Ämne: Rimlig skillnad Köldbärare IN/UT för bergvärme

[ytui]

Hej!

Vi har en bergvärmepump av märket IVT Greenline C9. Jag kan inte så mycket om den eftersom den följde med huset när vi flyttade in. Nu i vinter var en kompis hemma hos oss och uppmärksammande att han hade bättre värde på sin jordvärme för köldbärare in/ut än vi har på bergvärmen. Så då började jag forska i detta.... Nu undrar jag om någon kunnig person kan säga ungefär vad skillnaden för köldbärare in/ut bör ligga på för bergvärme? Jag noterade idag alla våra givare enligt nedan:

GT1 (Retur Rad) Från 38,9 Nuv 36,9
GT2 (Ute) -2,2
GT3 (Varmvatten) Till 42,5
GT6 (Kompressor) 94,5
GT8 (Värmebärare Ut) 47,4
GT9 (Värmebärare In) 38,2
GT10 (Köldbärare In) -2,8
GT11 (Köldbärare Ut) -4,2

Skillnad köldbärare In/Ut är alltså 1,4 grader. Har kollat några andra gånger också och det verkar ligga strax över 1 grads skillnad hela tiden.

Till saken hör också att det nästan hela vintern stått på pumpen att den går på tillskott och att våra elräkningar är skyhöga :-(.

[SgtArdbeg]

Jag har ca 3 graders skillnad, tror det "bör" vara runt 2-5 grader skillnad.
Vid 15-20 minusgrader utetemp har jag +1 grad KBin och -2 KBut, vid 5-10 minus utetemp har jag +2 grader KBin och -1 KBut.

[ytui]

Tack för svar!

Då känns det som vår temperatur på KBIn ligger för lågt (KBIn -2,8 vid utetemp -2,2).... Någon som har en gissning på varför det är så? Det jag kan tänka mig är:

1. Fel på givarna (men eftersom elpatronen måste gå hela tiden kanske givarna stämmer ändå)
2. Något fel på cirkulationen i systemet, luft i rören eller liknande?
3. Någon fel på installation eller borrhål? (Vi har bara bott här en vinter men installation och borrning gjordes 2001 så det kanske föregående ägare borde upptäckt....)
4. Annat fel?

Jag har som sagt dålig koll på bergvärmepumpar så jag är tacksam för all hjälp jag kan få!

[Roland]

Givarna kan visa fel någon grad eller till och med två. Det kan vara en förklaring till konstiga värden. GT1 och GT9 skall till exempel vara lika men är inte det. Det kan bero på felvisning eller flöde åt fel håll i bypassen om det finns en sådan.

1,4 graders skillnad på köldbäraren är för liten för att vara korrekt. Det går inte att få så låg differens, i synnerhet inte en 9 kW pump. Kontrollera vad givarna visar när kompressorn står still och köldbärarpumpen är ställd i läge kontinuerlig drift (meny 5.11).

47 grader framledningstemperatur när det är -2 ute, det är högt. Värmekurva 5.någonting. Vad är det för typ av radiatorer och när är huset byggt? 

[nic2]

Med största sannorlikhet har du för grunt borrhål, vilket ger kall KBIn.

IVT är ju inte kända för att ta i med borrdjup direkt, speciellt inte förr, och din anl. är från 2001.

Hur djupt är hålet?

[ytui]

Tack för hjälpen! Här kommer mer information:

Borrdjupet:

I ett papper som det står "Borrbevis 2001" på anges "Borrhålets totala djup mätt från orörd marknivå (före ev. grävning): 145 meter. Uppmätt avständ från marknivå till fast berg: 2 meter". Sen har jag ett annat papper som är en kalkyl från IVT där det står "Aktivt borrhål: 145 meter". Som jag förstått det är det aktiva borrdjupet den delen av hålet som har kontakt med grundvattnet? I så fall kan jag inte utläsa det ur siffrorna ovan eftersom det som står på borrbeviset verkar vara totalt oavsett grundvatten?

Huset, radiatorer:

Huset är byggt 1958, betongbjälklag, väggar av lättbetong, sutteräng, boyta 290 kvm, biyta 84 kvm. Originaluppvärmning var olja och radiatorerna är nog original. Vi har gjutit om en del av grunden på nedre plan pga radonproblem och då lagt in vattenburen golvvärme på c:a 80 kvm och tagit bort de radiatorer som fanns i det området.

Givare när kompressorn står still:

Pumpen surrar nästan konstant, är det att kompressorn går? I så fall kan det vara svårt att få fram detta nu när det är så kallt ute. Eller kan man se om kompressorn går någonstans i menyerna?

[ORAKLET]

Om du inte har grundvatten väldigt nära marken så har du fått ett för grunt hål.

[Roland]

Det är som andra har påpekat, 145 meter till en 9 kW pump som får arbeta hårt är för lite. IVT:s dimensioneringsprogram verkade på den tiden ha -2 grader in på köldbäraren som riktvärde för beräkning av borrhålsdjupet. De offerter jag fick när jag köpte min pump slutet av 2001 var också snåla med borrdjupet. Elen var dyrare i förhållandet till investeringen då men det var ändå för snålt med borrdjup.

Ställ köldbärarpumpen i läge kontinuerlig drift och vrid ner värmekurvan till noll. Antingen stannar pumpen eller så börjar den göra varmvatten och stannar sedan. Det tar kanske 5 minuter efter det kompressorn stannat för visningen av köldbärartemperaturerna att stabilisera sig. Sen är det bara att vrida upp värmekurvan igen och ändra tillbaka i 5.11.

Jag tycker GT8 och GT9 är för höga med tanke på byggnadsår och att det är en del golvvärme. Undersök om det finns radiatorer där returen är lika varm som tilloppet. De som i första hand skall kontrolleras är små radiatorer, sådan som brukar finnas i hallar och badrum. Det kan vara så att det finns några som så att säga kortsluter flödet och gör att pumpen tvingas arbeta vid onödigt hög temperatur.

[ytui]

Testade att stänga av kompressor (värmekurva noll) och köra kontinuerlig drift (meny 5.11). Det ville inte riktigt stabilisera sig så jag körde under c:a 2 timmar och läste av ibland. Här är resultatet:

Kl    | KBIn | KBUt
19:32 Kompressor avslagen, läste tyvärr inte av vid denna tidpunkt
20:11 | -2,5 | -1,0 (Diff 1,4)
20:20 | -1,8 | -0,5 (Diff 1,3)
20:34 | -1,4 |  0,0 (Diff 1,4)
21:04 | -0,9 | +0,3 (Diff 1,2)
21:23 | -0,9 | +0,3 (Diff 1,2)
21:30 | -0,8 | +0,4 (Diff 1,2)
21:40 | -0,8 | +0,5 (Diff 1,3)
21:41 Frusen flickvän tycker vi ska slå på värmen ;-)

Så det blev KBIn (GT10) -0,8 och KBUt (GT11) +0,5 till slut. Hur skall man tolka det?

[ytui]

Kollade en del radiatorer också. Använde en tempmätare från Clas Olsson som kanske inte är så exakt men det verkar som vi har en del radiatorer med i princip samma framledning som retur. Är inte riktigt med på vad det innebär att de kortsluter flödet och varför pumpen får jobba mer då? Om den får tillbaka samma temp som den skickade ut borde den väl inte behöva jobba alls? (Ursäkta om jag är trögfattad, min kunskap om värmesystem är som sagt begränsad).

[cheetah1]

Du verkar ha en skillnad på dina givare på 1,3 grader ungefär, det är vad det betyder. Frågan är vilken av dom som visar rätt..

[Roland]

Så det blev KBIn (GT10) -0,8 och KBUt (GT11) +0,5 till slut. Hur skall man tolka det?

Det betyder att rätt deltaT = avläst deltaT +1,3. Förmodligen visar ingen av givarna rätt.

[Roland]

Kollade en del radiatorer också. Använde en tempmätare från Clas Olsson som kanske inte är så exakt men det verkar som vi har en del radiatorer med i princip samma framledning som retur. Är inte riktigt med på vad det innebär att de kortsluter flödet och varför pumpen får jobba mer då? Om den får tillbaka samma temp som den skickade ut borde den väl inte behöva jobba alls? (Ursäkta om jag är trögfattad, min kunskap om värmesystem är som sagt begränsad).

Att termometern inte är exakt spelar ingen större roll, det är differenserna man är intressarad av, inte absolutnivån.

Kortslutande radiatorer betyder att pumpen får arbeta vid onödigt hög temperatur och det betyder att kompressorn drar mer el. Dessutom, om man har ställt in värmebärarflödet så att man har rätt deltaT över pumpen kommer de radiatorer som inte kortsluter att arbeta med onödigt högt deltaT över radiatorn vilket för att de radiatorerna inte utnyttjas på bästa sätt.

[ytui]

Med hjälpen jag fått har jag nu förstått att vi har följande problem och har lite följdfrågor som jag hoppas någon kan svara på:

1. Givare som visar fel.

* Antar att KBIn och KBUt skulle visat samma värde vid kontinuerlig drift?
* Går det åtgärda så givarna mäter korrekt?

2. Vårt hål är inte tillräckligt djupt.

* Är det dyrt att få det djupare?
* Är det bättre att satsa på ett hål till?

3. Kortslutande radiatorer som tvingar upp värmebärartemperaturen.

* Hur åtgärdar man detta?
* Angående "...om man har ställt in värmebärarflödet så att man har rätt deltaT över pumpen...".
* Vad är rätt delta T över pumpen och hur ser jag det? Avser det skillnaden på GT8 och GT9, dvs c:a 10 grader i vårt fall och är det i så fall "rätt"?
* Kan jag ställa in värmebärarflödet i pumpen? Antar att termostatventilerna på varje radiator påverkar flödet också?

[Roland]

Med hjälpen jag fått har jag nu förstått att vi har följande problem och har lite följdfrågor som jag hoppas någon kan svara på:

1. Givare som visar fel.

* Antar att KBIn och KBUt skulle visat samma värde vid kontinuerlig drift?
* Går det åtgärda så givarna mäter korrekt?

2. Vårt hål är inte tillräckligt djupt.

* Är det dyrt att få det djupare?
* Är det bättre att satsa på ett hål till?

3. Kortslutande radiatorer som tvingar upp värmebärartemperaturen.

* Hur åtgärdar man detta?
* Angående "...om man har ställt in värmebärarflödet så att man har rätt deltaT över pumpen...".
* Vad är rätt delta T över pumpen och hur ser jag det? Avser det skillnaden på GT8 och GT9, dvs c:a 10 grader i vårt fall och är det i så fall "rätt"?
* Kan jag ställa in värmebärarflödet i pumpen? Antar att termostatventilerna på varje radiator påverkar flödet också?

1. Vid kontinuerlig drift skall man få en differens på några grader. Värmepumpen kyler ju av köldbäraren. Det är bara när kompressorn står still och köldbärarpumpen går som KBin och KBut är lika. Det går att få givarna att visa mer rätt genom att serie- eller parallellkoppla lämpligt motstånd med givaren men den visar då rätt bara i ett begränsat område men det räcker ju i köldbärarfallet. 

2. Det lönar sig inte att borra ett hål till. Vinsten av två grader högre köldbärartemperatur är runt 5 % lägre elförbrukning för kompressorn plus mindre behov av tillsatsel. Det handlar om i storleksordningen 500 kr/år eller lite mer. Ställkostnaden är för hög. Det är en helt annan sak att borra djupare när man ändå håller på.

3. Det brukar finnas en strypskruv vid utloppet från radiatorn som man stryper flödet med. Är det äldre radiatorer skall man göra systemet trycklöst innan man börjar då äldre radiatorer inte brukar ha en tätande O-ring. Det börjar då spruta vatten när man lossar muttern över strypskruven.

DeltaT över pumpen är skillnaden mellan GT8 och GT9, 5-10 grader rekommenderas. Värmebärarpumparna brukar gå att ställa i tre olika hastighetert. Alla termostatventiler skall vara öppna när man har en värmepump. För hög temperatur i något rum åtgärdas bäst med strypskruven. Termostaten kan få reglera i något enstaka rum. Är det för många radiatortermostater som reglerar stör det pumpen.