Om man ska satsa på fjärrvärme eller inte beror mycket på var man bor? På vissa orter är det ett kommunalt energiverk som eldar med t.ex. sopor eller tar restvärme från stora industrier på orten och på så sätt har låga kostnader. På andra orter sköts fjärrvärmen av vinstdrivande storbolag och eldar med skogsflis om blivit mycket dyrare senaste åren och nu vill dessutom EU-kommissionen att man inte ska få elda med skogsflis längre utan toppar, grenar och rötter etc ska få ligga kvar i skogen på hyggena. De leder till ännu högre fjärrvärmepriser på de drabbade orterna.

Om fjärrvärme inte är aktuellt så är nya NIBE S735-7 ett mycket intressant alternativ. Med 1-planshus har man också goda möjligheter att ordna bättre isolering av avluftskanalen eftersom detta kan behövas då avluften kan bli ner till -19 °C med S735. Jag skulle i samband med det också passa på att inkludera garagets ventilation i frånluften även om det kräver ett brandspjäll som kan vara enkelt fjädrande. Bor man uppe i Norrland och/eller vill ha kyla på sommaren passar det bra att komplettera med en luftluftvärmepump.

Idag har vi Nibe 370 med fjärrvärmetillsats och vattenburen golvvärme i plattan. Huset är 1-plan på 163 m2 med 21 C. Vi har även 20 m2 garage med 10 C som också värms med plattan. Golvvärmen styrs med uponor termostater.

Värmepumpen är trasig och ska repareras på försäkringen. I samband med detta har jag börjat fundera på vad man bör göra den dagen den packar ihop för gott.

Total elförbrukning för föregående ägare var 14461 kWh (2021) och 11875 kWh (2022). Då ingick spabad och bastu som vi inte använder utan står tomt och avstängt. Vi har ingen separat mätning på F370 men en uppskattning är att den förbrukar 3000-4500 kWh per år, beroende på om jag ska lita på husleverantören, energideklarationen eller energiberakning.se. Vi kommer installera en mätare för att få bättre underlag framöver.

Ventilationen är 59 l/s och enligt energiberakning.se så strålar cirka 60 % av värmen bort och 40 % ventileras.

Jag skulle på sikt vilja komma bort från att ha både fjärrvärme och värmepump. Fjärrvärmen har en fast avgift för anslutningen på 6400 kr årligen och sedan cirka 65 öre/kWh säsongsjusrerat. I praktiken betalar vi då både fast avgift+service på fjärrvärmen och avskrivning+service på VP.

Bergvärme är inte möjligt så jag ser tre alternativ
1) Köra enbart fjärrvärme. Detta alternativ är dyrast i mina kalkyler.
2) Investera i en kraftigare FLVP och kombinera det med en luftvärmepump för att täcka hela värmebehovet och kunna säga upp fjärrvärmen. Vi har 60-70 m2 med öppen planlösning som luftvärmepumpen skulle kunna nå och vi skulle då även använda den för kyla. Skulle det gå?
3) Välja en Luftvatten som täcker hela behovet och kanske komplettera med en kylande del för delen med öppen planlösning. Detta alternativ kräver även ett nytt frånluftsaggregat.

Vad bör man välja? …och har jag missat något alternativ?

Beräkning från energiberakning.se länkas nedan. Energikalkyl från hustillverkaren, energideklaration och planlösning bifogas.

Länk till energiberakning.se:
https://shorturl.at/fDIU6

Skulle jag bo i en hyreslägenhet vore man nog rätt trött på alla bidrag som strösslas på husägare 

Så kan det säkert vara.. å andra sidan så är ju mycket av politiken uppbyggd på ett sådant sätt att det i många fall gynnar tätortsnära boende utan eget ägande..så att boende i hyresrätt skulle vara missgynnade på totalen är föga troligt, sett till skattetryck och möjlighet till bidragsansökningar.. och nej, jag bor inte i hyresrätt.

Men åter till ts, hur de ska kolla hur batterier nyttjas vet iaf inte jag.

Nä, bort med alla bidrag inkl värmepumpar och klimatskyddsåtgärder 

Ja, det vore sannolikt ett klokt och väl överlagt beslut, förutsatt att man vidtager nödvändig utstädning av tjänstemän runtomkring dessa lukrativa skattereduktioner.

Win, win för alla och sannolikt bibehållna marginaler för de som verkar i branchen, alla skattebetalare.

Nä, bort med alla bidrag inkl värmepumpar och klimatskyddsåtgärder