Ämne: Bergvärme beslutsångest

[kilo]

Det hävdas att själva borrhålet håller i 100 år eller hur länge som helst, och att slangar och annat håller 50 år eller så, dvs tre omgångar värmepumpar.

Andra ser tillbaka i tiden och konstaterar att många borrhål som gjordes för ett antal år sedan är för korta för dagens mer effektiva pumpar och det är därför inte någon bra idé att stoppa i nya pumpar i. Vissa borrhål fylldes också förr om jag fattat det rätt med olika typer av ämnen som skulle vara bra ur värmeledningssynpunkt eller vad det var men som sedan visade sig inte fungera bra. Men detta "fyllnadsmaterial" gör det i alla fall svårt att stoppa i ny pump i vissa gamla hål om jag fattat det rätt.

Slutsatsen är väl att trots att man gör allt perfekt enligt dagens mått, regler och kunskaper när man borrar så kan dyka upp nya rön, metoder, tekniker och kunskap som gör att borrhålet man trodde skulle hålla 3 generationer bergvärmepumpar inte är värt ett skvatt nästa gång man ska byta pump. Men det kan också vara så att de brunnar vi borrar idag fungerar alldeles utmärkt tillsammans med nästa och näst-nästa generations värmepumpar. Om framtiden kan man bara gissa.

[Sture]

Men vill man göra en glädjekalkyl, så kan man anta att borrhålet har oändlig livslängd. Antingen genom att i kalkylen för pump+borrhål lägga in ett restvärde motsvarande kostnaden för borrhålet efter det att pumpen tjänat ut. Eller genom att göra en separat kalkyl för pumpen med en viss livsländ och en annan, oändlig eller kortare, kanske 100 år,  för borrhålet. Vilken livslängd borrhålet har beror väl på hur lång tid det tar innan foderröret rostat sönder.

Sture

[Roland]

Och det är frågan man skall fundera på, vad vill jag helst, lägga 100.000 SEK och ha fått igen pengarna efter 5 år, eller lägga ytterligare 40.000 SEK och ha fått igen även de sista 40.000 SEKen efter 18.3 år.

--- Mats ---

Jag syftade i mitt förra inlägg på matematiken bakom Shaggys kalkyl på återbetalningstiden men det är ju inte det resonemanget handlar om inser jag nu utan avkastningen på den extra investeringen och där köper jag kalkylen i teorin.

I praktiken, om man som rapporten som Fibermann länkade till räknar med att en L/V-pump håller 10-12 år och en bergvärmepump 15 år så är återbetalningstiden för de extra pengarna för bergvärme lika lång som L/V-pumpens livslängd. Den dag den snurrar sitt sista varv och man är tvungen att slanta upp 50 000 kr för en ny pump är bergvärmepumpen ifatt och förbi. 18 år blir då en teoretisk siffra utan praktisk värde.

Men om vi återgår till TE:s beslutsvånda så håller jag med Ville Vessla, kilo och Castrol. Det är elpanna som verkar vettigast. Är förbrukningen 12 000 kWh/år är det vettigast. 

[Raffen]

Hej!
Jag funderar på att installera bergvärme i vårt fritidshus som vi sannolikt kommer att bo större delen av året om cirka åtta år.  Saken är den att vi precis byggt till med garage, tvättstuga (bad) och ett inglasat rum, samt en övervåning. Eftersom vi har direktverkande el i resten av huset tänkte vi att vi skulle sätta in vattenburen värme i den del (torpargrund). När vi byggde nya delen lade vi ner slangar för golvvärme i hela undervåningen, inklusive i garaget. Jag tänkte först att vi skulle installera en luft/vatten pump men nu är jag inne på bergvärme. Den nya den har en sammanlagt golvyta på cirka 60 kvm och den gamla delen 100 kvm.
 Jag har lite beslutsångest dels därför att vi så långt haft låg el-förbrukning, legat på cirka 8 000 kilowattimmar (vi brukar vara där hela sommaren en vecka på hösten,  två veckor över jul och en el. två veckor på våren. Förbrukningen kommer säkert att stiga nu med direkt-el till låt säga 12 000 (har lite värme på då vi inte är där) och har därför lite svårt att slå till.
  Nu finns ingen väg tillbaka då vi installerat golvvärme i den nya delen. Under min beslutsångest har jag försökt läsa på och nu lutar det åt att vi tar bergvärme i stället för luft/vatten) då det verkar vara mera effektiv.
 De som lagt in golvvärmen vill sätta in en CTC-anläggning därför att det är deras leverantör. Men efter att ha botanis-era på det här forumet är jag inte säker på att det är bäst.
Vad har ni får råd att ge mig. Tycker ni det verkar helt omdömeslöst att sätta in en dyr anläggning då man inte vistas där hela året och vilken anläggning skulle ni rekommendera
Mvh
Tommy
 

För hus som förbrukar mindre än ca 25000 kwh är det väl sällsynt att det lönar sig att räkna hem en bergvärmeinstallation. Då är det väl bättre att du behåller din direktverkande el på helheten, och kombinerar detta med luftvärmepump istället, och ev ved eller pelletskamin som extra tillskott, det kommer rent ekonomiskt att bli en klart mkt bättre affär för dig.

Mvh Raffen.

[kilo]

TE hade redan installerat (vattenburen) golvvärme så den behöver en värmekälla. Men en luftvärmepump kan fortfarande vara ett bra komplement även till en elpanna. Den tjänar nog in sig ganska snabbt även om det sätts in en elpanna för golvvärmen. Sen att kunna få kyla på sommaren är bara det en anledning till att installera luftvärmepump tycker jag.

[Fibermann]

Fördelen med bergvärme är att du slipper oroa dig när ni inte är där, luft/luft eller luft/vatten-värmepumpar kan faktiskt strula med påisning om vädrets makter får lite fnatt, en bergvärmeanläggning fungerar i normalfallet lika elegant som en elpanna, dvs så länge det finns el så går den, och den startar om efter strömavbrott.

Hvis man har bredbånd i fritidsboligen så kan man logge temperaturer på vp og innetemp for å se at alt er iorden. Jørn har koll på fritidshuset sitt på denne måten: http://www.schjoelberg.com/temp/

Da er det mulig å slippe ubehagelige overraskelser pga havari etc.

[Raffen]

TE hade redan installerat (vattenburen) golvvärme så den behöver en värmekälla. Men en luftvärmepump kan fortfarande vara ett bra komplement även till en elpanna. Den tjänar nog in sig ganska snabbt även om det sätts in en elpanna för golvvärmen. Sen att kunna få kyla på sommaren är bara det en anledning till att installera luftvärmepump tycker jag.

Hej Kilo!  Jo jag såg det i hans inlägg att han redan har lagt dit slangar tyvärr. Golvvärme måste man ju annars varna för rent allmänt, eftersom man med ett dylikt kan räkna med att årsförbrukningen för uppvärmningen kommer att öka markant. Dessutom brukar ju golvvärme ha ett eget separat styrsystem som inte brukar funka särskilt bra ihop med t.ex andra värmekällor i huset.

Mvh Raffen.

[qvisten]

Räkna ut hur många dagar om året du har billigare drift med en bergvärme än en luft/vatten, hitta brytpunkten.
Där jag bor Östergötland har vi ca 10dagar med -15 ºC men knappt då är bergvärmen billigare i drift.
Lägg då till alla de dagar som det ligger kring nollan. Sen kommer våren sommaren och höst med billig drift och VV.

-Sen såg jag att någon sagt att man slipper kompressor och blås ljud ute. Jag kan kontra med att man slipper kompressor ljudet inne i huset.

-Sen när vi kommer till livslängd på L/V kontra B/V. Vilka VP är det som byts ut hos kunderna på pga haveri.

-Hur enkelt är det att byta/service på kompressor mm i en B/V kontra L/V.

-Om man har pool så är det enkelt att räkna ut vilken VP som har högst effekt på sommaren.

-Sen har finns det även SMS styrning till vissa L/V.


//Rickard

[nic2]

Där jag bor Östergötland har vi ca 10dagar med -15 ºC men knappt då är bergvärmen billigare i drift.

//Rickard

Så du menar på fullaste allvar att med lika dimensionerade anläggningar luft/vatten kontra bergvärme, så skulle luft/vatten vara billigare i drift under ett år i ö-götland?
Det finns ju naturligtvis fördelar och nackdelar med båda systemen, men att en luft/vatten skulle vara "billigare i drift" än bergvärme, det har jag aldrig sett/läst här.
Många normalhus på 150m2 klarar sig på 5000kWh/år med bergvärme i mellansverige och söderut.

[digitalrobert]

Där jag bor Östergötland har vi ca 10dagar med -15 ºC men knappt då är bergvärmen billigare i drift.

//Rickard

Så du menar på fullaste allvar att med lika dimensionerade anläggningar luft/vatten kontra bergvärme, så skulle luft/vatten vara billigare i drift under ett år i ö-götland?
Det finns ju naturligtvis fördelar och nackdelar med båda systemen, men att en luft/vatten skulle vara "billigare i drift" än bergvärme, det har jag aldrig sett/läst här.
Många normalhus på 150m2 klarar sig på 5000kWh/år med bergvärme i mellansverige och söderut.

Och vilken L/V-pump är nästan lika billig i drift som bergvärme vid -15?