.

[Norrlänningen 2.0]

Men Plumber, för ordentligt stora anläggningar så måste du väl ändå hålla med om att korttidslagring av värme inte bara fungerar utan dessutom är en god ide. För en småhusägare så är det väl mer...ehm..tveksamt, om det inte är så att hålet "nästan" klarar allt, då kan en skvätt solvärme tina upp det hela så att det orkar ett år till, å ett till, å ett till...

Bättre ta tjuren vid kulorna å borra ett hål till eller komplettera med ytjordvärme, jovisst, men att helt förkasta något som bevisligen fungerar å ordentligt stora anläggningar, det är väl att ta i

[N Lucas]

Jag tror inte det minsta på allt dravel om att "återladda" borran. Det vore ju som att stoppa ner en akvariedoppvärmare i Mälarn . Det enda som möjligen kan vara till hjälp är ju om uttagen sitter på KBtilloppet till VPn så man kan använda den extravärmen på så sätt,men att värma upp gråberg och jag vet inte hur många tusen kubik grundvatten så skulle jag nog säga,lägg ner.

Hmmm. Jag vet inte om jag jag riktigt förstår ditt resonemang. Det borde ju i så fall gälla även för den 'normala' användningen av en borra, d v s om man inte kan påskynda höjningen av temperaturen (=återladda) i borran på sommarhalvåret, så borde temperaturen heller inte kunna sjunka succesivt under kylningen (=värmeuttaget) under vinterhalvåret. Som framgår av många inlägg i detta forum så detta dock ett mycket vanligt problem, d v s borran fryser. I sådana fall borde väl en återladdning ha mycket god effekt, i synnerhet som tempdiffen vid återladdningen torde vara betydligt större än vid värmeuttaget under vintern.

Om man dessutom får värmen till återladdningen som en nyttig biprodukt av frikyla, så borde det väl vara ett utmärkt alternativ för den som har problem med frysning eller dålig verkningsgrad (p g a kort borra eller dålig grundvattengenomströmmning)? Se'n kan man givetvis ifrågasätta om det har någon betydelse i fall som liknar mitt (9 kW från 196 m), men rent teoretiskt har jag svårt att se att man kategoriskt kan avfärda återladdning som 'dravel'.


N Lucas

[Marcus T Cicero]

Till Janne och Alf 

Snacka om era respektive dialekter någon annanstans är ni snälla.

Cicero

[N Lucas]

Prova t ex: http://swedia.ling.umu.se/ eller http://www.bums.nu/sprak/index.php. De är betydligt bättre platser för dialektforskning än detta forum.

[Norrlänningen 2.0]

Ja..fan så trevligt då....hur är det med återladdning då...tror ni det funkar..

Utifrån de temperaturer jag får så var min FLM:s cirkpump paj från starten, alternativt att min rörkrökare inte fattade konceptet (underentreprenad).

Återkommer i vinter med tempereaturer...hälsar att jag har +9 in och +7 ut vid slutet av vv-beredning nu....fattar inte riktigt det med tanke på vintertemp med icke (?) fungerande FLM..har pratat med SGU...men sparar förklaringen till i vinter ...en sk cliffhanger gott folk....

[Janne El-Energi]

Varför  återvinner man ej frånluft till l/V Vp och på så sätt höja lufttemp (marginellt) i den genomströmmad stora luftflödet som vintertid i min Vp 2450m3 luft. Frånluftflöde är ju ca 200m3 LUFT /TIMME. Men även om det är marginellt så trorjag det är större vinst än försöka värma borrhål med från luft som FLM óch liknande som NIBE;IVT har.

Jag tycker det borde finnas marknad till detta förL/V VP. Se tidigare tråd Nibe 600P


Enkel frånluft >VP< med återvinning eller docka tillsammans med min L/V VP tillsammans med växelventil odyl borde vara melodi för mig.

JAG Å MIN SIDA HAR IDAG LUFTFLÖDE ÅRET RUNT PGA POOLRUM CA 400-500m3/timme.

Så min vinst vid -10 grader är att  20% höjning av temp enkelt  altså går Vp ner til minus -15 med lätthet.

[bono]

Hmmm. Jag vet inte om jag jag riktigt förstår ditt resonemang. Det borde ju i så fall gälla även för den 'normala' användningen av en borra, d v s om man inte kan påskynda höjningen av temperaturen (=återladda) i borran på sommarhalvåret, så borde temperaturen heller inte kunna sjunka succesivt under kylningen (=värmeuttaget) under vinterhalvåret. Som framgår av många inlägg i detta forum så detta dock ett mycket vanligt problem, d v s borran fryser. I sådana fall borde väl en återladdning ha mycket god effekt, i synnerhet som tempdiffen vid återladdningen torde vara betydligt större än vid värmeuttaget under vintern.

Ja, jag har undrat över det där med återladdning under sommaren. Det görs blanka påståenden om det här och där, även i texter från seriösa organ som SGU, man jag har inte sett något stöd för påståendena. (Det behöver iofs inte betyda något att jag inte har sett det, jag har inte läst så mycket.) Lite osannolikt tycker jag nog att det låter. I vart fall kan man nog inte ta det som N Lucas säger som bevis. Den enklaste förklaringen till att det blir isbildning är väl långa gångtider med flera minusgrader på utgående KB. Det är klart att detta kan orsaka en ordentlig lokal nerkylning. Men så fort denna intensiva belastning upphör så kan förhållandena återgå till det normala, dvs. det oändligt stora bergets värme dominerar och börjar tina upp det lilla nerkylda hålområdet. Det känns som om det borde kunna ha högst marginell betydelse om man pytsar ner lite varmvatten i hålet också.

Och är det verkligen klarlagt att det sker någon successiv nerkylning av borrhål under eldningssäsongen utöver den normala säsongsvariationen? Alltså successiv i den meningen att den inte återgår när den ständiga höga belastningen under den kallaste tiden upphör? Och alltså utöver säsongsvariationen?

[henrik65]

Återladdning är inget magiskt. Har man ett hål där temperaturen stabiliserar sig på en hygglig nivå efter några års drift behövs ingen återladdning och den är inte heller lönsam. Har man ett hål som fortsätter nedåt i temperatur är det antingen för snålt dimensionerat eller så har berget oväntat dålig värmeledning. Det finns också exempel på att flera borrat hål för tätt.
Tyvärr finns det många försäljare av berg-VP som kör med "20 meters avstånd är ok" men inget avstånd är en skarp gräns. Långtidsmätningar av borrhål visar att temperatursänkningen är större närmast hålet (surprise) och vid ca 20 meter flackar kurvan av. Även 50 meter bort är berget nedkylt men endast marginellt. Om det borras flera hål, t ex grannar hör om den lyckade installationen och borrar några år senare, måste avstånden vara större. Enkelt tankeexperiment är att rita en prick på ett papper med en stor ring runt - det är "återladdningsmassan" för ett hål. Två prickar relativt nära kommer att få mindre "återladdningsmassa" (ringarna skär varandra). Rita sen fyra prickar som hörnen i en kvadrat och skapa lika mycket ostörd återladdningsmassa som i fallet med ett hål så är det tydligt att avstånden måste öka betydligt. OBS: detta är förenklat och tar t ex inte hänsyn till sprickigt berg med stora vattenflöden som tål täta hål bättre.

En gammal artikel på svepinfo visar lite avkylningskurvor: http://www.svepinfo.se/dbcontent.php?action=a&id=8
Har i andra studier sett kraftigare avkylning men det är förväntat och beror på olika slags berg och energiuttag.

OM hålet blir för kallt så är återladdning vettigt - t o m en av få åtgärder som kan "rädda" anläggningen. Ett berg med dålig värmeledning återladdas inte av naturen men å andra sidan transporteras inte heller värmen bort. Om frikyla hör man ofta att det inte värmer något med det beror på de små energimängderna som hålet tar emot. Exempel: en fläktkonvektor på bergslingan som ger 3kW, 12h per dag i 30 dagar (varma sommardagar) tillför 3 * 12 * 30 = 1080 kWh till hålet. Det är lite relativt de 15000 - 30000 kWh VP drar upp ur hålet (beroende på VP-storlek och borrdjup). Frikyla värmer alltså men kommer inte att märkas så mycket (fast det är fantastiskt trevligt med kyla som inte kostar något!).

Om man vill värma hålet med stora energimängder är solfångare det bästa. Antingen överskott efter att man värmt sitt varmvatten eller billiga poolsolfångare (oglasade). De oglasade poolsolfångarna i t ex gummi är prisvärda men fungerar primärt under den varma årstiden. I dessa kan också köldmediet köras direkt utan värmeväxlare (i glasade solfångare bildas kondens och dessutom kan köldmediet ibland orsaka korrosion). Två t-rör på bergslingan med en backventil mellan sig, en separat cirkpump (mindre) är i princip allt som behövs. En tempsensor startar pumpen då temperaturskillnaden är tillräcklig för att motiver pumpens elkostnad (tex 10 grader). Eftersom VP inte uppskattar väldigt varmt vatten på kalla sidan kan man behöva ytterligare en sensor som stänger av pumpen om köldbäraren blir för varm. Med små solfångare kan värmaren kopplas in på väg in till pumpen (primärt förbättra COP), med större fångare är det bättre att ha kopplet på väg ned i hålet för att undvika de höga temperaturerna (primärt värma hålet). Värt att notera är att kondensering av vatten i uteluft mot fångaren står för ett stort bidrag, ofta lika stort som solinstrålningen (har dock inte räknat på detta).

Återladdning med överskott från glasade solfångare eller vaccumrörsfångare blir mer komplicerat eftersom de ger höga temperaturer. Detta kan kopplas lite olika, men en variant är att i botten av soltanken ha en slinga som via en plattvärmeväxlare för över väremen till köldmediet. Men en bra regler kan temperaturen på köldmediet hållas optimal (varvtalsreglerad pump på varma sidan av växlaren). Med två tankar, en för varmvatten och en för förvärmning av varmvatten och värmning av borrhål, blir systemet effektivare (men dyrare i inköp och mer komplicerad regler).

[Roland]

Men Plumber, för ordentligt stora anläggningar så måste du väl ändå hålla med om att korttidslagring av värme inte bara fungerar utan dessutom är en god ide.

Men de är ju konstruerade enligt en helt annan princip. Då handlar det inte om ett långt borrhål utan om en mängd borrhål nära varandra så att förhållandet mellan värmelagrets yta mot omgivningen och lagrets volym blir så liten som möjligt. Det minskar värmeförlusterna mot omgivande berg. För ett borrhål till en villavärmepump vill man uppnå motsatt förhållande. Värmeledningen till borrhål från omgivande berg skall vara den bästa möjliga vilket innebär att tillförd värme försvinner lika lätt till omgivningen.