Ämne: Mkt nöjd med bergvärme! Inga fantasikalkyler.

[Roland]

Det är lite mer att ta hänsyn till än bara deltaT. Om man har en Nibepump (reglerar med hjälp av framledningstemperaturen) och deltaT = 6 och sedan minskar cirkulationen så att deltaT blir 10 grader och inte ändrar värmekurvan blir radiatorerna i snitt 2 grader svalare vilket gör att det blir svalare inne.

Nej, det blir samma snitt. Minskar du CP så ökar framledning lika mycket som retur minskar så där är det ingen skillnad.
Kurvan ska vara den samma men däremot får du öka gradminuterna kraftigt för att kompensera de högre svängningarna i framledning.

Men börvärdet på framledningstemperaturen, det värde som reglersystemet använder för att räkna gradminuter från kan rimligen inte ändras bara för att hastigheten på cirkulationspumpen ändras. Jag håller med om att det blir större svängningar men runt samma börvärde på framledningstemperaturen. I och med att deltaT över radiatorerna ökar med lägre flöde, leder i medeltal oförändrad framledningstemperatur till att de i snitt blir svalare.

Man måste se till läget en längre tid efter ändringen. Jag ser förloppet så här: det som initialt händer när hastigheten ändras är att returtemperaturen är oförändrad. Då pumpens effekt inte ändras mycket genom hastighetsändringen kommer framledningstemperaturen att öka, radiatorernas värmeavgivning ökar till att börja med. Efter 10-15 minuter kommer svalare retur tillbaka. Då sjunker framledningstemperaturen. Efter några timmar har vi fått situationen att returen har blivit svalare och framledningstemperaturen har ökat, medelvärdet är i stort sett oförändrat. Rumstemperaturen är också oförändrad, det har inte hunnit hända något med den. Vi har situationen som beskrivs i Villes inlägg.

Men enligt min mening slutar inte historien där. Reglersystemet kommer att sträva efter att hålla framledningstemperaturen på i medeltal samma nivå som tidigare och kommer att öka den andel av tiden pumpens står still. Efter ett halvt till ett dygn har temperaturen i huset sjunkit något vilket gör att returen är ytterligare lite svalare vilket gör att medelvärdet på framledningstemperaturen blir samma som före hastighetsändringen. Reglersystemet är nöjt med det och kör vidare. Det är först nu som det finns komplett facit av förändringen.

Nu är min syn på det här baserad på mina IVT-erfarenheter där pumpen arbetar med i normalinställningen start och stopp 2,5 grader under respektive över returtemperaturens börvärde som bestäms av värmekurvan. Jag tycker dock att Nibe, som reglerar utifrån framledningen, borde fungera på samma sätt fast tvärtom även om reglersystemet räknar gradminuter.

[Roland]

Det finns alltså förmodligen en liten driftsmässig besparing att göra med en volymtank i TS fall?

Det gör det men det är väl lite värmeförluster från tanken också så vad nettot blir är osäkert.

[digitalrobert]

Det finns alltså förmodligen en liten driftsmässig besparing att göra med en volymtank i TS fall?

Det gör det men det är väl lite värmeförluster från tanken också så vad nettot blir är osäkert.

Ok.
Eftersom volymtanken reducerar förhållandet effekt/vattenvolym så borde även en vp med lite lägre effekt ge en besparing i TS fall?

[Ville Vessla]

Men enligt min mening slutar inte historien där. Reglersystemet kommer att sträva efter att hålla framledningstemperaturen på i medeltal samma nivå som tidigare och kommer att öka den andel av tiden pumpens står still. Efter ett halvt till ett dygn har temperaturen i huset sjunkit något vilket gör att returen är ytterligare lite svalare vilket gör att medelvärdet på framledningstemperaturen blir samma som före hastighetsändringen. Reglersystemet är nöjt med det och kör vidare. Det är först nu som det finns komplett facit av förändringen.

Nu är min syn på det här baserad på mina IVT-erfarenheter där pumpen arbetar med i normalinställningen start och stopp 2,5 grader under respektive över returtemperaturens börvärde som bestäms av värmekurvan. Jag tycker dock att Nibe, som reglerar utifrån framledningen, borde fungera på samma sätt fast tvärtom även om reglersystemet räknar gradminuter.

Njaaää, med högre framledning får du lägre retur vilket gör att så fort kompressorn stannar så blir ju framledningen samma som returen så den kommer att räkna gradminuter mycket snabbare med ett lägre flöde. Den kommer inte att förlänga stopptiderna. Jag har lekt med olika deltan på min Nibe under ett par år och kommit fram till en sak eller två, men inte att det skulle påverka vilken kurva som är lämplig.

[digitalrobert]

... så den kommer att räkna gradminuter mycket snabbare med ett lägre flöde....

Gradminuterna är ju den mängd energi som tillförs värmesystemet och om de räknas upp snabbare med lägre flöde utan att tillförd effekt ökas så bör det bli kallare i huset?

[Roland]

Njaaää, med högre framledning får du lägre retur vilket gör att så fort kompressorn stannar så blir ju framledningen samma som returen så den kommer att räkna gradminuter mycket snabbare med ett lägre flöde. Den kommer inte att förlänga stopptiderna. Jag har lekt med olika deltan på min Nibe under ett par år och kommit fram till en sak eller två, men inte att det skulle påverka vilken kurva som är lämplig.

Jag ger mig, tydligen har jag dragit för stora växlar på mina IVT-erfarenheter.

[ORAKLET]

Njaaää, med högre framledning får du lägre retur

Detta förstÃ¥r inte jag riktigt,  Kan du utveckla det lite

[Rickard]

Lägre flöde ger högre framledningstemp, men även lägre returtemp, och man behöver höja kurvan en aning för att få lika varmt i huset.
Enkel matematik.

[Ville Vessla]

... så den kommer att räkna gradminuter mycket snabbare med ett lägre flöde....

Gradminuterna är ju den mängd energi som tillförs värmesystemet och om de räknas upp snabbare med lägre flöde utan att tillförd effekt ökas så bör det bli kallare i huset?

Men det gäller ju åt båda hållen, när kompressorn går når den 0 snabbare och när den står når den startpunkten snabbare.
Det innebär samma kompressortid men fler starter om du inte ökar(minskar?, svårt med negativa värden) gradmin för start.

[Ville Vessla]

Njaaää, med högre framledning får du lägre retur

Detta förstÃ¥r inte jag riktigt,  Kan du utveckla det lite

Vet inte vad jag ska utveckla, med en given effekt så minskar returen om du stryper flödet så att framledning ökar.
Om sÃ¥ inte vore fallet har du trollat fram mer effekt men vad vet jag?  kanske du kan även det Thumbsup

[Ville Vessla]

Njaaää, med högre framledning får du lägre retur vilket gör att så fort kompressorn stannar så blir ju framledningen samma som returen så den kommer att räkna gradminuter mycket snabbare med ett lägre flöde. Den kommer inte att förlänga stopptiderna. Jag har lekt med olika deltan på min Nibe under ett par år och kommit fram till en sak eller två, men inte att det skulle påverka vilken kurva som är lämplig.

Jag ger mig, tydligen har jag dragit för stora växlar på mina IVT-erfarenheter.

Jag har ändrat mig och tror du har rätt. Det är inget jag praktiskt märkt av men rent teoretiskt bör ditt resonemang stämma.

[Rickard]

... så den kommer att räkna gradminuter mycket snabbare med ett lägre flöde....

Gradminuterna är ju den mängd energi som tillförs värmesystemet och om de räknas upp snabbare med lägre flöde utan att tillförd effekt ökas så bör det bli kallare i huset?

Men det gäller ju åt båda hållen, när kompressorn går når den 0 snabbare och när den står når den startpunkten snabbare.
Det innebär samma kompressortid men fler starter om du inte ökar(minskar?, svårt med negativa värden) gradmin för start.

Jag tror inte att man rakt av kan dra den typen av slutsatser.
Vid praktiska tester av att sänka flödet har det blivit kallare i vårt hus, och jag har varit tvungen att justera parallell/kurva för att få samma rumstemp med lägre flöde/större deltaT.

[Roland]

Jag tror inte att man rakt av kan dra den typen av slutsatser.
Vid praktiska tester av att sänka flödet har det blivit kallare i vårt hus, och jag har varit tvungen att justera parallell/kurva för att få samma rumstemp med lägre flöde/större deltaT.

När mina teorier inte stämmer med verkligheten brukar jag lÃ¥ta verkligheten gälla. SÃ¥ när Villes verklighet inte stämde med mina funderingar tyckte jag att det var bäst att ge upp och försöka ta reda pÃ¥ var jag hade tänkt fel. Nu kommer Rickard med en verklighet som stämmer med mina teorier. Tack för det, det känns genast bättre. 

[Rickard]

Jag tror att förklaringen finns i att ett lägre flöde omedelbart ger högre vbf, säg t.ex. 2 grader.
Detta betyder nödvändigtvis inte att returledningstempen blir kallare, eftersom radiatorn matas med varmare vatten, så borde returen, om flödet inte ändrats bli högre.
Om man då istället antar att returtempen blir densamma med högre vbf och lägre flöde så kommer inte gradminuterna att räkna ned till startpunkten fortare än med ett högre flöde, och detta skulle kunna vara förklaringen till att temperaturen i huset blir lägre med sänkt flöde/ökat deltaT.

[digitalrobert]

Det finns alltså förmodligen en liten driftsmässig besparing att göra med en volymtank i TS fall?

Det gör det men det är väl lite värmeförluster från tanken också så vad nettot blir är osäkert.

Roland: skulle på samma sätt en vp med lite lägre effekt ge en driftsmässig besparing i TS fall?