Ämne: Starter vs livslängd

[Roland]

Och jag måste säga att jag rent logiskt har svårt att förstå på vilket sätt det är sämre att värma gasen efter förångaren än inuti förångaren, den rörlängd vi här pratar om kommer naturligtvis att se till att trycket och tempen stiger, både i förångaren och på inloppet till kompressorn.

Värmer man gasen vinner man inget alls oavsett var det görs. Det är den kokande köldmedievätskan som skall vara så varm som möjligt. Högre temperatur på den kokande vätskan ger högre ångtryck och mindre el till kompressorn.

Tänk dig att man sätter en kaffepanna på spisen och låter vattnet koka så att ånga strömmar ut ur kaffepannans pip. Sedan sätter man en gasolbrännare mot pipen så att ångan som strömmar ut värms till låt oss säga 200 grader. Kommer då trycket i kaffepannan att öka? Det kommer det naturligtvis inte att göra då det kokande vattnet i pannan fortfarande är 100 grader.

[admin]

Jo, men om den överhettade ångan skall komprimeras till en hög temp och högt tryck så borde det kräva lite mer energi av kompressorn men mycket mer uteffekt...

Ja, jag vet då inte - fattar forfarande inte  :-[

Eller har jag fått allt om bakfoten...

Visst är det efter expansionsventilen köldmediat som just lämnat ifrån sig värmen tillradiatorsystemet skall trycksänkas - värmas av brinen - samt åter komprimeras till ett högre tryck/temp i kompressorn.
En komprimerad köldmiediegas/vätska? som är överhettad bör kunna lämna mer energi innan den kondenserar och "förlorar" sin värmeenergi. Är då kondensorn tillräckligt stor så utvinner man mer energi än man skulle ha gjort om den inte överhettats.

[storfors]

Rätta mig om jag har fel ang. inställningarna som Rickard beskrev.

5b. VB-Fram max = 70

9b. VP-min = 150

9b. Ts-min = 500

10. VB diff VP = 20

[Roland]

Jo, men om den överhettade ångan skall komprimeras till en hög temp och högt tryck så borde det kräva lite mer energi av kompressorn men mycket mer uteffekt...

Det kräver mer energi från kompressorn men ger inte mycket mer värmeeffekt. Det är kondensationsvärmet som ger den allra största delen av värmen, överhettningsvärmet är en mindre del. Gasen som går in i en kompressor skall var så kall som möjligt för minsta energiförbrukning.

[admin]

Rätta mig om jag har fel ang. inställningarna som Rickard beskrev.

5b. VB-Fram max = 70

9b. VP-min = 150

9b. Ts-min = 500

10. VB diff VP = 20

Rätt!

Det kräver mer energi från kompressorn men ger inte mycket mer värmeeffekt. Det är kondensationsvärmet som ger den allra största delen av värmen, överhettningsvärmet är en mindre del. Gasen som går in i en kompressor skall var så kall som möjligt för minsta energiförbrukning.

Att kompressorerna drar mindre energi ju kallare brine som finns att tillgå = låg gastemp, vet jag.
Jag vet även att varmare brine=varmare gas, ger högre uteffekt och högre COP.

I rest my case, tror inte vi blir överens

[storfors]

tack gäller dom inställningarna för mig också när man bor i värmland

[Roland]

I rest my case, tror inte vi blir överens  

Kanske inte men jag gör ett försök till innan jag lägger av.

Du måste skilja på förångningstemperatur och inloppstemperatur till kompressorn. För att ta ett räkneexempel med R407C. Då tryck/entalpidiagrammet jag använde var en halv A4-sida stort är sista siffran i alla värden osäker men det principiella resultatet blir detsamma även med ett bättre diagram.

Fall 1 är utgångsläget. Fall 2 är det fall vi diskuterar. Fall 3 är det fall du tror att vi diskuterar. Kondenseringstemperaturen är i samtliga fall 40 grader vilket motsvarar ett tryck i kondensorn på ca 1,8 MPa.

1. Förångningstemperatur 0 grader, temperatur vid inloppet till kompressorn 0 grader.
Tillfört i förångaren: 410-200=210 kJ/kg, för kompressionen från ca 0,46 Mpa krävs 443-410=33 kJ/kg
COP= (210+33)/33 = 7,4

2. Förångningstemperatur 0 grader, temperatur vid inloppet till kompressorn 10 grader, dvs överhettning av köldmedieångan.
Tillfört i förångare + överhettning av gasen från förångaren: 418-200=218 kJ/kg, för kompressionen från ca 0,46 Mpa krävs 459-418=41 kJ/kg
COP= (218+41)/41 = 6,3

3. Förångningstemperatur 10 grader, temperatur vid inloppet till kompressorn 10 grader.
Tillfört i förångaren: 418-217= 201 kJ/kg, för kompressionen från ca 0,62 Mpa (nu blir det högre tryck i förångaren) krävs 440-414= 26 kJ/kg.
COP= (201+26)/26 = 8,7

Skillnaden mellan fall 2 och 1 är att ca 8 kJ/kg mer tillförs köldmediet. Det ökar kompressionarbetet med ca 8 kJ. COP för överhettningsvärmet bli (8+8)/8 = 2. Det är det som drar ner COP för fall 2.

[admin]

tack gäller dom inställningarna för mig också när man bor i värmland

Som utgångsvärden fungerar de över hela riket, vad som akn påvekara är om du har bra eller dåligt isolerat hus.

Lägg märke till vilka temperaturvariationer du får i huset, logga alla värden du kan på pumpen och hör sedan av dig med resyltatet skall vi sedan hjälpa dig med finjusteringen.

Blir det flr varmt eller för kallt kan du justera detta genom att höja eller sänka kurvvärdet.

Citat:
I rest my case, tror inte vi blir överens  
 

Kanske inte men jag gör ett försök till innan jag lägger av.

OK låt oss anta att du har rätt, varför tror du då att Nibe har denna suggasväxling i sina kompressorer?

[storfors]

oki tack ska göra ett försök får vi se jag vet bara att den nu gör många starter och går korta tider.

Däremot så känner jag en som samtidigt med mig installerat en liknande värmepump och hos han så har den inte alls gjort så många starter men det är klart han har ett mycke äldre hus som från början var olje eldat och gamla sortens radiatorer. jag har ett nyare aneby hus av årsmodel 81 så det kanske lämpare sig bättre hemma hos han alltså grundinställningarna.

Men jag ska prova med rickards rekomendationer måste dock tillägga att jag inte fattat ett dugg av alla värden

 

[storfors]

dom inställningarna jag hade som inte var grundinställning var

VB-fram min = 10
Vb-fram max : 55

[storfors]

och grad minuter står -3

[admin]

5b. VB-Fram max = 70 =
Ett värde som används för att begränsa max framledningstemperatur i golvvärmesystem, eftersom du inte har det kan du ställa tempen på valfritt värde, dock min 55 grader. (då "löser" driftpressostaten ut.)

9b. VP-min = 150 =
Det antal minuter som ett visst gradantal avviker från börvärdet.
Ex. ... Börvärde 40 grader... ärvärde 25 grader... tid  10 minuter...= 150 gradminuter. (40-25=15. 15X10=150 gradminuter)

9b. Ts-min = 500 =
Om inte värmepumpstart kan få ärvärdet högre än börvärdet kommer gradminutvärdet succesivt att "räkna upp", vid 500 gradminuter kommer eltillskottets första steg att gå in.

10. VB diff VP = 20 =
Börvärde 47 grader... ärvärde mindre än (oberoende av gradminutregleringsvärde...) 27 grader innebär kompressorstart.
Har du inte oönskat stora temperatursvängningar i huset kan du ställa detta värde "hur högt som helst", gradminutregleringen ser till att din inomhustemp håller den temp du vill ha.

/Rickard

[Roland]

varför tror du då att Nibe har denna suggasväxling i sina kompressorer?

Men vet vi helt säkert vad Nibe menar med suggasväxling är? Om det är en scrollkompressor kan det ju handla om vad som också brukar kallas ekonomizerkoppling. Men i så fall förstår jag inte riktigt vinsten med det. En värmepump arbetar med så pass liten temperaturdifferens mellan varma och kalla sidan att det inte blir någon större vinst med detta.

Jag tycker mig också ha märkt att det finns en tendens till att plocka oförklarat teknisk fikonspråk i broschyrer som antingen inte betyder något eller också är snudd på bluff. Underkylare är det exempel jag främst tänker på. Suggasväxling kanske är något som varenda kompressor har utan att någon har kommit på idén att framhäva det. Ungefär som om någon skulle skriva om att elkablarna är försedda med ett isolerande polymerskikt och försökte få det att låta som något unikt.  

[storfors]

JAg har kört med rickards rekomenderade inställniingar en tid nu funkar bra tror jag

vad får ni för temp på kb-f och kb-r nu när det är så kallt