Ämne: Vad tror ni händer i de olika alternativen?

[messer]

Hej

1. OK, då skulle jag säga att för alt C så kommer KB att befinna sig i varjeborra 1/3 del av tiden.

2. I första borran kommer då KB att få mer energi än i andra borran eftersom KB-in i borra 1 är lägre än i borra 2.
Samma sak gäller för borra 2 och borra 3.
Genomsnitsligt kommer borrorna att ge tillsammans samma energi som 3 ggr borra 2.

3. Förutsättningen för energiutaget i borra 1 kommer att försämras mer än den försämras i borra 2 och samma sak för borra 2 och borra 3.
Den försämringen kommer inte att påverka det jag skrev om energiuttaget i punkt 2.

4. I princip kommer alla tre alternativen att ge samma energi-uttag.

För alt A och alt C kan man se det som så att man delar upp alt A i tre delar och sen kopplar dessa tre delar så att flödet blir som i alt C.

Alltså flödesordningen blir del1-ner del1-upp del2-ner del2-upp del3-ner del3-upp, visserligen fysiskt omöjligt men om det skulle gå att koppla så skulle då energiuttaget i alt A därmed  ge mer energi ?

MVH
Messer

[Rdx]

Alltså flödesordningen blir del1-ner del1-upp del2-ner del2-upp del3-ner del3-upp, visserligen fysiskt omöjligt men om det skulle gå att koppla så skulle då energiuttaget i alt A därmed  ge mer energi ?

Är du van vid att tänka matematiskt?  Då vet du att det ofta är bra att tänka på extremfallen.  I detta fall är extremfallet att man delar upp borra A i oändligt antal småbitar/oändligt antal hål och kopplar så som du säger.  Det i sin tur skulle vara ekvivalent med en koppling där man har två A-hål med bara en slang i varje, ett håll för KbNed och ett annat hål för KbUpp och sammankopplade i botten (med ett normalt vedertaget avstånd från varandra).  Om man nu införde det som alternativ D, vilket alternativ tror du då skulle ge mest energi?

[hplp]

Eller kanske ett alt F, returen issolerad från botten på borran?

[hplp]

Hej

1. OK, då skulle jag säga att för alt C så kommer KB att befinna sig i varjeborra 1/3 del av tiden.

2. I första borran kommer då KB att få mer energi än i andra borran eftersom KB-in i borra 1 är lägre än i borra 2.
Samma sak gäller för borra 2 och borra 3.
Genomsnitsligt kommer borrorna att ge tillsammans samma energi som 3 ggr borra 2.

3. Förutsättningen för energiutaget i borra 1 kommer att försämras mer än den försämras i borra 2 och samma sak för borra 2 och borra 3.
Den försämringen kommer inte att påverka det jag skrev om energiuttaget i punkt 2.

4. I princip kommer alla tre alternativen att ge samma energi-uttag.

För alt A och alt C kan man se det som så att man delar upp alt A i tre delar och sen kopplar dessa tre delar så att flödet blir som i alt C.

Alltså flödesordningen blir del1-ner del1-upp del2-ner del2-upp del3-ner del3-upp, visserligen fysiskt omöjligt men om det skulle gå att koppla så skulle då energiuttaget i alt A därmed  ge mer energi ?

MVH
Messer

Punkterna 1-4 låter rimligt, men jag hävdar att B kommer att vara 3 gånger så snabb. Borde ge fler start o stopp med en on/off vp.

[Rdx]

jag hävdar att B kommer att vara 3 gånger så snabb. Borde ge fler start o stopp med en on/off vp.

Inte om man justerar cirkulationspumpen att ge samma flöde som i de övriga alternativen.

[messer]

Hej

Mycke blire.
Ridax: skillnaden blir väl att du har två borror men har samtidigt minskat den yta slang som tar upp värme till hälften ungefär, du har alltså tagit bort eventuell störning från slang 2 i alt A.
Tillgången till möjligt energiuttag har fördubblats (2 borror).
Det enda jag kan tänka mig är att alt D är lika bra eller bättre än alt A,B eller C.

Hplp: Jag såg inte dom små pumparna ens förrens nu när du påpekar att flödet är tre gånger så snabbt.
Om jag inte minns fel så har du ritat dit att temperaturen på KB-ut alla fallen är -5 ºC, då om du ökar flödet till 3 ggr så snabbt så kommer KB-in att vara lägst i detta alternativ eftersom vätskan värms endast 1/3 av tiden i förhållande till alt A.
Det i sin tur detyder att värmepumpen nu kan lyfta 1/3 del av den energi som alt A kan men samtidigt har den 3ggr så mycket Brine som passerar att jag tror det blir samma resultat i alt B som i alt A.
För att åstadkomma detta så måste förståss värmepumpen anpassas så den tar ut den mängd energi ur brine så att KB-ut blir -5 ºC.

Undrar om jag tänkt rätt nu?

MVH
Messer

[Rdx]

Ridax: skillnaden blir väl att du har två borror men har samtidigt minskat den yta slang som tar upp värme till hälften ungefär, du har alltså tagit bort eventuell störning från slang 2 i alt A.
Tillgången till möjligt energiuttag har fördubblats (2 borror).
Det enda jag kan tänka mig är att alt D är lika bra eller bättre än alt A,B eller C.

Ja, det du åstadkommer är att du tar bort den negativa inverkan som KbNed har på KbUpp.  Att alternativ D skulle vara "Lika bra eller bättre" än A, B eller C är väl en underdrift.  Det skulle helt klart vara bättre än de andra alternativen, sett ur möjligheten att hämta upp energi ur hålen.  Även alternativ D skulle ha en något större risk för att frysa, om man har klart underdimensionerad borra, eftersom toppen på ned-borran inte skulle värmas upp av KbUpp.

Alternativ D och alternativ C är likartade, bara att man har gått mycket längre med "separationen" av slangarna i alternativ D.  Men samma princip gäller ju, även om effekten inte är lika stor i C alternativet.  Alltså har alternativ C mer än väl ett godtagbart alternativ till A och B sett ur möjligheten att plocka ut energi.

[hplp]

messer, det är inga pumpar, det är ventiler. Men med samma flöde som i övriga plockar man enegin snabbare, det blir 3 st hål av 1-typ alt C.
Har provat serie respektive paralell-koppling, visserligen mot 4 luftväxlare men det bör vara det samma förutom kylning av returen som finns i borran. Resultat, på-isning på första batteriet vid serikoppling, möjligt att köra kontinuerligt. Paralellkoppling, alla batterierna på-isade efter kort tids körning, omöjligt att köra kontinuerligt då temp skulle fallit så att cop närmat sig 1. Gäller lika stora värmeupptagare. Hade man dubblat är det möjligt att det hade gått, men då blir ju även en seriekoppling mycket effektivare. Man måste nog tillskriva återladdningstiden större värde och efter det välja typ av system.
Ja, mycke tänk blir det.

[Gano]

Kan inte låta bli. 

Min känsla är att alternativ A kommer att fungera bäst. Alternativ B/C kommer 2:a belastad av att man får onödiga värmeförluster ovan mark från alla rör (och rör måste man ha, för man vill ju ha hålen på lite anstånd från varandra). C fryser nog i hål nr 1. Dessutom gör ju värmeutstrålning från markytan på vintern att energin försvinner snabbare från grunda hål.
 
Men en bildad man inom fysiken hade nog sagt: -Ingen skillnad.

MVH/Gano

[Roland]

I alternativ B blir flödet i varje gren 1/3 av totalflödet. Det kan då bli laminär strömning i slangen med betydligt lägre värmeövergångstal. Även om den turbulenta strömningen behålls blir värmeövergångstalet i slangen något lägre i fall B än i A och C. Men låt oss bortse från det och andra bisaker som ev. värmeförluster för sträckorna mellan hålen.

I fall A är borrhålet 3 gånger så djupt som i fall B. Då bergtemperaturen stiger med djupet kommer fall A att arbeta med en högre genomsnittlig temperatur på berget än i fall B. Att utgå från att borrans temperatur är densamma i fall A som i fallen B och C är inte realistiskt. Begriper för övrigt inte riktigt vad temperaturskalan betyder. Det finns ju ingen temperaturgradient i höjdled på det sätt som antyds.

För några år sedan brukade signaturen Nisse med jämna mellanrum påstå att köldbäraren var varmast i botten av borrhålet. På sin väg uppåt kyldes den uppåtgående köldbäraren av den kalla nedåtgående. Genom att isolera slangen med den uppåtgående köldbäraren skulle man enligt Nisse uppnå betydligt bättre resultat. De simuleringar som jag har gjorde visade att visserligen gick det över en del värme från den varma uppåtgående köldbäraren till den kalla nedåtgående men då den effekt som den varmare slangen tillfördes från borrhålet var större än effekten som förlorades till den kallare slangen blev den uppåtgående köldbäraren ändå varmare. Isolering av ena slangen ger alltså ett sämre resultat för alla rimliga kombinationer av värmeövergångstal berg-slang och slang-slang.

Fall C är lite knepigt. Som Ridax skriver blir problemet med värmeövergång mellan slangarna i hålen mindre. Å andra sidan blir temperaturdifferensen berg-köldbärare olika för de tre hålen och det gör att borrhålen inte utnyttjas lika effektivt som om de var jämnt belastade. Vågar inte gissa åt vilket håll summan av effekterna slår.

[Rickard]

Om man dessutom kompletterade (eller ersatte) första borran i alternativet C med 100-150 meter jordvärme borde det bli ännu mer effektivt.

[hplp]

Roland, det är ingen tempskala, strecken kom till mest för att jag kunde rita dem och för att åskådligjöra skillnaden mellan A och B,C. 
Jag tror också mest på A men om man tvingas välja mellan B och C är jag osäker, med snabb återladdning så kanske B, men är inte säker.

[Rickard]

Om jag skulle betala samma oavsett alternativ skulle jag välja alternativ B, om jag fick betala vad de olika alternativen kostar skulle jag välja a, men jag tror även att C skulle kunna fungera bara man inte dimensionerar för minusgrader i borran.

[Roland]

Värmepumpens effekt påverkar också. Är det en lite större pump som kräver högt köldbärarflöde verkar B vettigast. Det ger lågt tryckfall i köldbärarslingan samtidigt som man säkert kan få turbulent strömning även när flödet är 1/3 av totalflödet. Det är ju 40 mm slang som används oberoende av storlek på pumpen.

För en liten pump skulle jag välja A även om priset vore detsamma som för B.

[Rdx]

Som slutsats kan man väl säga att alla alternativen skulle fungera, under förutsättning att man dimensionerar vettigt.  Inget av alternativen är helt "vansinnigt"...