Jag trodde först att det gick fint utan tillskott, förra helgen var det 18-20 °C kallt på nätterna och 13-15 °C på dagarna, inomhustempen sjönk lite så på måndagskvällen var det runt 18grader inne men det tog hela veckan att återhämta sig 
Så nu har jag aktiverat tillskottet (6kw) och inatt så var det 20grader kallt igen och patronen tog 12kwh.
Pumpen har i princip gått konstant sedan avläsningen 31/11, 30 starter och 205h kompressortid, totalt 24kwh tillskott.
Pumpen har med tillskottet tagit 612kwh på 9 dygn.
-10,5 °C medeltemperatur enl tempertatur.nu vilket dock är i centrum som oftast ligger någon grad varmare än i skogen där jag bor.

Just nu är det inga bekymmer igen med 21 °C inne utan elpatron.

Men när det var -20 ute i över 2dygn så borde jag ha tillåtit epatron direkt.
Det tog nästan 4dygn att få innetempen igen.

Man kanske skulle aktivera och avaktivera elpatron mha online prognos.

Med en konvektor och sänkt framlednings temperatur ökar pumpens effekt också så en.
Det kan röra sig om så mycket som 20 % mer effekt vid 25 grader än vid 55 grader.

Det ger mindre tillskott men också bättre COP på helåret.

Skillnad mellan  in- och utgående värmebärare när pumpen går är mellan 7-8 grader, Cp i läge 2.

Om det var utan att elpatronen var inkopplad är det utmärkt.

1. Hur vet jag då om pumpen är väl dimensionerad?

Vid normal dimensionering går pumpen 3000 - 3500 timmar per år. Ålder på pumpen, antal drifttimmar och antalet tillsatstimmar ger en bra uppfattning om det är väl dimensionerat. I det här fallet kommer behovet av hög framledningstemperatur att stöka till det lite men grundprincipen håller.   

9 kW känns spontant mycket till 100 m2. Överdimensionering kan ställa till med problem om det är högtemperatursystem.

Som jag förstår det av svaren tidigare ger större värmeavgivande radiatorer bara bättre cop pga av lägre framledning. Det betyder inte att pumpen räcker till mer så att säga.

Lite mer räcker den till eftersom effekten ökar när kondenseringstemperaturen sjunker. Vet inte hur det är med HTplus i det avseendet.

 

2. Varför stöttade inte tillskotten pumpen inatt då den ville göra varmare vatten än den förmådde? Den verkade gå för max men kom aldrig upp i högre framledning än 55-56 grader på framledning. Den skall ju kunna gå till 65 graders framledning eller ca 57 grader i retur.

Att den inte gick upp till mer än 55 grader beror på att vid den temperaturen avgav radiatorerna lika stor effekt som pumpen levererade. Enda sättet att få den att nå 65 grader framledningstemperatur är att lägga stänga av några radiatorer eller isolera dem.

Frågan varför tillskottet inte gick in är berättigad. Vad var det för värden som visades på GT1-displayen vid tillfället, aktuell temperatur och stopptemperaturen? Det kan vara så att pumpen orkade upp till börvärdet men inte till stoppvärdet och då går tillsatsen inte in.

Jag föreslår att du startar en egen tråd i ämnet så att inläggen inte försvinner i den övriga diskussionen.

Det låter välisolerat.

Var finns huset?

Mina pumpar har i stort sett gått kontinuerligt, men sedan är det ju lite si och så med isolering. Båda har dessutom krävt lite tillskott, även pumpen i Dalarna, som står i semesterläge  Där hissade jag dock upp GM:erna via mobilen så att tillskottet klev ur. Ingen där nu i vilket fall

Låter ännu mera isolerat när man bara behöver 29 graders framledning vid -18

Ute -18
Framleding bör 29
Pumpen startar ca 18 gånger/dygn nu. Går ca 45minuter/gång.
Har färre starter när det är runt nollan ute

nu anser ju jag i och för sig att varvtalsstyrda VP har sämre verkningsgrad men det har kanske inte att göra med hur den hämtar effekt ur borrhålet även om det kanske är huvudanledningen till  att man kan ha ett grundare borrhål med en inverter.

ja i mitt fall är det ju samma värmepump som används. Och jaghar som sagt kommit fram till samma sak som du skriver. Att kortare gångcykler gett bättre värden för mig.

Så långt allt väl.

Men jag har därefter valt att extrapolera detta lite

Så jag vill hävda att givet fördelarna med kort uttag kontra långt så borde det rimligen vara bättre med en VP som i kortare (säg 20 i stället för 40) stötar hämtar uppeffekt. Alltså typ en 20kw i stället för 10kw - allt annat lika.

På 3 år har 300timmar tillskott använts. Men i samband med köksrenovering togs ett element bort. På övervåning och i källare är det rimliga innetemperaturer. men på markplan finns endast 3 lövtunna enkelpaneler 1000x600 och en mindre dubbelpanel på 50 kvm.Om pumpen kan leverera 8kw men elementen bara avge 5kw som hemma hos mig, då krävs väl en hög framledning och i slutändan tillskott? Hur som helst borde jag väll fixa den där konvektorn va? Det borde väl bli varmare inne?

Mina synpunkter blir nog delvis en upprepning av vad andra har skrivit.

Blir elementen tillräckligt varma kommer de att avge 8 kW. Frågan är om pumpen klarar av att leverera så hög temperatur. Men det behöver inte innebära att det behövs tillskott. Tillskottselen kopplas in när pumpen ensam inte klarar av att höja temperaturen till det börvärde som ges av rådande utetemperatur.

300 timmar tillsatsel på 3 år är inget att bråka om, det har jag haft på ett år.

Jag tycker det är vettigt att komplettera radiatorerna på undervåningen eftersom det är snedfördelning på värmen i huset. Extra värmeavgivningskapacitet på undervåningen kommer att medföra att behovet av hög framledningstemperatur på övervåningen minskar.

Vad är det för temperatur på in- och utgående värmebärare när pumpen går? Är det en IVT-pump?

mm så det är bättre att bomba med 20kw i 20 minuters stötar än att köra 10kw i 40 minutersstötar?

eller är det enda du säger att om jag har 20kw så är det bättre att justera så att jag kör 20kw i 20 minuter åt gången än 20kw i 60 minuter  åt gången?

Jag förstår att mitt system är ett högtemp och jag skulle säkert behöva 65grader framledning nu. Ikväll ville pumpen ha tillskott då den stannade på 54 graders framledning.

Hej!

 Min situation är nästan identisk med din: högtemperatursystem, pumpen storknar vid 54 grader FLT (-6 grader ute), värmekurvan vill ha 65 grader FLT vid -20 grader. Men eftersom jag får svåra utslag när elpatronen är igång har jag blockerat eltillskott och kör en LLVP istället.

Vänligen / Gunnar

De förändringar jag kommer göra sker inte av besparingsskäl. Enbart av komfortskäl. Det är ju idioti att installera Bergvärme på 100000 ;- som inte ger varmt inne när utetempen är -15. Förra ägaren gjorde installationen. Utan flitigt eldande i braskaminen skulle vi frysa inne dagar som dessa.

Så vida inte ändringen är av komfortmässig eller estetisk karaktär bör du fundera en gång extra innan du gör något.

Dvs om du bara gör ändringen av ekonomiska skäl så ska du ju också vara säker på att du får förväntat avkastning av förändringen.

I övrigt håller jag med om att en fläktkonvektor inte är så kul i boytan.

du skriver att den stannade på 54 grader i framledning. Jag läser det som att den inte orkade högre. Rimligen borde ju värmepumpen rent tekniskt kunna gå högre. Endera har värmepumpen en inbyggd begränsning på 55 grader eller så har den en mjukvaramässig begränsning (alltså att du kan ändra värdet själv) eller så ville den gå högre men orkade inte.

Om den inte orkade så har den under rådande omständigheter mindre effekt än vad huset behöver.

I så fall är det inte säkert att den kommer orka bara för att du flyttar ner husets framledningsbehov till säg 45 grader. Det du gör när du sätter fetare raddar är att du avger en högre effekt vid en lägre framledningstemperatur. I ett givet exempel skulle en värmepump som med radiator A i hus X klara av att nå 55 grader och i samma hus X med radiator B bara klara av 45 grader. I just detta exempel är det exakt samma innetemp i båda fallen. Anläggning A har ett bättre COP än anläggning B.

I realiteten kommer många värmepumpar (kompressorer) även att avge mer effekt vid den lägre framledningen. Huruvida det är tillräckligt för att slippa spets i ditt fall kan inte jag svara på. Jag kan heller inte svara på exakt varför du bara orkade till 55 grader.
Om effekten fanns men det är en begränsning i värmepumpen ja då är det ju givet att du bör byta ut radiatorer.

Oavsett vilket så är den spets du kan spara ungefär 130kr per år......

Dvs inte värt att gå upp ur sängen för... Men om vi i stället tittar din verkningsgrad så finns det nog mer besparing att hämta där.

Dvs fokusera inte så mycket på detta med spets utan försök få så låg totalförbrukning som möjligt.

 

I första hand kan man säga att huruvida tillskott krävs eller inte beror på hur mycket effekt värmepumpen kan generera i förhållande till husets effektbehov.

Behöver huset 12 och din värmepump kan ge 10 så krävs tillskott vid DUT.

Ju högre inkommande brine och ju lägre framledning till radiatorerna desto mer effekt ger värmepumpen. I första hand märker man detta genom att mer effekt hämtas från berget och mindre från elbolaget. Således är verkningsgraden (COP) högre i detta läge än det motsatta.

Genom att öka effekten som dina radiatorer avger vid en given framledning krävs en lägre framledning för att uppnå samma inomhustemperatur som innan förändringen av systemet. Detta kommer resultera i en högre verkningsgrad.

Därmed inte sagt att värmepumpen klarar sig utan tillskott. Tillskottet är i första hand en faktor som beror på husets effektbehov och värmepumpens effektavgivningskapacitet.

Ett högtempsystem har, utöver dålig verkningsgrad, sämre möjlighet att fungera väl i kombination med tillskott då returtemperaturen kan bli så pass hög att värmepumpen inte längre kan fungera som en värmepump utan måste övergå till att enbart jobba med tillskott.

Om sådan risk föreligger bör justeringar i anläggningen göras så att värmepumpen kan fungera väl i kombination med den mängd tillskott som krävs. Förändringar såsom att kunna värma huset vid en lägre framledningstemperatur

Det talar inte alls mot teorin som jag ser det, tvärtom stöder det teorin. Tar i snitt ut 5 kW från ett borrhål genom att ta ut 10 kW i en timme och sedan inget alls en timme blir det i snitt när pumpen går lägre köldbärartemperatur än om man tar ut uttagen sker i intervall om 10 minuter. Det är i princip vad försöken har visat, korta cykeltider är bättre än långa.

Är pumpens cykeltid så kort att köldbäraren inte hinner snurra ett varv i slangen är en växling mellan 10 kW och inget uttag alls ur borrhålets och bergets synvinkel att jämställa med ett kontinuerligt uttag av 5 kW. Med andra ord ett litet kontinuerligt uttag är bättre än stora intermittenta uttag.

Ok men då är mina observationer inte felaktiga då. Även om jag är trött nog att inte förstå ditt exempel. Vid första anblick motsäger exemplen varandra. Eller menar du bara att kort gångtid är bättre men om den blir FÖR kort så tappar man fördelen?

Tyckte mig under tester förra året notera en förbättrad brinetemp när jag tillät fler och kortare körningar än när jag hade färre och längre körningar. Detta talar emot vissa andras mer teoretiskt baserade uppfattning här på forumet. Deras sanning hävdar att ett litet men konstant uttag är bättre än ett stort men kort uttag. Jag hävdar således motsatsen.

Det talar inte alls mot teorin som jag ser det, tvärtom stöder det teorin. Tar i snitt ut 5 kW från ett borrhål genom att ta ut 10 kW i en timme och sedan inget alls en timme blir det i snitt när pumpen går lägre köldbärartemperatur än om man tar ut uttagen sker i intervall om 10 minuter. Det är i princip vad försöken har visat, korta cykeltider är bättre än långa.

Är pumpens cykeltid så kort att köldbäraren inte hinner snurra ett varv i slangen är en växling mellan 10 kW och inget uttag alls ur borrhålets och bergets synvinkel att jämställa med ett kontinuerligt uttag av 5 kW. Med andra ord ett litet kontinuerligt uttag är bättre än stora intermittenta uttag.

Bor i Uppsala, och VP:n har gjort av med 75 kWh senaste dygnet.

Jag har 175 m² boarea (~23⁰, radiatorer), och 75 m² garage/förråd (15⁰, golvvärme), och är inte nytt.

Brinetemp in ligger på ca +2⁰ nu som lägst.

Hushållselen är 30 kWh under samma tid, vilket inkluderar värmebatteriet i Rexoventen, som nog har har nog slurpat en del.

Bor en bit utanför Uppsala och har haft mellan -15 och -20 det senaste dygnet. Har förbrukat 60kwh det senaste dygnet. Vad ska man säga om det? Är ett helt nybyggt hus på 110kvm med en oinredd övervåning på ca 85kvm.
Platta med golvvärme. Pannan är en Nibe 750.
Skulle vara intressant att höra vad ni andra har för förbrukning nu.

Imponerande, över +4 °C på inkommande brine! Mitt/min brine ligger ju alldeles ovanför nollan.  Är det borrdjupet som gör skillnaden?

Minvärdet uppstår i 9 fall av 10 i samband med en VV körning. Vid normal värmedrift, som nu under senaste körningen, börjar den på 5.5c och slutar på ganska prick 5c på inkommande. Värmekörningarna ligger nu när det är minus 12 på ca 40 minuter. med dryga 50 minuters andrum där i mellan.

Jag har ju inget emot att spekulera
Tyckte mig under tester förra året notera en förbättrad brinetemp när jag tillät fler och kortare körningar än när jag hade färre och längre körningar. Detta talar emot vissa andras mer teoretiskt baserade uppfattning här på forumet. Deras sanning hävdar att ett litet men konstant uttag är bättre än ett stort men kort uttag. Jag hävdar således motsatsen.

Dock kan man ju inte uppnå stordåd med optimering.... I mitt fall beror det på ett väl fungerade borrhål som är väl tilltaget i förhållande till uttaget.

I dag med -10 till -12 grader har jag genererat 179,3kWh och förbrukat 41,8kWh vilket innebär att jag hämtat upp 137,5kWh ur berget (något mer givet att en del av förbrukningen är pumpar, datorer och annat i pannrummet).

Så vitt jag kan räkna till har jag alltså hämtat ca 6.5kw i snitt (omräknat momentanvärde) under dygnets första 21 timmar. I realiteten hämtar jag ju 13,5kw när jag hämtar och sedan står jag still.

Så jag tror alltså att jag har bättre temp genom att jag hämtar mycket stötvis än om jag hämtar lite hela tiden. Men det har jag inga konkreta belägg för. Och det är som sagt hålets djup som är anledningen till den höga brinetempen. Optimering eller stor VP kontra liten VP skulle nog inte göra någon jätteskillnad.

inkommande brine har som lägst legat på 4,69 (när den börjar är den på ca 6.5 och om den gör VV i kombination med värme så landar den ner på min-värdet).

Imponerande, över +4 °C på inkommande brine! Mitt/min brine ligger ju alldeles ovanför nollan.  Är det borrdjupet som gör skillnaden?

Söndagsdygnet som diskuteras innan mitt inlägg bjöd på ett dygnsmedel på knappa -9 grader
Framledningsbör och är låg på 38 grader.
Lägsta inkommande brine låg på 4 grader men snittet vid produktion är 5.
8,88h total kompressortid varav 0,92h avser varmvatten
16 kompressorstarter vilket är precis lika eller kanske 1-2 fler än vid 0 grader. 
Temp inne 21-22 grader
41kWh förbrukning för VP och 180kWh tillverkat. (7,5kw i effektbehov i snitt på dygnet)
COP 4,39

Jag vet inte vad som är "fel" med min LLVP. En IVT nordic inverter AE-X12GR-N  med innedel AY-XP12GR-N från 2006. Den har ju gått i +6år nu så jag tycker att man bör se en viss minskning av prestandan hos den. Grannarnas från samma tid börjar låta lite tveksamt medans min surrar på som bara den.

-17grader ute och den blåser ut 50.3 gradig luft ur innedelen på fullfläkt och nyligen rengjort filter. Luften in till innedelen är 24 grader vid taket just ovanför. Tycker det är ganska bra med drag i den. Skulle vara jäkligt intressant o veta hur mycket luft som egentligen passerar genom den. Databladet säger 12.9m3/min men det kan inte stämma. För då är uteffekten 7,52Kw. Effekten in ligger runt 1480w.

Hur mäter man uteffekt ur dom. Är det ett snitt med avfrostningarna inräknade eller är det den momentana uteffekten? Hur som helst så håller den nästan hela huset på egen hand. Fick slå på elvärmen idag och justera upp så att 2 element håller kanske 35grader yttertemp. 19-23 grader inne. Beroende på rummens placering.

En liten fundering är dock om det kan vara så att fläkten i innedelen börjar bli sliten så den ger dåligt med luft. Därför den höga temperaturen.

@GDS-Jan
Hoppas du har rätt då Atrior tycker det är dags att vila när det blir kallare än -20 °C, då blir den en väldigt dyr elpanna

Min VP har gått konstant sedan kl 13:40 idag, men då har tre av familjemedlemmarna duschat. Den borde slå av när som helst nu.

Annars har dygnsmedeltempen legat på -10, pumpen har på 24h startat 8ggr, pauserna mellan har nog inte ens varit en halvtimma.
1,44kW/h i genomsnitt.

Jag vill ha vår nu