Ok tack för svaret. Men jag hade önskat att du sa antingen eller 
Thumbsup
Ska försöka utveckla mitt resonemang lite mer. Antag att vi har två parallellkopplade borrhål på ett ställe där berget är 7 grader varmt. Borrhålen tillförs köldbärare som har samma viskositet oberoende av temperaturen. Köldbäraren till borrhålen är -5 grader. Från ena borrhålet kommer det köldbärare som är +1 grader, från det andra -1 grader. Det är laminär strömning i borrhålen.
De här antagandena leder till att flödesfördelningen mellan borrhålen blir ungefär 60:40 med den större delen av flödet genom det kallare borrhålet. Det är alltså en rätt ordentlig snedfördelning.
Vad händer nu när köldbäraren, vars viskositet inte ändras med temperaturen, ersätts med en verklig köldbärare? Ändringen av fördelningen av flödena är ett mått på hur bra flödeskompensationen fungerar. Enligt KTH-folket skall fördelningen av flödena med en verklig köldbäraren bli i det närmaste 50:50 om jag har fattat saken rätt.
Viskositeten för 30 % sprit vid noll grader är 6,7 x 10-6 m2/s. Varje grads ändring i temperaturen runt noll grader ändrar viskositeteten med ca 0,35 x 10-6 m2/s.
Vid inloppet till borrhålen var temperaturen lika, vid utloppet skiljer det två grader. I medeltal är en grads skillnad mellan köldbärarslingorna. Viskositeten för köldbäraren i de två slingorna skiljer sig alltså åt med 0,35/6,7 vilket är ca 5 %. Förhållandet mellan viskositeterna i slingorna är alltså 1,05 för 30 % sprit.
Tryckfallet vid laminär strömning är proportionellt mot slangen längd x strömningshastigheten i kvadrat x viskositeten. Det är alltid samma tryckfall över bägge slingorna. Går man från fallet med köldbäraren som inte ändrade viskositet med temperaturen till 30 % sprit där förhållandet mellan viskositeterna är 1,05 måste förhållande mellan hastigheterna i de bägge slingorna ändras med en faktor roten ur 1,05 för att det fortfarande skall vara samma tryckfall. Det medför en hastighetsändring med 2,5 %.
Om fördelningen av flödet i utgångsläget var 60:40 blir det efter effekten av köldbärarens flödesutjämnande effekt på grund av viskositetens ändring med temperaturen 59,4:40,6. I utgångsläget var det större flödet 50 % större än det mindre. Efter den flödesutjämnande effekten är det 46 % större. 8 % av snedfördelningen har eliminerats.
Jag skrev igår högst 25 % av snedfördelningen kunde motverkas. Jag tänkte fel då och fick för mig att det skiljde betydligt mindre mellan flödena i utgångsläget.
Jag har inte tagit hänsyn till att ändringen i viskositeten påverkar värmeövergångstalet på slangens insida då det värmeöverföringsmotståndet är en så liten del av det totala att det inte gör någon större skillnad. Dessutom är det så att högre viskositet minskar värmeöverföringen så det motverkar effekten av viskositetens flödesutjämnande inverkan.
Skulle det vara turbulent strömning är viskositetsändringens flödesutjämnande effekt ännu mindre än vid laminär strömning eftersom tryckfallets ändring när viskositeten ändras är mindre än vid laminär strömning.
Det finns nu två möjligheter:
1. Jag har missat någonting någonstans.
2. KTH-folket har inte tänkt till ordentligt.
Det är fritt att välja!
gäster: 871
dolda: 0
användare: 6
