0 medlemmar och 2 gäster tittar på detta ämne.
Vad ser man på bilden som är formad som en trappstege är det "batteriet" som går ända ned i botten på tanken?? eller är det nån fördelning av vattnet från VP?Använder ni dysor/styrplåtar för att erhålla maximal skiktning under driftsfasen??
Vad är det märkvärdiga i att en varmvattnet i en genomströmmningsberedare laddas i ett skott?!Så funkar ju alla beredare av den typen!'Men det är klart, lite roliga diagram och fräcka värmebilder imponerar ju alltid.Men är det en genomströmningsberedare?Det borde vara värmebäraren som går i kamrören enligt värmebilden. Hur som helst, det där med ett skott verkar måttligt imponerande.
Reagerar på en del saker. Det sägs inget om storleken på beredaren. Är det realistiskt fall som visas?
Bryttrycket är 26,5 bar i bägge fallen. Varför bryts då värmningen för den dubbelmantlade beredaren vid en framledningstemperatur på ca 56 grader medan Thermia bryter vid ca 61 grader? Pumparna borde väl bryta vid ungefär samma framledningstemperatur. Utgår från att det är samma kondensor i bägge fallen. Skillnaden mellan fram- och returtemperatur för den dubbelmantlade beredaren är 6 grader medan den för Thermia är 10 grader. Det innebär att värmebärarflödet för Thermiapumpen är ungefär 60 % av det för den dubbelmantlade beredaren. Varför det? Hur hade kurvorna sett ut för samma flöde?
Summerar man gångtiderna (som jag har mätt som tiden från det framledningstemperaturen börjar stiga till det den slutar stiga) för den dubbelmantlade beredaren upptäcker man att sammanlagda gångtiden är ca 85 % av Thermiaberedarens. Trots detta är vattentemperaturen genomsnittligt någon grad eller två högre efter två timmar. Visserligen kan det vara eftersläpning i temperaturvisningen men har svårt att tro att det skulle vara förklaringen med tanke på förloppet vid t=0.
Blir det billigare att ha kamflänsslingor för värmebäraren än att ha dem som genomströmningsberedare?Får man ut mer vatten ur TWS:en än en liknande med kamflänsslingor av genomströmningstyp?
I övrigt kan jag hålla med om att er lösning fyller ett behov, framför allt på stora värmepumpar >10 kW.Vid lägre uteffekter fungerar dubbelmanteln tillräckligt bra.
Oavsett typ - vad händer när invändiga beläggningen blir centimetertjock... det borde ställa till med problem oavsett modell.Tänker på min gamla elberedare (25 år) som jag tog ut när jag köpte min värmepump... Det droppade vatten ur bottentappningen i mer än 2 veckor efter att jag tömt den - det måste ha varit massor av beläggningar/humus som hade satt sig på beredarens väggar.Är det något som ni överhuvud taget funderat över?
F'låt en okunnigs fråga, men vad är "...laddar i ett skott."? Jag gissar att det inte har med vapen att göra..
Jepp samma kondensor och samma bryttryck. Effekten är ju flödet gånger temperaturskillnanden. Som du såg i diagrammet är temperaturskillnaden olika. En relativt sett kallare retur gör att kondenseringstemperaturen i TWS ligger i nivå med de vatten som laddar tappvarmvattnet vilket är bra!
Om vi antar att värmeledningstalet för beläggningen är ungefär lika som för vatten får vi en bättre värmeväxlare ju mer beläggninging vi får! Ytan ökar ju vid en beläggning.
Är det inte returtemperaturen som bryter?
Håller inte med. Det är den fria konvektionen som står för större delen av värmeöverföringen. Om värmeväxlaren blir bättre med beläggning borde man linda Wettexduk eller något liknande poröst material kring rören från början.
gäster: 700
dolda: 0
användare: 7
