Ämne: Bergvärme beslutsångest

[Shaggy]

Den kalkyl som bifogades offerten baserades på 1.05kr/kWh. Sätter jag in de i ditt sätt att räkna kommer vi till samma resultat.
Men det är det du skriver i sista stycket som jag försöker få grepp om för det blir lätt en fokusering på COP. Hur en investering i de olika alternativen ser ut om 10- 15 år? Vad har underhållskostnaden varit? Vad finns det för restvärde? osv. Det du skriver om borrhålets värde är intressant, värde skulle ju kunna vara 0kr när det är dags för nästa byte.

[Mats Bengtsson]

Jag gör ett exempel med dina siffror, och några antaganden som är lite överdrivan för att göra det enkelt:
1. Hus behöver 30000kwh (1kr/kwh) för uppvärming
2. VP Berg med COP 3,00 och Investering 140tkr
3. VP L/V med COP 2,46 (0,82*3) och investering 100tkr (140/1,4)

Besparing VP Berg= (30000/3)-30000=-20000kr
Besparing VP LV   =(30000/2,46)-30000=-17805kr

Diff besparing Berg mot L/V per år:20000kr-17805kr=2195kr/år
Diff investering Berg mot L/V: 140tkr-100tkr= 40tkr

Payback 40000kr/2195kr/år=18,22år

Således är det först om 18,22år som besparing med berg VP "kommer i kapp" l/v, ochh detta beror på att investeringes är så mycket högre

(Utöver detta bör vi ta hänsyn till restvärden, underhållskostnader och finansieringskostnad. Ex så finns ju borran kvar för alltid, och en VP som aldrig jobbar kallt kanske mår bättre. Å andra sidan så har vi ju finansierings/alternativkostnader för de extra 40tkr vilket inte är försumbart på 18år. Vidare har nog ett borrhåls värde minskat om 18år, då alternativ till berg vp utvecklas snabbt.)

Hoppas att detta hjälper dig i ditt resonemang.

//M

Snyggt uppställt exempel. Och i ett försök att betona poängen (jämför med förhoppningsvis bifogat diagram baserat på Castrols siffror): De 18 åren för att komma ikapp luft/vatten som nämns här är inte på minsta sätt relaterade till de 17 åren som nämndes som livslängd i Shaggys text. I detta exempel går luft/vatten pumpen med vinst redan efter lite över 5 år (så snabbt går det sällan i verkligheten). Det tar bergvärmepumpen 18.3 år att ha blivit lika lönsam. Det vill säga i detta exempel ägnar man ungefär 13 år på att vänta in att den extra investeringen man gjorde i en bergvärmepump skall bli lika lönsam som om man investerat mindre pengar i luft/vatten. Med en mindre brutal vinst hade man fått vänta många fler år.

Shaggy: Skälet till att man inte kan räkna fram rätt siffror som du gjorde är att den verkliga formeln inte kan ställas upp som två kvoter dividerade med varandra, då kalkylerna i verkligheten innehåller subtraktioner som utgår från nuvärdet.

--- Mats ---

[Mats Bengtsson]

Den kalkyl som bifogades offerten baserades på 1.05kr/kWh. Sätter jag in de i ditt sätt att räkna kommer vi till samma resultat.
Men det är det du skriver i sista stycket som jag försöker få grepp om för det blir lätt en fokusering på COP. Hur en investering i de olika alternativen ser ut om 10- 15 år? Vad har underhållskostnaden varit? Vad finns det för restvärde? osv. Det du skriver om borrhålets värde är intressant, värde skulle ju kunna vara 0kr när det är dags för nästa byte.

Hoppsan, vi svarade samtidigt. Men om du läser min kommentar ser du att Ni inte kom fram till samma siffror, det var en slump att årtalen som nämndes är likartade. I Castrols exempel skiljer det i tid till vinst med luft/vatten kontra bergvärme på runt 13 år. Eller så kna man säga att tiden till vinst med bergvärme blev 260% längre än tiden till vinst med luft/vatten, inte 15% som du hade med skillnaden mellan 17 och 15 år.

--- Mats ---

[Fibermann]

Men hva skjer med regnestykket hvis L/V må byttes mye tidligere enn bärgvärme?

Anta at man må ha 2 L/V (15 års levetid) pr bärgvärme (30 års levetid).

[luckyman]

Prisskillnaden på installationen har du nog igen på 10 år med stegrande elpris skulle jag tro

[Roland]

Förstår inte riktigt kalkylerna. Tittar man på NIBE:s hemsidor anges följande kostnader för enheterna

L/V-pump 2020-8 + Elpanna varmvattenberedare VVM300: 50 000 + 34 000 = 84000 kr
Bergvärmepump 1225 6 kW: 50500 kr. Tillkommer för borrhål 140 meter, slang och annat ca 45 000 kr. Summa 96000 kr.

Installationen bör kosta lika mycket i bägge fallen. Prisskillnaden räknat på detta sätt är 12000 kr.

Observera att 8 kW för 2020 är vid +7 grader ute. Det är rimligare att jämföra effekterna vid lägre temperatur då det är då större delen av värmebehovet finns. Effekten vid +7 grader är inte så intressant då bägge pumparna går på dellast då.

Den rapport från Nowab som Fibermann länkade till häromdagen via någon norsk hemsida räknade med en livslängd på 10-12 år för L/V-pumpar och minst 15 år för berg/markvärme. Det bör man också ta hänsyn till.

[Roland]

Shaggy: Skälet till att man inte kan räkna fram rätt siffror som du gjorde är att den verkliga formeln inte kan ställas upp som två kvoter dividerade med varandra, då kalkylerna i verkligheten innehåller subtraktioner som utgår från nuvärdet.

--- Mats ---

Det är inget fel på Shaggys sätt att räkna enligt mitt sätt att se. Däremot begriper jag inte förklaringen ovan till varför det skulle vara fel.

I detta exempel går luft/vatten pumpen med vinst redan efter lite över 5 år (så snabbt går det sällan i verkligheten). Det tar bergvärmepumpen 18.3 år att ha blivit lika lönsam. Det vill säga i detta exempel ägnar man ungefär 13 år på att vänta in att den extra investeringen man gjorde i en bergvärmepump skall bli lika lönsam som om man investerat mindre pengar i luft/vatten.

Argumentationen slirar lite. Bergvärmeanläggningen är betald efter 7 år. Efter 18,3 år har den genererat lika stort överskott som luft/vattenpumpen har gjort efter 18,3 år. Det går inte att jämföra 18,3 och 5 år på det sätt som gjorts.

[Castrol]

Resonemanget i mitt räkneexempel är korrekt utifrån hur kassaflödet/plånbokseffekten kommer se ut vid denna investering, sedan kan man ju stoppa in vilka siffror man vill på COP, förbrukning och investering. Sätt i de siffror som ni fått offert på samt det COP ni tror er kunna krama ur anläggningen, och dra era egna slutsatser innan beslut. I mitt exempel använde jag de "kvoter" som Shaggy gav oss i sitt resonemang.

Restvärde, underhåll och finansieringskostnader tycker jag är viktiga att ta med när man gör sin egen kalkyl, men det är svårt skapa ett generellt räkneexempel eftersom förutsättningarna kan variera så mycket.

[Mats Bengtsson]

Shaggy: Skälet till att man inte kan räkna fram rätt siffror som du gjorde är att den verkliga formeln inte kan ställas upp som två kvoter dividerade med varandra, då kalkylerna i verkligheten innehåller subtraktioner som utgår från nuvärdet.

--- Mats ---

Det är inget fel på Shaggys sätt att räkna enligt mitt sätt att se. Däremot begriper jag inte förklaringen ovan till varför det skulle vara fel.

I detta exempel går luft/vatten pumpen med vinst redan efter lite över 5 år (så snabbt går det sällan i verkligheten). Det tar bergvärmepumpen 18.3 år att ha blivit lika lönsam. Det vill säga i detta exempel ägnar man ungefär 13 år på att vänta in att den extra investeringen man gjorde i en bergvärmepump skall bli lika lönsam som om man investerat mindre pengar i luft/vatten.

Argumentationen slirar lite. Bergvärmeanläggningen är betald efter 7 år. Efter 18,3 år har den genererat lika stort överskott som luft/vattenpumpen har gjort efter 18,3 år. Det går inte att jämföra 18,3 och 5 år på det sätt som gjorts.

Skälet till att du inte färstår felet är förmodligen att Castrols exempel använde ett värde på möjlig elbesparing (30000 KWH per år) som gjorde att hans kalkylexempel visade siffror där en siffra storleksmässigt var nästan samma som en av siffrorna Shaggy använt. Hade Castrol till exempel utgått från att huset drog 20000 KWH per år, och använt exakt samma förutsättningar i övrigt, inklusive Shaggys två kvoter, hade han fått fram en tid till vinst för luft/vatten på lite över 8 år, och en total tid på nästan 29 år innan bergvärmeinvesteringen kommit ikapp luft/vatten. Det innebär att de extra 40 tusen kronorna hade tagit 21 år extra innan de nått break even (samma 260% i livstidsbehovs-skillnad igen, till skillnad från shaggys 15%) . Som du då förstår är inte de två kvoterna shaggy gav tillräckliga för att jämföra nödvändig livslängd på investeringen. Dessutom upptäcker du att ingen siffra längre slumpmässigt är nära 17, vilket gör det lättare att förstå att det är andra resultat.

Att bergvärmen är betald efter 7 år med Castrols siffror är rätt. Men då jämför du alternativet "ha det så illa som jag har det nu" med alternativet "köpa bergvärme". Eftersom många människor vill använda sina pengar klokt, går kalkylen ut på att fundera på de två "bättre" alternativen istället för att bara jämföra med "ha det så illa som jag har det nu". Tanken som du tycker slirar är alltså att jämföra luft/vatten med bergvärme, istället för bergvärme med "ha det så illa jag har det nu", och fundera på om det är ett klokt sätt att använda de extra 40000 SEKen på.

Alternativet till att köpa luft/vatten, det vill säga bergvärme, är alltså att gå bort till plånboken, ta fram ytterligare 40000 SEK, ringa firman som du nyss beställt luft/vatten ifrån och säga "jag ångrar mig, jag väljer bergvärmen istället, hämta mina pengar". För dessa 40000 SEK, som annars fortfarande hade varit dina och räckt till lite av varje, får du nu bergvärme istället för luft/vatten. 18.3 år senare har räkningarna tack vare bergvärmen istället för de du fått med luft/vatten varit så mycket lägre att de extra 40000 SEK du la på bergvärmen har betalat tillbaka sig och ditt samtal till firman om att du ångrade dig är inte längre en utgift jämfört med att låta bli att ångra sig.

Och det är frågan man skall fundera på, vad vill jag helst, lägga 100.000 SEK och ha fått igen pengarna efter 5 år, eller lägga ytterligare 40.000 SEK och ha fått igen även de sista 40.000 SEKen efter 18.3 år.

--- Mats ---

[kilo]

Vill bara förtydliga att dessa extra 40 000kr gäller väl bara under förutsättning att *allt annat lika*? Dvs det får inte finnas några andra skillnader mellan L/V och BV som är värda att lägga pengar på om dessa 40 000 kr ska "tas ikapp". Det innebär att möjligheten till frikyla värderas till 0kr. Slippa ljudet från uteluftsfläkten är också värt 0kr. När båda alternativen gjort sitt (15-20år) antar man att man utgår från ursprungsläget, dvs inför inköp av nästa omgång av uppvärmingssystem värderas borrhålet till 0kr. Mindre risk med BV jämfört med L/V (enligt tidigare inlägg av Richard) värderas också till 0kr. Skillnad mellan husets värdeförändring med L/V jämfört med BV är också 0kr osv. Sätter man in värden på bergvärme- respektive L/V-anläggningarnas fördelar och nackdelar jämfört varandra så går det nog enkelt att ändra dessa 40 000kr till något annat, beroende på tycke och smak.

[Mats Bengtsson]

Vill bara förtydliga att dessa extra 40 000kr gäller väl bara under förutsättning att *allt annat lika*? Dvs det får inte finnas några andra skillnader mellan L/V och BV som är värda att lägga pengar på om dessa 40 000 kr ska "tas ikapp". Det innebär att möjligheten till frikyla värderas till 0kr. Slippa ljudet från uteluftsfläkten är också värt 0kr. När båda alternativen gjort sitt (15-20år) antar man att man utgår från ursprungsläget, dvs inför inköp av nästa omgång av uppvärmingssystem värderas borrhålet till 0kr. Mindre risk med BV jämfört med L/V (enligt tidigare inlägg av Richard) värderas också till 0kr. Skillnad mellan husets värdeförändring med L/V jämfört med BV är också 0kr osv. Sätter man in värden på bergvärme- respektive L/V-anläggningarnas fördelar och nackdelar jämfört varandra så går det nog enkelt att ändra dessa 40 000kr till något annat, beroende på tycke och smak.

Kalkylen tittar bara på tiden för att båda alternativen skall bli lika, 18 år om huset behöver 30000 KWH, 29 år om huset behöver 20000 kwh, därefter har alternativen uppnått samma ekonomiska slutresultat. Personliga fördelar, typ frikyla (som nog kräver en extra investering, du vill knappast använda dina radiatorer för det), ljud, kvarvarande borrhål, ... måste man lägga till utanför den gjorda kalkylen och värdera till det man vill värdera det till. Det är som med att köpa bil, det är många som kör i bilar som uppfyller mer än det faktiska transportbehovet.

Det är troligt att det skiljer några år i livslängd mellan luft/vatten och bergvärmepump, säg runt 2-3 år till bergvärmepumpens fördel. Räknat över tillräckligt lång tid kommer bergvärmepumpen alltid att vinna, så länge man inte jämför med luft/luft (personliga skäl för min del). Det som var diskussionen här var just hur lång den tiden faktiskt är, så länge man jämför med alternativen och inte enbart tittar på nuläget.

--- Mats ---

[kilo]

För kompletthet borde man då kanske räkna på elpanna också. Den ursprunglige frågeställaren hade en förbrukning på 8000kwh som eventuellt ökar till 12000kWh. Det framgick dock inte om det var totalförbrukning eller förbrukning för uppvärmning. En elpanna kostar hos nibe 27tkr, dvs 73tkr mindre än de 100tkr som L/V-pumpen i kalkylerna kostar. Vid uppvärmingsbehov på 12000kwh så tar det enligt motsvarande sätt att räkna 73tkr/(12000/2,46-12000)=10,2år att komma ikapp elpannan med en L/V-pump. Vid 3000kwh i HH-el dvs uppvärmingsbehov på 9000kWh tar det 13,7år att komma ifatt elpannan med en L/V-pump och 18,8år med bergvärme.

[Castrol]

Jag tycker faktiskt att Kilo nämner en poäng som många glömmer. I och med att förbrukningen är så pass låg redan innan byte till vp så blir det med vp en relativt liten besparing i förhållande till storleken på investering.

Att byta till vp blir alltid bättre besparing för de med stort uppvärmningsbehov eftersom skillnaden i investering inte är linjär med storlek/dimensionerin på vp anläggning.

COP 3 på  9000kwh ger 6000kwh i besparing
COP 3 på 30000kwh ger 20.000kwh i besparing

Besparingsmultipeln blir således 20000kwh/6000kwh=3,33 till fördel för storförbrukarn

Men jag tror INTE att investeringskostnaden ökar i samma utsträckning som besparingen om du är storförbrukarn. Dvs din anläggning kommer inte kosta 3,33ggr pris för den mindre vp:n.

[Ville Vessla]

Kör på elpanna tills vidare, borde väl finnas begagnade nästan gratis.
Värmepumparna borde knappast vara varken dyrare eller sämre när ni tänker flytta dit för gott om 8 år, stiger elpriser eller förbrukning drastiskt under tiden får man väl ompröva men så länge det ligger runt 1-1,50 per/kWh och förbrukningen runt 12000 finns det väl ingen direkt anledning att skynda.

[Shaggy]

Av inläggen i den här tråden drar jag slutsatsen att det i södra delen av landet är svårt att motivera merkostnaden för BV enbart med den bättre verkningsgraden jämfört med en LV. Det krävs också att BV har en längre livslängd än LV, i mitt fall skulle det krävas 2 extra år (ca 32000kr), vilket inte verkar osannolikt.
Utöver detta kan man som Kilo skriver försöka sätta ett värde på borrhålet som finns kvar när BV har gjort sitt; att bli av med LV's utomhusdel, underhåll osv.
Hur är det med borrhålet efter 15-20 år? Kan man bara ansluta en ny BV och behålla befintliga foderrör och slangar eller måste dessa bytas?

För mig har den här diskussionen gett många nya vinklingar som gjort att jag ser på beslutet på ett annat sätt. Ett stort tack till alla som deltagit.