Ämne: Köpa värmepump? Guiden som hjälper dig!

[StoraSMÃ¥land]

"Jag har sökt uppskatta värmebehovet i huset genom att de sista dagarna endast uppvärma med elpatron.
genom att ha utgÃ¥tt frÃ¥n definitionen av k-värde - Wh/(h*m2(ytterväggar=ytan)*Delta T) där delta Delta T är differensen mellan yttertemp och innertemp. K-värde  är ett mÃ¥tt pÃ¥ värmeförlusterna genom en yta(läs hus)..."

Tack för dina svar!
Jag vill göra några tillägg.
I den formel jag använt får jag betydligt stabilare värden om jag använder yttertempen de senaste 3 dagarna (i stället för aktuell mätdag) o det är kanske självklart...det tar ett tag för kylan(i mitt fall mellan 0 och c:a -5/-9 grader) att påverka ett stort hus. Nu ligger mina 4 mätvärden mellan 195-200
Jag har inte tagit hänsyn till antal personer i huset ev. tvätt o matlagning.. så mina värden är en sorts minimivärden.

PÃ¥ SMHI's hemsida finns klimatdata att ladda ner: http://opendata-download-metobs.smhi.se/explore/
Jag valde dygnmedeltemperatur. Fick data för de senaste 21 åren för Växjö=Småland.
Slår jag ihop dec-jan-feb ser jag att 50% av dagarna ligger mellan +3 / -2 grader
och att 95% är mellan +6 / -10 grader.
Under alla dessa 21 år (=7671 dagar) har jag bara 91 dagar(på året) kallare än <=-10 grader eller bara 1.2% = i snitt
4 dagar/år. Tror att timdata visat som kallast -21.Kallaste dygndata är -16
Köldknäppar har dock en tendens att komma i rad en 2-3-4 dagar - här nere. Då påverkas ju huset mer.

Fast jag har ju helt glömt bort huvudsyftet, för mig, att köpa en vpump.
Att ha en backup till elpatron o cirk.pump då vi åker bort under vintersäsongen SAMT ge en mer jämn tempkurva i huset under dygnet då jag vedeldar. Mornarna blir kalla eftersom jag stänger shunten på kvällen för att ha varmvatten på morgonen...
Det känns nu dumt att kosta på en hygglig vp för 20-25k för kanske inom en nära framtid måste pannan (1984)bytas o då ligger ytjordvärme nära till hands, kanske. Luftvärmepumpen blir då överflödig o sannolikt dyrare att använda än jordvärmen?
Så kravet eg. är att pumpen kan ge en 6-8 grader i huset vintertid(så länge cirk.pumpen fungerar) samt 17-20 under vår o höst och inte som de flesta husägare:ha en pump som ger c:a 20 under vintern o som är huvudkälla för uppvärmning.
Så nu får jag göra helt om och börja titta i andra änden av pumpmarknaden! Mindre pumpar, bottenytan är ju 90m2, och där blir priset mer avgörande.
Det känns lite knepigare att välja "lagom" i denna situation?

[Rickard]

Jag rekommenderar ingen att köpa en billig värmepump, man får en bra märkespump för mellan 15 och 20 000 kr, och den kommer att spara in mellanskillnaden till en sämre och billigare pump på några få år.
Dessutom har jag en känsla av att du kommer att elda mycket mindre om du inte behöver, de där dagarna när det är varmare än -10 grader kanske du inte behöver elda alls, en sådan lyx är svår att värdera i pengar.
Jag har jordvärme, och frikyla, men funderar ändå ibland på att sätta in en luftvärmepump för att kunna kyla huset på sommarn, sånt skall man också se som en fördel.
Kanske kan det också avgöra, i viss mån, var man placerar värmepumpen?

[irover]

Träffade en säljare av Daikin luft luft pumpar. Han påstår att de ger full effekt ner till minus 25 grader. Stämmer det?

[Rickard]

Nja, det beror på hur man ser det, de ger väl alltid full effekt, men effekten avtar i takt med att utetempen sjunker.
Vissa tillverkare har så "stora kompressorer" att de är begränsade vid t.ex. temperaturer över +7 grader så de aldrig kan "gasa för fullt" om det är varmare än så.
Som exempel kan man säga att om max varvtal frekvens på kompressorns inverter är 140 Hz, så kan den varva upp till 140 Hz vid temperaturer under +7 grader, men om det blir varmare än så ute så begränsas frekvens till kanske 100 Hz (fallande med ökande utetemp)

Sen finns det nåt som kallas för nominell effekt, den kan tillverkarna uppge lite som de vill beroende på vad de vill bevisa.
Det skulle kunna vara så att Daikin har uppgett t.ex. 4 kW nominell uteffekt (då brukar max effekt vara ca 7-9 kW) och att deras värmepump kan ge 4 kW ändå ned till -25 grader, men det är ytterst få, om någon värmepump, som ger så pass hög uteffekt vid -25 grader.

Definierar man "Max uteffekt" som att den ger så mycket som den KAN ge vid -25 grader så stämmer dock det säljaren sa, men det är ju att vara bedräglig om han använder den typen av trick kan jag tycka.

Vilken modell av deras värmepumpar var det?

[irover]

Vet inte riktigt, men han bad om att säkra av 13A så det är väl en av de större modellerna.

[Rickard]

Ja, då är det nog det.

[Nominell person]

Sen finns det nåt som kallas för nominell effekt, den kan tillverkarna uppge lite som de vill beroende på vad de vill bevisa.
Det skulle kunna vara så att Daikin har uppgett t.ex. 4 kW nominell uteffekt (då brukar max effekt vara ca 7-9 kW) och att deras värmepump kan ge 4 kW ändå ned till -25 grader, men det är ytterst få, om någon värmepump, som ger så pass hög uteffekt vid -25 grader.
Definierar man "Max uteffekt" som att den ger så mycket som den KAN ge vid -25 grader så stämmer dock det säljaren sa, men det är ju att vara bedräglig om han använder den typen av trick kan jag tycka.

Jag har alltid varit fundersam över begreppet nominell effekt. Vid något tillfälle frågade jag Nibes främste expert om detta. Men han hade ingen aning om vad som menas med nominell effekt. Men det används tydligen i vissa enklare beräkningsprogram exempelvis Enorm (som numera har försvunnit för gott). (Och SP (Ri.se) tar tydligen fram siffror för nominell effekt). Men frågan är om det är fler beräkningsprogram som använder detta mystiska sätt att redovisa besparingar. Enligt BBR ska man ju dessutom redovisa effektbehovet vid DVUT. Jag undrar hur det stämmer egentligen i beräkningarna. Vet någon hur de vanligaste beräkningsprogrammen hanterar detta? Det blir ju en osund konkurrens om man kör med odefinierade prestandavärden.