Ämne: Behöver inte radiatorerna vara lika stora om jag har ett stort expansionskärl?

[JaGus]

Hej,

Jag har beställt en Nibe 1245 -10kW med en 100liters UKV. Har den ökade vattenvolymen i systemet
någon inverkan på om jag behöver välja stora eller små radiatorer?

Vill helst ha så tunna som möjligt (enkelradiga) av möblerings skäl.
Har jag blandat ihop detta? Har det ingen koppling till radiatorernas storlek om vattenmängen ökar?

Innebär tunna raddar bara att jag får snyggare (mindre skrymmande) men dock mindre värme i rummen?

//JaGus

[purjo__]

Storleken på radiatorerna bestäms av hur mycket värme dom skall avge till rummet - Inte hur mycket vatten som finns i systemet.

[Carl N]

Jag skulle vilja påstå att radiatorernas storlek påverkar vattenmängden.

Men rekommendationen här är att ta så feta radiatorer som möjligt, VP:ns COP (verkningsgrad) blir bättre ju lägre framledningstemp man kan hålla. Om du nu absolut måste ha tunna radiatorer så ta ändå såna med konvektorplåtar på baksidan typ denna modell:
http://www.rinkabyror.se/artlist.aspx?catid=1138

Sen finns det radiatorer som är snygga och kan vara en del av möblemanget:
http://www.eveco.se/designradiatorer.html

[cocacola]

Klart att storleken påverkar vatten innehållet . Men huvudsyftet är rätt radiator efter yta och beräkningstemperatur.
sen kommer man till stridigheterna med platsen . Storleken på radiatorn blir grymt stor när man börjar sänka beräkningstempen från tex 55-45 till 40 -30.
frun i huset brukar säga ifrån här .
c-c

[cheetah1]

Ska du ha enradiga så kan du ju ha breda istället, frågan är om det är så mycket snyggare. En duplex kompaktradiator tar dock inte så hysteriskt med plats, blir bara några cm tjockare än en simplex med konvektionsplåtar (vilket du nog måste ha isåfall).

Vattenvolymen påverkar gångtiderna, du behöver ha 20 liter vatten per kW uteffekt från värmepumpen, men gärna mer ändå. Det är här UKV'n kommer in.
Radiatorn dimensioneras utefter vilken effekt som behövs för att värma rummet och vilken framledningstemperatur man har. Större radiator = högre effekt ELLER lägre framledningstemperatur. Lägre framledningstemperatur innebär högre COP, eftersom köldmediat (gasen i värmepumpen) kan ge ifrån sig mer av sin värme till värmekretsen (och förstås ta upp mer från köldbärarkretsen) på samma förbrukade elenergi för att driva kompressorn.

[cocacola]

cheetah 1  titta i ett beräknings program en gÃ¥ng och sänk temperaturena pÃ¥ dimensionerander temp frÃ¥n 55-45 till 40-30 .

 hur stora bli dom tror du
c-c

[Rickard]

Om du inte har ett extremt välisolerat hus bör du inte använda enkelpaneler, du riskerar då att värmepumpen inte kommer att fungera som du önskar, i västa fall riskerar du att den blir en elpanna när det blir riktigt kallt ute. (Om framledningstempen måste upp över 55 grader stannar kompressorn, och anbert elpatron står för all värme.)
Det riktigt tragiska är dessutom att du får en elpanna på bara 6 kW istället för 10 kW värmepumpseffekt... Så du kommer att få kallt inne.

Du bör inte köpa radiatorer efter utseende och utrymme, utan efter de behov som finns, klarar du inte av det själv - ta hjälp.

[ORAKLET]

Nej du Rickard här har du fel.  Man fixar lätt till sÃ¥ att VP gör det mesta men elen spetsar. Därav termen spets. Detta kan man lösa pÃ¥ flera sätt och är inga konstigheter

[Rickard]

Nej du Rickard här har du fel.  Man fixar lätt till sÃ¥ att VP gör det mesta men elen spetsar. Därav termen spets. Detta kan man lösa pÃ¥ flera sätt och är inga konstigheter

OK, då kan du ringa NIBE:s support och lära dem nåt nytt.
Men jag vill också gärna veta, så har du tid/lust att förklara hur det görs så är jag idel öra.

Alltså, kompressorn själv klarar att värma vattnet till maxtemp - 3°C i radiatorkretsen när den går kontinuerligt, 3 kW elpatron ökar framledningstempen med 4 grader.
Vad händer då, ja - på min värmepump stannar i vart fall kompressorn, och gradminutunderskottet fortsätter att öka tills elsteg två går in (totalt 6 kW, men fortfarande mindre än de 7 kW som kompressorn ger på egen hand).

Hur menar du då att jag skulle kunna göra så att eltillskottet bara går till/från för att hålla tempen så hög som möjligt?

[ORAKLET]

Det kan man göra på flera olika sätt.VVS teknik som en del brukar säga. Visst är det jätte bra med enorma radiatorer men ingen vill ha det. Om jag kommer till ett gammalt 80-60 system så väljer jag kanske inte en R407c pump utan en R134a dito. Om du behöver högre temp fram skulle du kanske konfererat med en Gängse vvs:are innan du valde VP

Man behöver inte investera i golv värme eller lågtemp raddar för att få en bra VP drift. Det finns andra grejer och framförallt andra styr möjligheter.
Det lÃ¥ter inte som att din VP tätar ut.  Vad har du i överhettning och underkylning??
Posta lite uppgifter så ska vi nog få ordning på din pump med

[Rickard]

Nu är det ju de fakto sÃ¥ att en hel del gängse VVS-are lurar pÃ¥ sina kunder värmepumpar som inte är anpassade för de radiatorsystem som finns i huset. 
Trådskaparen är ju dessutom i en sits där han riskerar detta om han väljer radiatorer utifrån utseende och storlek istället för efter behov.
Mitt system fungerar mycket bra, men det skrivs ju då och då om de som råkar ut för att kompressorn stängs av (driftspressostaten löser) när elpatron går in.

Efter att detta hänt kommer eltillskottet att vara prioriterat, och kompressorn i bästa fall att gå till/från momentant tills vbf åter blir så hög att driftspressostaten löser.
Varje höst/vinter får jag hjälpa X antal personer som hamnat i detta läge, både via forumet och via telefon, värmepumpen blir en elpanna när det blir kallt.

Läs nu vad jag skrivit och kom med nåt vettigt, istället för att tjata på om gängse VVS:are, det börjar nästan bli löjligt.

Om du inte förstår vad jag menar kan du väl skriva det skall jag försöka förklara ännu bättre.

[ORAKLET]

Varför sÃ¥ arg   Min vp behöver oxÃ¥ spets när det blir kallt. Men den tuffar pÃ¥ dygnet runt utan att stanna och SPETSAR bara med el, den blir INTE en elpanna. Om det blir sÃ¥, sÃ¥ har anläggningen byggts fel. Även med ett 80-60 sÃ¥ ska vp gÃ¥ dygnet runt, INGET SNACK.
Jag känner ingen som lurar på pumpar som inte fungerar. Jag skulle inte göra det i alla fall.
De pumpar jag monterat har oxå en massa olika fel, det får alla. Men det fixar man ju till.
Jag orkar inte skriva i detalj hur jag skulle bygga detta för det skulle ta lång tid. Men så mkt kan jag säga att min egen anläggning har inga
extravaganta lösningar utan är bara en Thermia Standard installation. Ändå blir inte min VP en elpanna. Skulle jag få problem med högretur så finns det lösningar på det.

[Rickard]

Nej du Rickard här har du fel.  Man fixar lätt till sÃ¥ att VP gör det mesta men elen spetsar. Därav termen spets. Detta kan man lösa pÃ¥ flera sätt och är inga konstigheter

Med tanke på denna spydighet trodde jag att du visste nåt jag inte visste, men det verkar alltså inte förhålla sig på det sättet.

Nu skall jag förklara en gång till, och försöka vara så pedagogisk som möjligt.

Vi tar en värmepump vars maximala framledningstemp är 65 grader.
Sätter in den i ett hus med ett "okänt" radiatorsystem som efter första köldknäppen visar sig vara ett 80/60-system.
Detta har nu resulterat i att värmepumpen med 7 kW tillförd effekt ger en framledningstemp på ca 63 grader när kompressorn går kontinuerligt, vid -10 grader ute - allt är frid och fröjd till utetempen går ned med ytterligare 5 grader till -15 grader.
Reglerdatorn begär nu en framledningstemp på runt 70 grader och elpatron går in för att spetsa upp tempen.
När temperaturen överstiger 65 grader stoppar kompressorn på driftspressostaten och enbart eltillskott 3 kW ligger på, rumstempen sjunker nu succesivt, och reglerdatorn kallar snart på eltillskott steg två, kompressorn kommer eventuellt att starta då och då men gå så korta intervall att den inte på ett menfullt sätt bidrar till vare sig värme eller förmåga att tillgodose de behov reglerdatorn har av temperatur/gradminuter.

Vi har nu hamnat i ett moment 22, eltillskottet har släckt kompressorn, och eltillskottet är för litet för att på egen hand kunna värma huset.

Du menade alltså i ditt inlägg som jag citerar ovan att det fanns enkla lösningar på detta, och jag menar att det inte finns några enkla lösningar för detta.
Den enda enkla lösningen för ett sånt problem är att flytta ut tillskottet utanför vattenkretsen, alltså att man när det blir för kallt helt enkelt knäpper igång ett par elradiatorer för att spetsa upp tempen inne till en dräglig temperatur.
Denna lösning fungerar säkert helt OK men är inte nåt som rörfirman kommer att rekommendera.

De rekommenderar istället att koppla om elpatronen till 9 kW eller att byta ut ett antal radiatorer till fläktradiatorer, eller att man byter ut större delen av radiatorerna till nya större - båda dessa åtgärder kommer att kosta många gånger mer än att spetsa med direktverkande el...

Tillverkarna av värmepumpar måste också lära sig att bygga reglerdatorer som tar hänsyn till detta och inte släcker kompressorn med driftspressostaten om det går eltillskott, nåt de har kvar att lära, i vart fall så vitt jag kan bedöma.
Vet inte säkert hur IVT har det, men Nibe och Thermia har/hade detta reglerfel sist jag kollade.

[ORAKLET]

Rickard. SÃ¥ här fungerar en VP. Om vi tillverkar 64grader med kompressorn, sen lägger vi pÃ¥ el( som sitter efter kompressorn i VP) och ökar pÃ¥ tempen till 70 grader. Detta kyls av till 57 ute i radiatorerna och kommer tillbaka till VP, som höjer till 64.  VP har 7 grader i delta och allt är frid och fröjd. Detta är inte optimalt med 407c men det funkar.

[Carl N]

Om man återgår till trådskaparens fundering så är det helt klart knasigt att inte dimensionera radiatorerna ordentlig när man är på G att köpa nya. Det finns de som redan har högtempsystem och sen skaffar VP och måste trixa för att få till det, det är väl en sak. Men att köpa nya radiatorer + VP och inte dimensionera radiatorerna för VP-drift är nog bland det dummaste man kan göra.