Ämne: Det verkar som om Thoren har högst COP 0-50, erfarenheter ngn?

[Rdx]

Tack, Är det pumpdesignen eller elektroniken som gör skillnaden?
är det så att Grundfos är den pump man ska föredra eller är alla nyare pumpar mkt bättre oavsett märke? Tex Wilo, eller perfecta?
Finns det ngn elektroniskt reglerad (villa)pump som man kan styra utifrån? Optimalt vore med en 0-10V signal?
Eller ngn som man lätt kan hacka?

Man måste aktivt välja pump för att få en av de snålaste A-pumparna.  Det är inget man "stöter på av misstag".  De felsta nyare pumpar drar något mindre än motsvarande äldre, men den stora skillnaden får man först när man aktivt väljer speciella designer med elektroniskt reglerade pumpar och permanentmagneter istället för elektromagnetisering som ju drar ström.

Det finns många pumpar som går att varvtalsstyra med analog signal, t.ex. Grundfos Magna med Genie-modul, eller Wilo Stratos Eco BMS om man vill komma billigare undan.

[ROLPeR]

Så här skriver CTC i sin tekniska information.
"Samtliga värden i ovanstående tabell är erhållna genom tester el Svenska  (SVEP) rekommendationer, EN 255,
och är således också gjorda inkl cirkulationspumpar."

Det är inkl. värme bärarpump och .

Men nu har jag tittat en gång till i den tekniska informationen...  Och alltså... VAD är det som de har beräknat inkl. cirkulationspumpar?  De skriver ju aldrig ut något Kopplade utan bara avgiven effekt och tillförd effekt (till kompressor).  Så jag förstår inte riktigt vad det är de har beräknat, inkl. ?

I installationsanvisningen i tabell på sid 46 http://www.ctcvarme.se/enertech/p203/files/Inst_CTC_EcoHeat_070117.pdf finns en uppgift om COP.

MVH // Rolle

[COP-ojken]

Thermia kan således inte vara med i COP-kampen. 2,9 inkl pumpar o 3,0 om man räknar avgiven effekt / kompressor effekt på deras 12a. vid 0  ºC brine o 50  ºC ut. Långt i från Nibes 3,67 o Thorens 3,9.

[Ville Vessla]

Intressant; Är det sant att stenålderspumpar o moderna pumpar skiljer med en faktor 3 i effektivitet? i så fall borde man ha med pumparna i COP.
Vilka är de effektivaste pumparna?

Ja, det skiljer sig mycket mellan "stenålderspumparna" och de nyaste pumparna som är tillverkade speciellt för att dra lite energi.  En Grundfos UPS 32-60 drar vid driftpunkt Q=4m3/h=3.26m 171W medan en Grundfos Magna 32-60 vid samma driftpunkt drar 71W.  Det skiljer alltså 100W mellan två identiska driftsfall.  Sedan kan ju de nyare pumparna regleras dynamiskt i varvtal på ett helt annat sätt och därigenom spara ytterligare energi genom att driftspunkten varieras efter verkligt behov.

Låter ju som att byta brinepumpen är den enklaste och mest kostnadseffektiva besparingsåtgärd jag kan göra.
VP går ca 5000h/år och går det göra samma jobb med 100w lägre effekt är ju besparingen 500kWh/år utan någon nackdel.
Det är ju 4% av min totala elförbrukning.

[Roland]

Angående Thoren håller jag inte med.  Enligt Thoren så tar de tillvara på energi som annars skulle bli "bortkastad" i expansionsventilen.  Om man nu skall tro på ett sådant påstående, så betyder det ju bara att minskar den förlusten och förflyttar den energin till utblåset.  På andra pumpar så kommer energin att förloras i expansionsventilen och alltså utmynna i själva pumpen.  Alltså genererar Thoren-pumpen mer värme vid ett utblås men mindre värme vid själva pumpen, jämfört med andra pumpar.  Nu tror jag ju inte det är fullt så enkelt som Thoren beskriver det, men ändå...  Det är ju inte så att de tillverkat energi.

I en vanlig pump utan kondensatunderkylare har det kondenserade köldmediet efter kondensorn en temperatur som ligger strax över värmebärartemperaturen, kanske 45 grader. Köldmediet har den temperaturen fram till expansionsventilen. Efter expansionsventilen där trycket sänks förångas köldmediet delvis och gå in i förångaren.

I Thorenpumpen passerar det varma köldmediet en värmeväxlare, kondensatunderkylaren, där det kan kylas t.ex. med hjälp av inkommande ventilationsluft. Därefter går den nu kalla vätskan till expansionsventilen där en mindre del av köldmediet förångas än i fallet utan kondensatunderkylare. Det innebär att den värme som tas ut i kondensatunderkylaren ersätts med ett större uttag av värme från borrhålet. Om jag inte minns fel kan man få ut ungefär 10 % mer värme ur pumpen på det sättet utan att egentligen öka elförbrukningen. En viss ökning av elförbrukningen blir det dock i praktiken då ingående köldbärare blir något kallare pga det större värmeuttaget från borrhålet.  

Det är inte så att pumpar med kondensatunderkylare ger mindre effekt till värmebäraren. I stället tar de ut mer gratisvärme från berget.

[COP-ojken]

OK, då är det ett sätt att förbättra COP, alla sätt som förbättrar COP är välkommet. Man får givetvis dimensionera ett borrhål djupare med en maskin som har bättre COP så att man inte får för kallt brine.

Det innebär väl oxå att det är rättvist?

Thoren anger COP till 3,7 utan o 3,9 med varmlufttillsats, 0-50. 13 kw modellen.

Ingen som har erfarenhet av Thoren?

[luckyman]

Eller så har man en större värmeväxlare så att amn får en kraftig underkylning istället,blir samma som en underkylare fast med en sak mindre i pumpen

[ace]

Eller så har man en större värmeväxlare så att amn får en kraftig underkylning istället,blir samma som en underkylare fast med en sak mindre i pumpen

japp !! alla kondensorer försöker man bygga enligt principen "motströms växling", dv.s att man försöker få de två olika medierna att mötas motströms för att uppnå maximal underkylning och högsta möjliga temp på avgivande medie..
två flugor på smällen liksom !!
mvh.ACE

[luckyman]

http://www.energimyndigheten.se/web/biblshop.nsf/FilAtkomst/ET2006_25.pdf/$FILE/ET2006_25.pdf#page=24?OpenElement

Här har du lite gämförelser, ok cop men kasst vv på Thoren

[COP-ojken]

Fast det är väl inte samma sak? Du kan ju inte kyla mediet till lägre temp än ingående värmebärare. Det fiffiga med underkylaren är att först kyler man med värmebärare o sedan värmer man luften som i normalfallet är kallare än värmebäraren, o därmed plockar man mer energi ur köldmediet.

Men vad jag inte riktigt fattar är dessa 5-10 grader som man ska eftersträva i delta T p värmebäraren. Ska ha mindre Delta -T med kondensatunderkylare eller gäller andra regler?

Får inte kompressorn vätskeslag lättare med en underkylare? (nu använder jag ord som jag inte rikitigt förstår - vätskeslag, jag antar att kompressorn drar in köldmediet som vätska pga för låg temp på köldmediet, o det brukar vara svårt att komprimera o då får den slag, eller )

Testerna; jag ska ha ack tank så jag ska ha modellen utan vv, så det gör inget.

[COP-ojken]

Man måste aktivt välja pump för att få en av de snålaste A-pumparna.  Det är inget man "stöter på av misstag".  De felsta nyare pumpar drar något mindre än motsvarande äldre, men den stora skillnaden får man först när man aktivt väljer speciella designer med elektroniskt reglerade pumpar och permanentmagneter istället för elektromagnetisering som ju drar ström.

Det finns många pumpar som går att varvtalsstyra med analog signal, t.ex. Grundfos Magna med Genie-modul, eller Wilo Stratos Eco BMS om man vill komma billigare undan.

Tack -Perfekt, precis vad jag är ute efter. Frågan är om den räcker till, hur vet man vilket flöde o tryck man ska ha?

Flödet definieras väl av att man ska ha ut 18 kw o tempdiff 10  ºC, det ger väl 1550 lit per timme om jag räknat (fattat) rätt. Men uppfodringhöjd? kan man räkna på det?

Idag har jag en IP pump, den välkända ingenjörsfirma Pumpprodukter, gammal rackare, o helt o hållet ljudlös, den är märkt 220V 0,5 A, 30 l/m, 05 m,  900 R/m, 003 hkr

Systemet är i o f s designat för självcirkulering så det är 4 tumsrör i källaren o 1,5 o 2 tums i stammarna. 30 element, 5 gamla gjutjärns, 23 st 60 talare med flänsar o tre nya fina dubbelpanels (som jag satt in).

Fast kollar nu priset på mani en grundfos magna kostar från 6000 pix , utan genie modul. Hittar inget pris på Wilo, men är det i samma härad kan man ju köra en 1000 kr pump rätt länge typ 50 000 timmar innan breakeven. Fast jag vill ju reglera av andra skäl oxå. Var kan man hitta wilo billigt?

[Rdx]

Skall du ha pumpen på varma eller kalla sidan?  På kalla sidan är uppfordringshöjden ganska lätt att beräkna.  Du behöver bara ta reda på flödesmotståndet i PEM-slangen och vilket flöde du behöver.  På varma sidan så brukar det vara lite besvärligare, eftersom man brukar ha en väldig mix av olika rördimensioner och inte vet avstånden så noga.  Men för en vanlig 1-familjsvilla så brukar en uppfordringshöjd på 4 meter räcka och i lite större villor (2-familjsfastigheter eller stora/komplexa 1-familjsvillor) så brukar man ha 6 meters höjd.  Skall du varvtalsstyra pumpen, så kan du ju enkelt välja en 6-meters pump (25-60).

Wilo-pumparna brukar vara ganska mycket billigare än Grundfos, dessutom är Wilo Stratos Eco i ett lägre prissegment än Grundfos Magna pumpen.  Skulle tro att du kan få en Wilo Stratos Eco BMS 1-5 för ca 1,500-2,000 SEK inkl. frakt om du har tur...  Se t.ex. http://cgi.ebay.de/Wilo-Stratos-ECO-Z-25-1-5-BMSTrinkwasser-Zirku-NEU_W0QQitemZ110179542035QQihZ001QQcategoryZ126223QQssPageNameZWDVWQQrdZ1QQcmdZViewItem (har hamnat på 156 Euro tidigare, många brukar kunna skicka till Sverige om man frågar).

[Roland]

Eller så har man en större värmeväxlare så att amn får en kraftig underkylning istället,blir samma som en underkylare fast med en sak mindre i pumpen

Blir inte alls samma sak då det inte går att nå lägre temperatur än temperaturen på inkommande värmebärare. Med en underkylare som värmer inkommande ventilationsluft kan man vintertid kyla köldmediet till under noll grader.

[Art Deco]

Följdfrågan på Thorenlösningen och Rolands svar är väl då hur mycket underkylning som köldmediet tål/ska ha för bästa "värmeladdning" vid nästa varv i förångaren. Man får väl inte kyla för mycket heller med friskluft (typ om det är -20 ºC ute och man använder R407 som har gränsen -17 ºC om jag minns rätt ).

[ace]

Eller så har man en större värmeväxlare så att amn får en kraftig underkylning istället,blir samma som en underkylare fast med en sak mindre i pumpen

Blir inte alls samma sak då det inte går att nå lägre temperatur än temperaturen på inkommande värmebärare. Med en underkylare som värmer inkommande ventilationsluft kan man vintertid kyla köldmediet till under noll grader.

ett ventilations-aggregat blir väl definitivt en sak till i pumpen.
stor och ful skulle pumpen bli också