Ämne: Vad tror ni händer i de olika alternativen?

[hplp]

Jag har ju så klart min åsikt men det kunde vara intressant att höra vad ni andra tycker eller tror kommer att hända vid drift med dessa tre alternativ.
-5 ºC är brinetemp och +5 ºC borrans temp.

[Rdx]

FrÃ¥gan är felställd (eller felritad).  Allt är inte blÃ¥tt eller rött här i livet.  Temperaturen i slangarna kommer att variera för varje centimeter...  Det är meningslöst att rita blÃ¥tt pÃ¥ flöde som gÃ¥r nedÃ¥t och rött pÃ¥ flöde som gÃ¥r uppÃ¥t.  Verkligheten ser inte ut sÃ¥...

[humlan57]

Tja..., rent teoretiskt skulle jag tro, att det inte blir nån skillnad alls. Det ser ju som det är tänkt att energin ska tas ut, under exakt samma förutsättningar, bara med lite olika lösningar. Fast jag kan ju ha helt fel.., kan inte så värst mycket om sånt där...

mvh humlan.

[pricken]

Men en sak kan man väl konstatera ganska snabbt ändå, och det är att alternativ C är förkastligt. Där kommer första hålet
att bvelastas enormt och frysa ihop per omgående när det börjar behövas lite enrgi....

[luckyman]

Bäst: Alt.A billigast installation
Näst Bäst: Alt.B Lite dyrare installation
Sämst:Alt.C: Finns bara teoretiskt

[svenske kocken]

Om inte det första hålet fryser så att det blir stopp i slangen, kommer alt. C (vid samma flöde) att ge lite varmare brine in

[luckyman]

Kunde inte släppa detta hära...
Om man nu seriekopplar hålen 3x65m, vad händer.................
Om man har en brinetemp på -5 ut vintertid så kommer det första hålet att sakterliga frysa, inte brinen som många verkar tro utan grundvattnet runt slangen pratar vi om.
Om det fryser vad har man för kyleffekt i den brunnen?? Jag skulle tro på -5 ner och -4 upp,sen över till brunn nr. 2
Om man nu inte har stort avstånd mellan brunnarna eller en god återladdningseffekt, så grattis till permafrost
Om oturen är framme så finns det väl risk att brunn nr.2 blir likadan inte första eller andra vintern men på sikt så har man en elpanna och ingen vp
Alla vet ju hur effekten på vp minskar med låg brinetemp.

[Rdx]

luckyman:  Du verkar anta en massa saker?  Har du nÃ¥gon teori bakom dina antaganden?

1.  Det är felaktigt att som i frÃ¥geställningen utgÃ¥ frÃ¥n samma brine-temp in i hÃ¥len, eftersom de olika lösningarna kommer att resultera i olika temperaturer till VPn (och alltsÃ¥ olika temperaturer in i hÃ¥len).  I fallet med de seriekopplade hÃ¥len sÃ¥ kommer brine-tempen i de flesta fall vara högre än i motsvarande andra lösningar.

2.  Du säger att OM det första hÃ¥let skulle frysa, sÃ¥ skulle man antagligen fÃ¥ -5 in och -4 ut ur det hÃ¥let?  Vad finns det för anledning att tro det?  OM hÃ¥let fryser, sÃ¥ ger det ju ännu mer energi än ett ofryst hÃ¥l.  Varför skulle energiupptaget bli sämre?  Anledningen till att man vill undvika frysning är ju främst för att undvika skador pÃ¥ utrustningen (samt att man naturligtvis alltid vill arbeta med sÃ¥ höga temperaturer som möjligt).

[hplp]

Att ställa en vetenskapligt korrekt frÃ¥ga var inte avsikten, sÃ¥ lÃ¥ngt sträcker sig inte mina kunskaper. Avsikten var att fÃ¥ igÃ¥ng en diskusion om alternativen, för det verkar inte helt enkelt och klarlagt hur de skiljer sig Ã¥t. Vad händer egentligen i djupborran? Den mÃ¥ste ju bli kallast i botten trots att brinet är kallast i toppen. Vad de olika temp skulle bli vid ett visst enegiuttag är inget jag vill Ã¥taga mig att räkna ut, i alla fall inte i ex C. 
Men jag tror mig veta att man vill ha så stor tem diff som möjligt för att värmeövergången skall bli större.

[Rdx]

Men en sak kan man väl konstatera ganska snabbt ändå, och det är att alternativ C är förkastligt. Där kommer första hålet
att bvelastas enormt och frysa ihop per omgående när det börjar behövas lite enrgi....

Inte alls...  I alternativ C sÃ¥ kommer temperaturen in till hÃ¥let inte att bli lika lÃ¥g som i de övriga alternativen, sÃ¥ risken för frysning är inte pÃ¥taglig.  Det är hur mycket energi man plockar ur ett hÃ¥l, som avgör om det fryser eller inte, INTE temperaturen pÃ¥ köldbärarvätskan.  Lägre temperatur pÃ¥ köldbäraren innebär iofs att man tar ut mer energi, men innebär inte automatiskt nÃ¥gon nedfrysning, bara för att man under lÃ¥ng tid kör med minusgrader.

I alternativ C så är effekten att vätskan upp kyls av av vätskan ned, minst och därför ger den högre temperatur in till pumpen och bättre COP.

Med klart underdimensionerad total-borra, så är risken störst att man får nedfrysning i alternativ C, men med en rätt dimensionerad borra (en dimensionering som är densamma som anses "rätt" även för de andra alternativen), så är risken för nedfrysning i alternativ C inte speciellt mycket större, just på grund av att man får upp en högre temperatur i köldbäraren.

Ni som ser en stor risk med nedfrysning i alternativ C, misstänker jag inte ser totalsammanhanget mellan ingÃ¥ende och utgÃ¥ende temperaturer...  SÃ¥ länge det sista hÃ¥let i serien klarar av att "toppa" upp köldbäraren till +4 grader, sÃ¥ kommer det första hÃ¥let inte att ens fÃ¥ in nÃ¥gon minus-temperatur, eller hur (vi antar typisk Kb-diff pÃ¥ 4 grader).

[hplp]

I djupborran lär det väl vara så att kb retur värmer kb ut och så gör det nog i alla alternativen. Problemet med ex C måste ju vara att enegin som skulle värmt returen i första hålet befinner sig i tredje hålet. Borde förvisso inte betyda något annat än frysrisk i hål 1, om vi antar att värmeövergången blir tillräcklig ändå p.g.av större tempdiff i hål 2 o 3. Men värmeövergången påverkas ju även av tiden vilket talar för att ex A är effektivare. Ex B medger större enegiuttag periodvis men där är återladdningen en känslig faktor.

[Rdx]

I bÃ¥de alternativ A och B sÃ¥ kommer ju KbUpp att nedkylas av KbNed, och allra mest kyls den i toppen, alldeles innan den gÃ¥r in i VPn (eftersom KbNed är kallast där).  I alternativ C sÃ¥ kommer sÃ¥ ocksÃ¥ vara fallet, men bara "inbördes" i respektive hÃ¥l och därför kommer denna nedkylningseffekt bli mycket mindre i detta fall.

Tiden som det tar för köldbäraren att cirkulera i kollektorslangen är väl densamma i alla alternativen.  Den beror ju enbart pÃ¥ flödet genom VPn.  Med samma mängd köldbärare sÃ¥ blir ocksÃ¥ tiden som den tar för ett varv densamma, med samma flöde.

[svenske kocken]

Ridax, du har i stort sett skrive det jag inte orkade  Thumbsup

[messer]

Hej

Jaha nu är man movals igen.
Nej KB kommer inte att kylas på vägen upp.
Om KB kyls på vägen upp så måste KB uppnått minst den temp som vattnet håller i toppen på brunnen och då pumpar man runt KB för sakta.

MVH
Messer

[Rdx]

Jaha nu är man movals igen.
Nej KB kommer inte att kylas på vägen upp.
Om KB kyls på vägen upp så måste KB uppnått minst den temp som vattnet håller i toppen på brunnen och då pumpar man runt KB för sakta.

AlltsÃ¥... om du vill kalla det kylas eller värmas mindre, det är en smaksak och beror ju pÃ¥ hastigheten pÃ¥ flödet och djupet osv.  Men det är betydelselöst för principen, att ju högre upp KbUpp kommer sÃ¥ möter den kallare och kallare köldbärare i KbNed.  Dessa inverkar ju pÃ¥ varandra, eftersom KbNed har kylt vattnet i brunnen, sÃ¥ KbUpp kommer att kylas, alternativt värmas mindre än det skulle gjort om KbNed INTE varit sÃ¥ kall.

Det spelar ingen roll för principdiskussionen om det är frÃ¥gan om en nedkylning eller en mindre uppvärmning än i alternativfallet.  När man säger "kylas" i dagligt tal sÃ¥ behöver ju inte detta mena en absolut nedkylning utan bara att det är kallare än i alternativfallet.  När man t.ex. talar om att kylflänsar kyler processorn, sÃ¥ betyder det ju inte att processorn blir kallare ju längre det gÃ¥r, utan att den blir svalare än alternativfallet (=inga kylflänsar).