Ämne: Minusgrader på Kb-in - ett problem?

[option]

Flyttade in i hus med bergvärme och har försökt sätta mig in i detta.

Jag har minus 4 grader på Kb-in och minus 7 ut. När elpatron går igång blir det minus 6 ut.
Detta bekymrar mig. Inbillar mig att att maskinen måste arbeta mera än om Kb-in är t.ex noll grader.
När pumpen slår av, stiger temperaturen till noll och plusgrader (om det står stilla tillräckligt länge). Borrhålet är runt tio år gammalt.

Men efter att ha läst uppsatsen om frysning i borrhål, funderar jag på om det egentligen är någon nackdel - så länge cirkulationen i slangarna funkar. Is leder värme bättre, sägs det i uppsatsen.

Är det någon som har en tanke om detta?
Om det är ett problem, vad är åtgärden? Bör/Kan jag återladda hålet på något sätt under sommaren?
Jag vet att tidigare ägaren körde helt utan eltillsats på vintern. Min tanke är att det har kylt ned hålet?

En annan fundering: Vilken roll spelar vattenmängden i borrhålet? Kollade SGU Brunnsarkivet och om siffrorna stämmer finns det på min gata hål med 2000 liter vatten och andra med 50-100 liter.

[ORAKLET]

Detta är inget problem. Det enda som händer är att den drar typ 12% mer ström än om det vore 0 grader in. Plus att tillsatsen startar 2-3 grader tidigare. Vad gäller tillsats förutsätter jag att VP styr det själv. vad gäller återladdning, glöm det, det funkar inte. Men det är bra om du kan hitta på sätt att värma brinet innan VP, typ frånlufts modul. Om det sedan betalar sig på sikt är en annan femman. Vad har du för maskin?

[Roland]

När pumpen slår av, stiger temperaturen till noll och plusgrader (om det står stilla tillräckligt länge). Borrhålet är runt tio år gammalt.

Förr var man snålare med borrhålsdjupet och accepterade lägre köldbärartemperaturer men -4 låter väl lågt. Jag kommer ihåg att offerterna när jag skaffade pump oftast räknade med -2 grader in. Förmodligen var det lite otur dimensioneringen i det här fallet.

Men efter att ha läst uppsatsen om frysning i borrhål, funderar jag på om det egentligen är någon nackdel - så länge cirkulationen i slangarna funkar. Is leder värme bättre, sägs det i uppsatsen.
Är det någon som har en tanke om detta?
Om det är ett problem, vad är åtgärden? Bör/Kan jag återladda hålet på något sätt under sommaren?

Har borrhålet fungerat i 10 år utan problem kommer det säkert att fortsätta med det. Frysning blir kan bli ett problem först när det fryser från slangarna ändra fram till berget eller foderröret och berget inte har sprickor som tar hand om volymutvidgningen när vattnet fryser. Återladdning sommartid är meningslöst, värmen hinner försvinna ut i berget. 

Jag vet att tidigare ägaren körde helt utan eltillsats på vintern. Min tanke är att det har kylt ned hålet?

Det spelar inte så stor roll hur mycket värme som tas ut under en vinter. När nästa uppvärmeningssäsong börjar har man med nästan samma borrhålstemperatur som när pumpen första gången togs i drift. Borrhålet vid slutet av en vinter blir högst 1 grad kallare på 10 år. Den lilla värmemängd som tillsatselen motsvarar gör varken till eller från. Att pumpen klarar att värma huset utan tillsatsel är det bara att gratulera till.

En annan fundering: Vilken roll spelar vattenmängden i borrhålet? Kollade SGU Brunnsarkivet och om siffrorna stämmer finns det på min gata hål med 2000 liter vatten och andra med 50-100 liter.

Sådana siffror säger inte mycket när man har en värmepump, de är mer intressanta om man vill använda borrhålet som brunn. För att man skall ha glädje av stora vattenmängder när man har värmepump måste det vara strömmande grundvatten som tillför värme till borrhålet. Om så är fallet beror på hur terrängen ser ut. Lutar markytan över ett större område finns det förmodligen strömmande grundvatten.

[frega]

Kylan kan vara en eventuellt anledning till att du har mer minus än tidigare ägare.  Det har varit ovanligt kallt i januari och februari. Där jag bor hade vi kring -11 ºC i medeltemperatur för både januari och februari. Är novis i området, men att det är oerhört kallt borde påverka energiupptaget.

Mvh
Frega

[ORAKLET]

Nja. Om VP går dygnet runt när det är -3 eller -23 spelar ingen roll , den hämtar upp samma.

[option]

Tack för snabba svar.
Ja det är ju synd för ekonomin att den drar mer ström och att tillsatsen slår på fortare.
Jag slog på elpatronen när jag flytta in för ett år sedan, för pumpen klarar inte att värma annars. Och i vinter har tillsatsen gått hårt...
Tidigare ägare eldade hårt i en braskamin. Vi fick oxå krydda med den när det var som allra kallast i vinter.

[Lexus]

Flyttade in i hus med bergvärme och har försökt sätta mig in i detta.

Jag har minus 4 grader på Kb-in och minus 7 ut. När elpatron går igång blir det minus 6 ut.
Detta bekymrar mig. Inbillar mig att att maskinen måste arbeta mera än om Kb-in är t.ex noll grader.
När pumpen slår av, stiger temperaturen till noll och plusgrader (om det står stilla tillräckligt länge). Borrhålet är runt tio år gammalt.

Men efter att ha läst uppsatsen om frysning i borrhål, funderar jag på om det egentligen är någon nackdel - så länge cirkulationen i slangarna funkar. Is leder värme bättre, sägs det i uppsatsen.

Är det någon som har en tanke om detta?
Om det är ett problem, vad är åtgärden? Bör/Kan jag återladda hålet på något sätt under sommaren?
Jag vet att tidigare ägaren körde helt utan eltillsats på vintern. Min tanke är att det har kylt ned hålet?

En annan fundering: Vilken roll spelar vattenmängden i borrhålet? Kollade SGU Brunnsarkivet och om siffrorna stämmer finns det på min gata hål med 2000 liter vatten och andra med 50-100 liter.

Var i landet finns villan?
Hur djup är borran?
Värmepumpens effekt?
Tidigare förbrukning?
Har grannar bergvärme?

[ORAKLET]

Om grannarna har BV spelar ingen roll. Jag har borrat 40 hål på en och samma anläggning. Funkar fint

[Lexus]

Om grannarna har BV spelar ingen roll. Jag har borrat 40 hål på en och samma anläggning. Funkar fint

Menar du att grannpåverkan/termisk influens är en myt?

[digitalrobert]

...
Plus att tillsatsen startar 2-3 grader tidigare.
...

Oraklet, enligt dina siffror från den hemliga rapporten placerad i Arkiv X (ladda upp rapporten på forumet nu  --/):
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=31518.msg305458#msg305458

Driftpunkt Nibe 1245-8
(avgiven effekt)
0/35 8,01 kW
-5/35 6,70 kW

Om man utgår från att huset har golvvärme, effektbehov 8,01kw,
35 grader framledning, värmestart 18 grader, DUT = 22 grader:  
18+22-(6,70/(8,01/(18+22)))=6,5
Dvs huset behöver elpatron vid -15,5 grader i stället för -22 grader om
kb-in sjunker från 0 till -5 grader.
Detta gäller ju då Nibe som gillar hög temp på kb.  

[ORAKLET]

Härligt med lite munhuggning Thumbsup  Ja som jag ser det så är det en myt. den sista större anläggning jag gjorde hade 21 hål betydligt närmare varandra än mellan grannar. Och jag får upp +3.   Har gjort en hel del större anläggningar och det är likadant överallt. Jag märker ingen skillnad. Och då ger mina pumpar mellan 84- 240 kw. Då måste det till hela kvarter med villa pumpar, för att komma upp i den effekten.

Robban. Har du Nibe aktier Kan inte posta hela, men jag hittar inte på det här.
Prestanda enl. EN 14511
Driftpunkt Nibe 1245-8 Diplomat 8
(avgiven effekt / COP) (avgiven effekt / COP)
0/35 8,01 kW / 4,44    7,51 kW / 4,34
-5/35 6,70 kW / 3,91   6,52 kW / 3,84
0/45 7,08 kW / 3,54     7,40 kW / 3,57
0/55 6,07 kW / 2,82     7,23 kW / 2,93
-5/55 4,75 kW / 2,44   6,35 kW / 2,64

[Lexus]

Härligt med lite munhuggning Thumbsup  Ja som jag ser det så är det en myt. den sista större anläggning jag gjorde hade 21 hål betydligt närmare varandra än mellan grannar. Och jag får upp +3.   Har gjort en hel del större anläggningar och det är likadant överallt. Jag märker ingen skillnad. Och då ger mina pumpar mellan 84- 240 kw. Då måste det till hela kvarter med villa pumpar, för att komma upp i den effekten.

Vilka temperaturer får du på inkommande när du kör bergkyla på de stora anläggningarna?

[ORAKLET]

Menar du frikyla? I så fall är 10 plus det varmaste jag fått. Då sitter det lite återvinning från kylmaskiner på oxå

[Lexus]

Menar du frikyla? I så fall är 10 plus det varmaste jag fått. Då sitter det lite återvinning från kylmaskiner på oxå

Vid större anläggningar då borrhålen hamnar tätt, så måste en aktiv återladdning ske för att temperaturerna inte ska sjunka för lågt. Detta då det finns en begränsad energi i det bergområde som energilagret har att tillgå.

Om du t.ex. har en installerad effekt på 200 kW, så hämtar du 140 kW ur berget i 5 000 timmar/år d.v.s ~700 000 kWh/år. Efter 3-4 år så kan du se att temperaturerna är betydligt lägre än år 1. Det är på grund av att återladdningen från omkringliggande berg har svårt att nå det bergområde i centrum av energilagret. En aktiv återladdning måste ske för fortvarig drift, genom att solenergi och geotermisk energi inte klarar av att återladda fullt ut.

Återladda verkar du göra, med både bergkyla och spillvärme från kylmaskiner. Bra bra.

Att anse att termisk influens hos villaägare är en myt, med jämförelse från en anläggning med återladdning.......är inte rätt. Villaägare med grannar som har bergvärme, bör borra djupare för att bibehålla bra temperaturer.

[ORAKLET]

Jag återladdar inte på alla ställen. Och 3 år senare är tempen istort sett samma. har t.ex gjort en herrgård/konferens anläggning.Där jag 3 år senare har exakt samma temp in. Den maskin som sitter är en 280kw Venco( detta är det största vansinne jag varit inblandad i men det är en annan historia) och där har jag ingen återladdning, jo förresten det sitter ett kylbatteri över VP eftersom det blev så varmt i rummet att vi fick kyla det.  Ingen inde att du startar, det var inte jag som hittade på valet av VP    Om man jämför med villor där hålen är lätt 20 m isär så tar jag ur MKT mer effekt ur ett mindre område 3-4 m mellan hål. Och det funkar. Detta är det ställe jag har 21 hål på.