Ämne: Köpa värmepump? Guiden som hjälper dig!

[Michaelstark]

Hejsan.

Jag innehar en Panasonic 9a som värmepump idag.
Den har tjänat mig väl, ömsom några lager vid innerfläkten som strulat, bytte dessa mot keramiska dito.
Där efter så fungerade den ljudlöst och vackert i 2 år.

Men sedan så började den lösa ut på jordfelsbrytare..
Sakta men säkert så uppkom symtomen oftare och oftare..
Och nu löser den direkt!!!

Pumpen är nästan 10 år gammal. kanske är det dags att byta den.

Till vilken pump skall jag byta?


Med vänlig hälsning
Michael S....
 

[Antifreeze]

Ta in olika offerter det gjorde jag. Sen handla lokalt. Nära till service och support. Köp grejer gjorda för Sverige.

Kolla vad grannarna har köpt och lyssna hur de har blivit behandlade när de ringt in och haft problem.

[Antifreeze]

Jag vet inte om förra och förrförra posten ligger i rätt tråd men moderatorn får gärna flytta dem i så fall.

Vill bara säga att jag inte ångrar för en sekund att jag skaffat luft luftare. Frågorna jag ställt är de frågor jag i min tur har fått utanför forumet.

Här i dagarna har det varit ganska varmt. SMHI har utfärdat först klass 1 och sen klass 2 varning för varmt väder. Det har med andra ord varit ganska varmt. De dagar då det inte har blåst så väldigt mycket och varit lite varmare än ganska varmt. Att svalka sig i badet hjälper bara kortsiktigt om man är/har barn eller är/har äldre i sitt sällskap. Att då kunna gå inomhus och ställa in AC läget på 20 grader och sitta i "salongen" och dricka kall dricka är himmelskt under den varmaste tiden. Det har som jag ser det en positiv effekt på allmäntillståndet.

[allan66]

Uppdaterat i inlägget nu, Tack!

Denna länk fungerar inte för mig!

[allan66]

Bra guide, har inte läst den tidigare.
Dock spelar det ingen roll om utedelen sitter i nord lr syd. Det är inte solen som värmer utan luften och luften har samma temp om den är på sydsidan lr nordsidan. Tar max 1 sekund innan pumpen suget igenon den "varma" sydlägesluften Det enda som söderläge kan göra är eg att få yttertemperaturgivaren att visa fel genom strålningsvärmen, då får du istället en nedkylning inne eftersom pumpen kanske inte ger vad som behövs

Är det bättre om man kan placera utedelens baksida mot vind i "vindtunnel" mellan Garage och hus?

[Rickard]

Ja, i princip.
Allt som gör att du ökar omsättningen av luft genom förångaren, och säkerställer att nedkyld luft inte stannar kvar i utedelens direkta närhet är bra.
Dock, om det INTE blåser i vindtunneln mellan garage och hus så kan du få en lokal zon med nedkyld luft, så det är väl inte helt säkert att det över tid är bra.
Ofta blåser det ju inte speciellt mycket när det är som allra kallast ute.

[bossent]

Är ny här och som ny ägare av hus är man ju lite nyfiken.
Snubblade över detta och konstaterade att det inte fanns någon forumdel för deras luftluft.

Så frågan är väl, är de bra?

http://www.nibe.se/Produkter/Luftluft-varmepumpar/NIBE-ARIA/

[StoraSmåland]

Hej,
Jag skulle önska lite info om vad som ligger bakom säljarnas påståenden
om "passar hus upp till Xm2".
Har sökt förstå detta utifrån kurvor med yttertempen(grader) / avgiven effekt(kW)
samt innerdelens fläktkapacitet(m3/h).

Och - vilka kan nackdelarna/fördelarna ev. vara om man köper en "för kraftig pump"?

Vissa pumpmodellers kurvor(enl ovan) kan ha platåer med nästan samma avgiven effekt mellan
t.ex 0 och minus 15 t.ex Fuji LT12 medan andra modellers effekt sjunker med yttertempen.
Vad kan dessa platåer bero på?
Spelar avfrostningen in här??

[Rickard]

Hur många m2 en pump är anpassad för har väl främst att göra med uteffekten, men de där siffrorna är nog mer eller mindre gripna ur luften, det beror ju på många olika saker hur stor värmepump man behöver.
Husets byggår
Hur öppen är planlösningen
Hur är huset isolerat
Var i landet (eller världen) huset ligger.

Det man kan göra är att räkna själv.
Ett väldigt välisolerat och nytt hus kan förbruka så lite som 30 W/m2 på årets kallaste dag, och ett äldra dåligt isolerat hus kan behöva nrämare 100 W/m2 under samma förhållanden.
Det man bör göra är att räkna fram hur stor ýta värmepumpen kommer åt att värma, sedan göra en uppskattning av vilket effektbehov huset har och sedan räkna fram om effekten räcker.

När det gäller uteffekten och platåer eller fallande uteffekt så beror det på konstruktionen av värmepumpen OCH hur tillverkarna Återförsäljarna väljer att marknadsföra maskinerna.
Vissa tillverkare har större kompressorer än andra och låter dem helt enkelt inte varva upp fullt när det är varmt ute, det gör att de vid varmt väder kan ha samma effekt som de har när det blir kallare ute, men tillåter då kompressorn att varva upp mer för att bibehålla effekten.
I reklamen blir det "En hög nominell effekt", och i praktiken så blir det en värmepumpen som kan bibehålla en skaplig uteffekt även långt ned i utetemp.
Billigare/enklare värmepumpar har som regel lite mindre kompressor som tillåts varva för fullt även vid plusgrader ute, det gör hög "uteffekt" på pappret, men i tester visar det sig att de tappar mycket av effekten när det bli kallt ute.

[StoraSmåland]

Tack för ditt svar!
"Vissa tillverkare har större kompressorer än andra och låter dem helt enkelt inte varva upp fullt när det är varmt ute, det gör att de vid varmt väder kan ha samma effekt som de har när det blir kallare ute, men tillåter då kompressorn att varva upp mer för att bibehålla effekten.
I reklamen blir det "En hög nominell effekt", och i praktiken så blir det en värmepumpen som kan bibehålla en skaplig uteffekt även långt ned i utetemp."
Men vad kan orsaken till detta vara?
Enligt dig verkar tillverkaren kanske strypa en pump (via programvara?).Den går alltså inte för fullt (även om behov föreligger=kallt ute) vilket tycks leda till högre COP-värde (mindre elförbrukning) och kanske mindre slitage på kompressorn??
Dessa platåer tycks oftast vara mellan +5 o -10/-15
Är det då "bättre" att köpa en pump med platåkurva?

[Rickard]

Ja, det kan finnas flera skäl till att de stryper effekten vid varm väderlek, dels att kylprocessen inte fungerar bra vid varm väderlek och hög uteffekt, men kanske framförallt för att det inte finns något behov av hög uteffekt, och att COP-siffrorna som ofta mäts upp vid +7 grader ute skulle bli sämre om man brassade på för fullt med en stor kompressorn men relativt små värmeväxlare.
Man väljer därför att mjukvarumässigt strypa uteffekten vid varmt väder vilket ger lika bra eller bättre COP som på "klenare"  maskiner.
Ju kallare det blir ute desto mer tillåter man kompressorn att varva upp, det gör att man kan hålla en hög uteffekt ned till relativt låga utomhustemperaturer, med en väl fungerande kylprocess, "bra" COP och dessutom en högre uteffekt vid låga temperaturer än de konkurrenter som inte har samma strategi.

En värmepump som ger 6 kW vid +7 graders utetemp gav innan "platåpumparna" lanserades normalt ca 2.3 till 2.8 kW vid -15 grader.
Med platåpumparna så ger en 6 kW maskin kanske 3.5 till 4.5 kW vid -15 ute.

När man skall köpa värmepump är det alltså viktigare att ta reda på uteffekten vid -15 än vid +7 grader.
De värmepumpar som bara anger uteffekten av +7 grader kan man nästan räkna med har en lägre uteffekt vid -15 grader än de "platåpumpar" du frågar om.

[StoraSmåland]

Beräkna elförbrukning vid olika temperaturer?
Kan man beräkna på detta sätt?

Vid en viss yttertemperatur antas ett hus ha ett värmebehov på 3kW/h
En pump kan vid denna temp ge 5kW och med ett COPvärde på 2.5 (vid denna temp)

Pumpen arbetar till 3/5 = 60%
Vid full effekt förbrukar den 5kW/2.5 = 2kW
Men nu arbetar den bara till 60% vilket ger en förbrukning på 0.60*2 = 1.2kW

Jag skulle önska ett diagram som visar t.ex månadsvis andelen dagar med temperatur mellan +15/+10
och +10/+5 och +5/0 och 0/-5 etc....
En statistik byggd på säg 10 år
Finns sådant?
Då får man ju också ett hum om i vilket tempintervall pumpen oftast arbetar i.

Eller är allt detta "finlir" som i praktiken saknar (större) betydelse?

[Rickard]

Det enda du behöver göra är att räkna ut hur många m2 som pumpen kommer åt att värma i ditt hus.
Om det är t.ex. 100 m2 så gör du en uppskattning utifrån byggnadens ålder, fönstertyp och isolering hur stort effektbehov du har när det är som kallast ute.
Ofta har ett hus runt 50 W/m2 i effektbehov, så det innebär att din värmepump skulle behöva ge 5 kW på årets kallaste dag för att värma huset.
Nu finns det knappt någon värmepump så ger så hög uteffekt när det är kallt ute, så då återstår bara att välja en värmepump som kommer så nära detta som möjligt, utan att bli löjligt dyr.
Det är ju dessutom få dagar som är så kalla att den effekten behövs, så då får man acceptera att det kan behövas lite tillskott från elradiatorer eller annat.
Problemet med luftvärmepumparna är ju i praktiken just detta, de blir aldrig ett heltäckande alternativ, de är och skall ses som ett komplement, ju högre uteffekt desto större energitäckningsgrad, men de ger ju mer eller mindre aldrig 100% energitäckningsgrad utan kräver ett annat system som får ta över om/när det blir riktigt kallt.
Bara om man värmer en liten byggnad, som ett litet garage eller ett attefallshus kan man välja en "klen" värmepump och få bra effekttäckningsgrad.

Här kan du få ett hum om hur dygns och temperaturfördelningen är på tre olika orter i Sverige: http://www.smhi.se/sgn0106/if/biblioteket/rapporter_pdf/meteorologi_124.pdf

[StoraSmåland]

"Det enda du behöver göra är att räkna ut hur många m2 som pumpen kommer åt att värma i ditt hus.
Om det är t.ex. 100 m2 så gör du en uppskattning utifrån byggnadens ålder, fönstertyp och isolering hur stort effektbehov du har när det är som kallast ute.
Ofta har ett hus runt 50 W/m2 i effektbehov, så det innebär att din värmepump skulle behöva ge 5 kW på årets kallaste dag för att värma huset."

Jag har sökt uppskatta värmebehovet i huset genom att de sista dagarna endast uppvärma med elpatron.
genom att ha utgått från definitionen av k-värde - Wh/(h*m2(ytterväggar=ytan)*Delta T) där delta Delta T är differensen mellan yttertemp och innertemp. K-värde  är ett mått på värmeförlusterna genom en yta(läs hus)...

Jag får ett värde runt 177-220 W/m2 ytteryta/Delta T (i grader).
Kallast dag här är c:a -20 (5 år tempdata för orten)  vilket ger ett Delta T på 40 (= inne temp=20)
Vid yttertemp på -20 fås ett uppskatta effektbehov på 177W*40 = 7.1kW
och med 220w * 40 = 8.8kW så runt 7-9 kW är effektbehovet, c:a.....
De flesta pumpar, till rimliga priser, ger mellan 3-5kW vid -20grader
Om pumpen ger runt 4 kW motsvara detta ett Delta T på = 23 ( 4000w/177=23) d.v.s vid -20 grader
fås en inne temp på bara +3 grader (på kallast dagen OM den vara länge...) om jag då kopplar in elpatronen,på 4kW, kan jag få ett tillskott på ytterligare Delta T=23 d.v.s +3 + 23 = 26 grader inne.....lite marginal....

Jag har dock svårt att översätta mina värden till dina watt/m2 (jag antar du menar bostadsyta?) o inte ytterväggar+golv+takyta.

Noggranheten vid behovet(=-20 grader ute) kan även vara 220w vilket ger ett behov c:a 9 kW(=220*40)
Så huset behöver nog runt 7-9kW på kallaste dagen(=-20grader).Säkert närmare 9kW än 7kW......
Summasumarum får jag ett uppskattat effektbehov runt 7-10kW på min kallaste dag.

jag har sökt göra ett liknande diagram som Gano och ser då att vid c:a  knappt -10 grader redan behövs tillskott = elpatron eller vedeldning (=som jag huvudsakligen värmer huset med (dock saknar jag ackumulatortank....)
Ett kg väl torkad ved (25% vatten) ger runt 0.75*5Kwh/kg=3.75kW men jag har aldrig vägt veden jag lägger in....

Så du menar alltså att man skall utgår från kallaste dagen och se vilket effektbehov som krävs.
Läste någonstans, för länge sedan, att man skall utgår från kallastedagen och dimensionera pumpen efter halva den effekten då lär c:a 90% av dagarna täckas in av en värmepump (bergväme/ytvärme -men kanske då även en luft/luftpump)

PS: huset är på c:a 180m2 - 2 våningar utan källare med kall oinredd vind byggt runt 1900

Kan du utifrån mina siffror beräkna ditt watt/m2
Man kan ju räkna baklänges 7-10kW / 180m2 = 39W/m2 - 56W/m2 - jag tror mer på det högre värdet.
Huset är ju gammal, långt före 1950 - gissar runt år 1900. Så kanske t.o.m 56W/m2 är lite lågt?

Men o det var därför jag efterlyste ett stapeldigram där andelen dagar med Xgraders temp framgick så kunde jag ju se hur många dagar/år ett extra tillskott behövs.

Det talas ju ofta i reklamen om "hur mkt du kan spara" -i mitt fall med vedeldning(vattenburen) så blir det faktiskt en ny KOSTNAD till priset av en jämnare inne temperatur och bättre luft och en ökad säkerhet om man åker bort en längre tid på vintern ty elpatronen KAN ju faktiskt gå sönder eller cirkulationspumpen.
Jag undrar också ev. effekt av överföring av pumpvärme till vattenelementen. De borde ju ta upp en del värme, kanske lite men ändå, som sedan vattensystemet kan sprida vidare i huset. Men den effekten är kanske minimal?

[Rickard]

Som sagt, det är svårt att räkna fram vad man sparar eller behöver när det gäller luftvärmepump, det finns för många olika om och men.
I ditt fall är det ju t.ex. oklart om du kan värma övervåningen i någon större omfattning.
Hur är det nere, har ni delar av huset där dörrarna står stängda, kanske är det bara 75 m2 som ni med säkerhet vet att värmepumpen kan värma?
Om du väljer mellan t.ex. Mitshubishi Electric FD 25 och 35 skall du välja 35, samma gäller oavsett fabrikat.
Då det inte finns mycket kraftfullare värmepumpar än så finns egentligen inte så mycket att fundera över enligt mitt sätt att se det.
Visst, det finns en modell större pumpar, typ FD50, men de ger inte sååå mycket mer effekt trots att de blir rätt mycket dyrare, de belastar även säkringarna (en fas) mer vilket gör att du kan få problem med huvudsäkringar som går sönder när det är som kallast ute.
I hus med två plan kan det annars vara ide att sätta in två värmepumpar (på var sin fas), en större nere och en mindre uppe, den där uppe klarar oftast lätt behovet på vintern (värmen stiger ju uppåt) men den kan vara mycket värdefull för kyla på sommarn om man har sovrummen uppe.