Ämne: Offerter bergvärme plus konvertering

[soeze]

Hej,

Min första post på forat..
Har fått 2 offerter på bergvärme och konvertering till vattenburet, vore intressant att höra om någon har åsikter om prisnivå och dimensionering.

Om huset:
160 m2 1,5-plans trähus på krypgrund byggt -78 i Linköping, 2,5 innevånare.
Direktverkande el. årsförbrukning 25000 kWh.
Garage ej tidigare uppvärmt, 100 mm isol. i väggar och 120mm på vinden, uppskattad förbrukning 4500 kWh.

Offert 1
--------
Nibe fighter 1245-8
Utjämningstank 100 lit.
Expansionskärl
Borrning 160 m inkl. 6 m foderrör (+575 kr/m därutöver).
Container för borrkax
Installation, VVS-arbete, rördelar, ingrävning fr. borrhål, el-arbete, isolering av köldbärarrör och driftsättning ingår.

129.600 kr

12 st. radiatorer och en fläktkonvektor i garage samt kulvert mellan garage och hus inkl. installation.

84.000 kr

Tot. 213.600 kr

Option:
Nibe Eminent 55 cu inkl installation
5.500 kr


Offert 2
--------
Thermia Diplomat optimum G2 -8
Expansionskärl
Borrning 160 m inkl. 3 m foderrör (+680 kr/m därutöver).
Installation, VVS-arbete, rördelar, ingrävning fr. borrhål, el-arbete, isolering av köldbärarrör och driftsättning ingår.
14 st. radiatorer och en fläktkonvektor i garage samt kulvert mellan garage och hus inkl. installation.

253.500 kr

------------------

I båda alternativen skall pumpen placeras i garaget, i offert 1 ingår ej grävning för kulvert till garage (ca 2 m.)
Offert 2 har 2 st. fler radiatorer en som installatör 1 tyckte var onödig och förmodligen en där installatör 1 har en större radiator istället för 2 mindre.

Den extra spetsberedaren som erbjuds i offert 1 vet jag inte om den behövs? Inget vi diskuterade när installatören var här, har inget jättebadkar eller onormala duschvanor.

Personligen skulle jag hellre köpa en Thermia (utan att ha några riktigt hårda argument för det) men jag tycker skillnaden i pris är för stor så det lutar åt alt. 1.

Konverteringen verkar, efter rotavdrag (minus ca 45.000 på offert 1), lönsam från år 1, då har jag räknat med 15 års avskrivning på kompressor och 30 år på resten (6% låneränta).

[Rdx]

Offert 1 har ett utjämningskärl vilket inte 2an har?  Om det behövs (och installatörerna brukar väl inte sätta in dessa så gärna att de lägger in dem "frivilligt" i offert när de inte behövs) i fall 1, så lär ju även installation 2 må bra av det.

Jag skulle valt alternativ 1.

lönsam från år 1, då har jag räknat med 15 års avskrivning på kompressor och 30 år på resten (6% låneränta).

Om du räknar med avskrivning på investeringen, så måste det väl bli lönsamt från år 1, om det overhuvudtaget skall bli lönsamt?

[soeze]

Jo installatör 1 var tydlig med att han tyckte det behövdes utjämningskärl, minns tyvärr inte motiveringen, vet inte ens vad utjämningskärlet gör.

Om du räknar med avskrivning på investeringen, så måste det väl bli lönsamt från år 1, om det overhuvudtaget skall bli lönsamt?

Jag har mkt liten erfarenhet av ekonomiska beräkningar och nomenklatur så det kan vara som du säger. I mina beräkningar hände det dock att vinsten (lägre elräkning) första året var mindre än kostnaden (amortering och ränta) men följande år ökade vinsten pga lägre räntekostnad (mindre skuld efter amortering) och stigande elpris så att investeringen totalt sett blev lönsam efter några år. Jag har räknat med 6% låneränta och 3% elprisinflation och dessa siffror har jag gripit ur luften.

[Rdx]

Jo installatör 1 var tydlig med att han tyckte det behövdes utjämningskärl, minns tyvärr inte motiveringen, vet inte ens vad utjämningskärlet gör.

Ja, så räkna kallt med att offert 2 också borde ha ett utjämningskärl, så då får du räkna upp den offerten ytterligare 5,000:-.

[utopiazz]

Jo installatör 1 var tydlig med att han tyckte det behövdes utjämningskärl, minns tyvärr inte motiveringen, vet inte ens vad utjämningskärlet gör.

Tanken med detta är att värmepumpen ska få mer vatten att arbeta med. Det gör att du får längre gångtider och färre starter vilket i sin tur bör ge längre livslängd på värmepumpen. Ett problem brukar nämligen vara att värmesystemet inte innehåller tillräckligt med vatten (minst 20l/kw, gärna mer).

Den extra varmvattenberedaren har nog installatören tänkt att du ska ha i huset. Tanken där är att du ska få varmvatten snabbare i kranen vid små varmvattenuttag (typ tvätta händerna). Utan den måste varmvattnet transporteras hela vägen från värmepumpen till kranen och vid långa sträckor/grova ledningar så kan det ta någon minut innan det blir varmt. Alltså en komfortfråga om du ska ha den eller inte. Det man kan göra, vilket inte borde kosta många kronor, är att förbereda för den extra beredare.

[soeze]

Den extra varmvattenberedaren har nog installatören tänkt att du ska ha i huset. Tanken där är att du ska få varmvatten snabbare i kranen vid små varmvattenuttag

Helt riktigt, det var precis vad installatören sa när jag frågade nyss, dessutom är det redan nu rätt segt att få fram varmvatten så en sådan behöver vi nog.

Men hur mkt el kan denna extra beredare suga i sig (marginellt enligt installatören)? Enligt Nibes hemsida har den en termostat så jag antar att man ställer den på samma temp som vp ger på vv. Men en del el måste det väl gå åt, någon som har erfarenhet av en sådan installation?

Tack för förklaringen angående utjämningstank, det låter ju sunt.

[utopiazz]

Det handlar ju mest om att varmhålla vatten och det är inte så mycket vatten det handlar om så en gissning är ett par hundralappar om året. Fast om det bara är småskvättar man tar och det är så långt mellan skvättarna att vattnet i kulverten hinner svalna helt så blir ju det mesta av det varma vattnet helt värmt i den lilla beredare och då blir det dyrare.

Fast utan beredaren behöver du å andra sidan spola "bort" mer kallt vatten innan du får varmvatten och den mängden kostar ju också liiite pengar oavsett egen brunn eller kommunalt vatten

[Rdx]

Fast utan beredaren behöver du å andra sidan spola "bort" mer kallt vatten innan du får varmvatten och den mängden kostar ju också liiite pengar oavsett egen brunn eller kommunalt vatten

Nej, så är det inte... efter ett tag tröttnar man på att spola bort vattnet för att få varmt vatten så man tvättar ansikte och händer i kallvatten och spolar bara fram varmvatten för duschning.  Det blir alltså en ren besparing att ha långt till VVB.

[frega]

Offert nr 1 lät som bra pris och relativt likt de priser jag fick i mina offerter. Min slutade på 202'kr med 12 raddar och 1 handdukstork, Nibe 1245-6 och 160m, 9m foderrör. Du hade dock kulvert, fläktkonvektor och större VP, så våra offertpriser tenderar att vara någorlunda likvärdiga.

Nr 2 var alldeles för stor skillnad för att det skall vara ekonomiskt försvarbart.

Se till att de är noga med projekteringen av konvertering så att du får en så snygg lösning som möjligt.
Var noga med ett att få ett så lågtempererat system som möjligt.

Har du förtroende för installatören i offert 1 så känns den bra. Be om referenser. Om du har möjlighet, kontakta fler installatörer eftersom man lär sig oerhört mkt på att lyssna på fler.

Mvh
Frega

[soeze]

Oj så svårt det blev, har redan nu långt till varmvattnet förutom på badrum och tvättstuga som är närmast vvb så alla småskvättar kommer väl att värmas i spetsberedaren. Handlar det om ett par hundra om året är det ju värt det för att slippa vänta men detta känns svårt att beräkna.

Lutar åt att be dem förbereda för spetsberedare men inte installera den direkt för att se hur det blir.

Ingen som har en liknande installation och har mätt förbrukningen i spetsberedaren?

[utopiazz]

En annan variant istället för spetsberedare kan vara varmvattencirkulation (VVC).

Så kör vi eftersom vi har grova rör och långt till vissa tappställen. I vårt fall så har vi en stamledning (22mm koppar) som går igenom hela källaren. Från den så sitter det sedan avstick mot de olika tappställena där det längsta avsticket är 6-7m (15mm koppar). VVC går endast i stamledningen och vi får då varmt vatten "direkt" i kranen, returen går i 15mm koppar. Utan VVC så tar det ett par minuter innan vattnet blir varmt.

Sen har vi även ett par småstugar via en 15m lång kulvert (20mm PEX, 16mm PEX i returen) där det tar riktigt lång tid innan vattnet blir varmt utan VVC.

Vår VVC går på timer så den bara går när någon är hemma. Har även funderat på att koppla den mot en rörelsevakt man det blev bökigt två olika våningsplan och med våra gäststugor så timer duger bra.

Jag gjorde en beräkning för flera år sedan på forumet och om jag kommer ihåg rätt så handlade det om 4-500:- per år inkl. VVC pumpen om man har VP som står för uppvärmningen om VVC körs dygnet runt.

Den extra värmeförlusten iom att VV cirkuleras i min anläggning uppskattade jag till 1000kWh vilket ger 300kWh extra till värmepumpen (vid COP 3) och sedan 220kWh för cirkulationspumpen (0,6kWh per dygn). Detta var dock innan vi anslut våra småstugor. Med stugorna så ökar nog värmeförlusten till 1500kWh men samtidigt så satte vi in timer så då blir nog den totala "förlusten" med VVC för oss runt 250:- per år.

[soeze]

En annan variant istället för spetsberedare kan vara varmvattencirkulation (VVC).

Varmvattencirkulation låter ju lockande, då skulle det ju tom bli bättre än nu. Har tänkt att det blir för besvärligt då alla rör är gömda i trossbotten och väggar. Men om vi har tur och det finns en liknade stamleding kanske vi kan leta på den under köket (som är längst från VB på bottenvåningen) och dra en (isolerad) returledning nere i krypgrunden?

Skall kolla om det finns vvs-ritningar hos kommunen, varför har jag inte gjort det tidigare...

[snoopy]

Ett enklare sätt är att stoppa ett plaströr genom en konkoppling inuti varmvattenröret så att röret blir som en koaxialkabel, men då måste röret vara någorlunda rakt hela vägen.
Du borrar ett 8,8mm hål rakt in i en rörkrök, gängar 1/8R, sätter en konkoppling där.
Skjuter genom plaströret till andra ändan av huset, drar åt konan och kopplar plaströret till en liten pump som cirkulerar varmvattnet.

[utopiazz]

Ett enklare sätt är att stoppa ett plaströr genom en konkoppling inuti varmvattenröret så att röret blir som en koaxialkabel, men då måste röret vara någorlunda rakt hela vägen.

En fungerande lösning om man har mer än >=18mm rör annars blir det klart dåligt flöde när man vill fylla badkaret

Du borrar ett 8,8mm hål rakt in i en rörkrök, gängar 1/8R, sätter en konkoppling där.
Skjuter genom plaströret till andra ändan av huset, drar åt konan och kopplar plaströret till en liten pump som cirkulerar varmvattnet.

Enklare med en T-koppling

Frågan är bara vilken typ av slang du tänkte att man ska kunna använda? Det är inte många som säljer små dimensioner av PEX "löst"

[soeze]

Det verkar möjligt att cirkulera varmvattnet på bottenvåningen. Kostnaden 7500 kr alltså 2000 mer än för en extra VVB och litet mindre skillnad efter ROT-avdrag. Verkar ju helt klart som en bättre lösning så jag tror vi kör på det. Tack för tipset utopiazz!

Ett enklare sätt är att stoppa ett plaströr genom en konkoppling inuti varmvattenröret så att röret blir som en koaxialkabel, men då måste röret vara någorlunda rakt hela vägen.

Listig lösning! Men det verkar svårt här, 22mm-rör bara första metrarna och rätt mycket zick-zack enligt ritningen.