Ämne: HJÄLP!!!! Negativ effekt efter installation av volymförstorare.

[Jarlen]

Aktuell rapport!!!
Nu har jag ställt ner kurvan ytterligare till 7 +1, inspirerad av Sfinxs.  Värmen har hållit sig kontant trots låga ute temperaturer, -16 grader i natt. Jag har också sneglat åt Rickards värme loggs som ligger ute på nätet som exempel. Jag har med stort intresse följt den. Alla data på exempelhuset stämmer nästan exakt överens med mitt hus. Storlek,byggnadsmaterial, vp, mm. Det enda jag inte riktigt kan utröna, är om det rör sig om ett 1-rörs system, men jag misstänker starkt att det är så, med ledning av  inställningarna. Vederbörande ägare får gärna höra av si till mig, så vi kan vi kan byta erfarenheter. Min privata mail adress finns under profilen. Jag är dig stort tack skyldig Sfinxs , för att du ledde mig in på det här spåret. Jag kunde inte i min vildaste fantasi föreställa mig att jag skulle sänka min kurva till den här nivån. I  den bästa av värdar så är du synonym med Rickards exempelvärld. Om så inte så behövs i alla fall, alla vi 1:rörare för att leda in nya tveksamma presumtiva VP investerare i VP världen.  Jag skrev tidigare att kanske skulle jag kunna kalla mig digeitär. Vad det gäller  1-rörs system så är jag på mycket god väg. Jag står på mig En officiell tråd för 1-rörs system behövs

[Jarlen]

Hej igen alla glada VP ägare!

Jag flyttade i går ut framlednings givaren till efter tanken. Jag har konstaterat att Nibes givare inte är av något vidare bra kvalitet. I fjol, bara någon månad efter installationen, så pajade givaren för KB ut. Nibe var här och bytte bägge givarna på den kalla sidan, men det blev inget vidare bra resultat. Siffrorna som visas verkar inte riktigt stämma överens med verkligheten. Nu är det givaren för VB retur som spökar. Den visar en alldeles för hög temperatur. Hur ska man kunna göra någon bra in trimning av anläggningen när nästan alla siffror visar fel värden? 

I dag har jag också bytt ut radiatorn på fönsterväggen som jag diskuterade tidigare här i tråden.  Jag bytte ut den O,4x3,5 m långa enkel panelradiatorn på fönsterväggen mot en 0,36x3,0m lång fläktkonvektor. Det ska bli mycket spännande att se resultatet.


//Jarlen

[bonn]

Hej.
Tror att du skulle få bra effekt av att installera en takfläkt i ditt rum med 6 m i tahöjd som trycker ned värmen mot golvet.
Installerade själv en takfläkt av industrityp i verkstad med 4 m i takhöjd och fick av detta en bättre värmebalans i lokalen.
Takfläkten köptes hos Jula och den går nästan ljudlöst.

[Jarlen]

Hej.
Tror att du skulle få bra effekt av att installera en takfläkt i ditt rum med 6 m i tahöjd som trycker ned värmen mot golvet.
Installerade själv en takfläkt av industrityp i verkstad med 4 m i takhöjd och fick av detta en bättre värmebalans i lokalen.
Takfläkten köptes hos Jula och den går nästan ljudlöst.

Tack för tipset bonn, men jag har redan en takfläkt som går för jämnan. Jag har också FTX ventilation som rör om och blandar luften ytterligare. Och nu har jag installerat en tre meter lån fläktkonvektor som kommer tumla om luften ytterligare. Jag har inte kopplat in fläkten i den ännu, men den gjorde susen, på värmen. Jag har aldrig haft en så jämn och skön värme i vardagsrummet tidigare. det märktes direkt på VP:n också, eftersom jag kunde justera ner framlednings temperaturen. Tidigare ville jag gärna skruva upp temperaturen för att motverka kallraset. Eftersom  konvektorn är monterad mitt på huvudslingan så var jag rädd för att den skulle stjäla all värmen för de efterkommande radiatorerna, men så blev inte fallet. Vi får se när temperaturen sjunker och jag har kopplat in fläkt motorn och vill krama ut mer värme ur den, och hur den uppför sig då. Men hitintills värkar allting bra. Vid 50 graders framlednings temperatur, så kan man ta ut  7,8 - 12,9 kW ur den, och vid självkonvektion ca 2,6 kW. Som sagt min returledningsgivare spökar så jag kan inte se hur den påverkat temperaturen på VB returen.

//Jarlen
 

[Jarlen]

Hej alle samman !

Nu har jag kört med fläktkonvektorn i ca en vecka, och har haft en fantastisk jämn och behaglig värme. De övriga raddarna på slingan tycks inte bli påverkade av konvektorn. Nibe har inte varit här och bytt mina termostatkroppar ännu så jag kan inte uttala mig om värdet på VB-returen, men börvärdet vid -12 var ca 36,6 grader, och rums temperaturen var mycket behaglig. Konvektor har helt eliminerat kallraset på fönsterväggen. Kör den på steg 3 av 6 och ljudet är nästan inte hörbart.

Kurvan står nu på 7 +/- 0  Funderar på att sänka den ytterligare ett snäpp.
Gradminuterna är inställt på -60 och jag har haft 11 starter/dygn och gångtiden har varit ca 16,5 tim.

Jag återkommer med data så snart  jag fått in nya givare i VP:n.

// Jarlen

[Sfinx]

Hej
Har du märkt någon skillnad på elförbrukningen än nu när du fått ner börvärdet?

[Jarlen]

Hej Sfinx

Från katastrof siffrorna i december då förbrukningen låg på ca 105 kWh/ dygn inkl HH vid flera plus grader ute, så har det naturligtvis blivit en stor förändring. Under de kalla dagarna nu sista veckan så har jag förbrukat ca 85-95 kWh/dygn inkl hh. Då har det varit temperaturer ända ner till -15.

Men om jag jämför med perioden 1-15 jan-08 då jag snittade med 63 kWh per dag emot årets siffror 92,5 kWh /dag, så är det stor skillnad. Min ny installerade FTX ventilation drar initialt ca 10 kWh / dygn. Men det är ändå en bit ner till fjolårets siffror. I fjol så hade jag praktiskt taget ingen ventilation alls, och en mycket tät konstruktion. Det visade sik av att mina radon värden steg med över 150 bqr. På bekostnad av taskig ventilation kan man naturligtvis spara mycket pengar.

Det är rent ut sagt för dj....ligt att jämt och ständigt ränna upp och ner i pannrummet för att läsa av alla siffror, och hustrun börjar känna sig som en VP änka, så Rikards logg står nu högst upp på min önskelistan.

Det skulle hjälpa att få höra lite förbruknings siffror från er andra under samma period, så att jag får lite jämförelse data.

mvh//Jarlen

[Roland]

Min pump producerade i genomsnitt för hela januari 2008 (läser drifttidsmätarna varje månadsskifte) ca 98 kWh/dygn. Det var en varm månad, enda januari hittills då tillsatsvärmen inte behövdes.

I år ligger snittet hittills för januari på 133 kWh/dygn. Kvoten är 0,73 att jämföra med 0,68 för 63/92,5. Skulle vilja säga att det är det kallare vädret som är orsaken till årets högre förbrukning. Med tanke på felmarginalen har vi samma kvoter, möjligen kan man se en förbättring.

Tillägg: Det slår mig att mina siffror är vad jag har beräknat att pumpen har producerat inkl. tillsatselen. Jag använde samma effekt i bägge beräkningarna men i år med högre framledningstemperatur och lägre köldbärartemperatur är pumpens effekt lägre än förra året.

Jarlens siffror är förbrukningssiffror. Är det tillsatsel i årets siffror går det inte att jämföra värdena med mina. Mer felkällor än jag först insåg.
 

[Jarlen]

Jarlens siffror är förbrukningssiffror. Är det tillsatsel i årets siffror går det inte att jämföra värdena med mina. Mer felkällor än jag först insåg.
 

Hej Roland

Nej det är ingen tillsats el.

mvh Jarlen

[Jarlen]

En intressant observation.

Framlednings temperaturen stiger nu till 1,5 grader över börvärdet och ligger kvar på den nivån under hela värmeperioden, oavsett vilken utetemperatur och börvärde som efterfrågas. Inga pikar över 50 grader som tidigare. Framledningsgivaren är utflyttad till efter volymtanken.

En Brasklapp är att givarna visar rätt värden. Eftersom returen nu hela tiden ligger över framlednings temperaturen. Jag hoppas att de kommer från Nibe snart så att jag får vetskap.

[Jarlen]

En Brasklapp är att givarna visar rätt värden. Eftersom returen nu hela tiden ligger över framlednings temperaturen. Jag hoppas att de kommer från Nibe snart så att jag får vetskap.

Nu har Nibe varit här och mätt upp temperaturerna på KB och VB. Värmebäraren fram visade ca tio grader för lite. Bägge KB givarna stämde inte heller så dessa byttes också ut.

Min konklusion över ett ett-rörssystem med volymförstorare är följande:

1) Man måste ha god speed på vattnet, och ett rikligt flöde.

2) Det är inte av vikt att kunna avläsa ett delta-T, som vid två-rörssystem.
    Delta-T kan man på ett-rörssystem avläsa vid uppvärmningsperiodens slut sedan
    sjunker det logaritmiskt varefter värmeperioden fortgår.

3) Ett ett-rörssystem fungerar oftast förträffligt vid låga ute temperaturer, på några     
    minusgrader eller mer, men, vid temperaturer kring 0 då låg framlednings temperatur     
    erfordras kan det bli lite svajigt med inomhustemperaturen, om man tillåter framlednings   
    temperaturen att pendla för mycket kring den teoretiska värme behovet (bör värdet).

4) Det krävs lite "finlir " för att få det att fungera vid temperaturer kring +/- 0.
    Detta kan man komma till rätta med genom att i servicemenyn under driftinställningar
    ställa ner värdet i 9.2.2 . Förinställt värde är 13 grader. Jag har ställt ner värdet till 8 
    grader. På så sätt tillåter jag inte temperaturen sjunka allt för mycket innan nästa värme
    period startar. Jag kommer då också ifrån problematiken med onödigt höga framlednings
    temperaturer som renderar i ett dåligt COP, som blir följden av att endast reglera         
    med gradminuter. Vad jag kan förstå, så är det med ledning av det här värdet som
    processorn  räknar fram start och stop av gradminuterna.


5) Dessutom är det viktigt att försöka ha en så låg värmekurva som möjligt, för att uppnå ett jämt och homogen flöde.


Slutledningsvis:

I ett ett-rörssystem måste radiatorerna allt efter som de ligger i kedjan, dela på radiator vatten som passerat genom tidigare raddar, och som vi låga temperaturer med börvärden kring 35-40 grader, blir som en fis i världsrymden. Då vill man gärna höja framlednings temperaturen för att kompensera värme förlusten. Och man hamnar då ofta på temperaturer som ligger över börvärdet med ca tio grader. Altså uppåt 50 grader vi 40 grader bör. Men det är inte lösningen på problemet, utan lösningen är att få så låga svängningar i framlednings temperaturen som möjligt, så att ingen radiator får börja från scratch vid den nya värmeperiodens start.

// Jarlen


   

[svenske kocken]

Bara som lite "motvikt" även jag har en rörssystem i mitt hus och har aldrig haft några problem. Jag har 4 slingor (två per våning) och 4 element på varje slinga, elementen är nått man närmast kan likna vid konvektorer med ett rör som passerar (fram och tillbaka ett flertal gånger) genom en mängd lameller. Jag kör med ett delta på ca 7 grader och kunde inte få bättre funktion med ett tvårörssystem.
Så jag hävdar att det som är viktigast är att anläggningen är rätt dimensionerad och rätt utförd och att det har mindre betydelse om det är ett eller tvårör.
Dock är det enklare att justera ett tvårörssystem om det inte från början är riktigt rätt utfört.
Samt att det finns några olika typer av radiatorer för enrörssystem som fungerar lite olika och där vissa lämpar sig sämmre än andra.

[Rdx]

Jag har också ettrörssystem och det har bara varit att tuta och köra med VP....

[Jarlen]

Bara som lite "motvikt" även jag har en rörssystem i mitt hus och har aldrig haft några problem.

Hej svenske kocken

Dina element typ konvektorer måste vara optimalt för ett ett-rörssystem. Jag har precis installerat en liknande, som är tre meter lång med en kanal i som jag kopplat till en kanalfläkt med filter. Det blev SUPER BRA. Men det vill nog till att man inte har för många enheter på varje slinga, för dom kramar ut mycket energi ur radiatorvattnet, och då är det risk för att de sista inte får någon värme vid långa slingor.

Ditt svar är precis vad jag efterlyser. Nämligen att få olika infallsvinklar kring in trimning ett-rörssystem. Det är därför jag phushat för en officiell lina på forumet i ämnet. Men moderatorn eller Rickard, ägaren till forumet kanske inte har läst inläggen. Men jag har i alla fall inte hört någonting i från dem. En sådan tråd skulle vara värdefull, man skulle kunna få ta del av samlade erfarenheter från folk med ett-rörssystem.

Dock är det enklare att justera ett tvårörssystem om det inte från början är riktigt rätt utfört.
Samt att det finns några olika typer av radiatorer för enrörssystem som fungerar lite olika och där vissa lämpar sig sämmre än andra.

Det är därför det är så angeläget att vi får igång en dialog kring ett-rörssystemen, eftersom det finns massvis av presumtiva VP installerare i vårt avlånga land.

Jag har också ettrörssystem och det har bara varit att tuta och köra med VP....

Medan jag skrev det här Ridax så såg jag att du gjort det här inlägget. Då kanske du vid en eventuellt officiell lina skulle kunna redogöra för hur du trimmat in din anläggng, och vad du har för komponenter

Mvh Jarlen

[svenske kocken]

Jag kan även tillägga att det även i dagsläget är vanligt i nya hus med VP och golvvärme i undervåningen och en övervåning med radiatorer kopplade som enrörssysten. Hur många och vilka huslevarantörer som använder den metoden vet jag inte men "vi" gör arbeten för en av dom större husleverantörenrna och dom använder genomgående enrörssystem utan problem.