Nitrogen +kvalitet använder man för att!
1. den är torr 2.den är död och påverkas inte särskilt mycket av temperaturförändringar. 3 den används av kylmontörer även vid lödning för att förhindra sotbildning i rören. 4. den är billig då stora maskiner skall provtryckas.
5. Den förväxlas inte särskilt lätt med syrgas heller, som är extremt farlig vid kontakt med oljor.
6. den kan användas även vid renblåsning av tex kondensor utan miljöpåverkan.
2 - fel, nitrogen/ren kväve lyder under samma gaslagar som alla andra gaser och trycket ökar/minskar lika mycket med temperaturen som luft, syre, koldioxid etc.
Samma sak med sk. 'vatten-absorbtionsförmågan' som kvävet av någon anledning ryktas om i vissa kretsar - kväve i sig bryr sig inte om vatten - att gasvolymen kan uppta vatten beror på att det som kommer ut ur tuben har väldigt låg partialtryck av vattenånga (dvs. väldigt torr) och det spelar ingen roll vad det är för gas som var i tuben - hårt torkad gasol med med vatten-partialtryck under 1% Rh torkar lika bra/dåligt som kväve om man vill.
Läcksökning med vakum är mycket känsligare för läckor än trycksättning (men också problematisk om man inte håller sin utrustning i toppklass i avseende läckor i anslutning och att slangväggarna inte absorberat en massa gaser som dunstar ut under vakum och ger falskindikering) - dock under förutsättning att man har en riktig mBar-meter och inte försöker göra det med manometerstället med en nål som rör sig typ 5 mm mellan atmosfärstryck och full vakum - ej heller manometer med visare som rör sig över 180 grader mellan vakum och trycklöst (tex biltemas 151366 ) - i princip kan man inte se vakum mycket under 50 mBar absoluttryck med någon säkerhet med mekanisk manometer (det fins speciella mekaniska referensmanometrar till delar av mBar men till en prislapp som ingen normal har råd med) och en manometer utan evakuerad vakumkammare som omsluter mätslingan blir också känslig för rådande barometerståndet av väderleken - vilket kan få visaren att flytta sig klart märkbart om man gör läcktest över några timmar och det är väderomslag under tiden (en nålförflyttning av ca 5 mm av vädrets skiftning kan man lätt få på nämnda biltemamanometer utan att vakumet i sig har förändrats (då pratar vi om vakum i rör och kopplingar som höll sig stabilt i veckor i sträck - vilket i stort sett bara kan lösas med hårdlödning hela vägen inklusive manometerns anslutning... slang är bara att glömma... likaså teflontejp i gängor medans gängtätning med locktite fungerade förvånansvärt bra (men ändå inte riktigt på samma nivå som hårdlödning) om det hunnit härda sig innan vakumsugning).
När man kollar vakum med mBar-meter så ligger man på helst delar av mBar - stänger av kran till vakumpumpen (som fortsätter och gå) - trycket höjs en del ganska omgående men stannar av på en platå motsvarande systemets vattenpartialtryck som i en bil-AC skall hålla sig under 2.66 mBar (för frysar/värmepumpar mm. så bör det hålla sig under 0.5 mBar) och där skall det stanna och inte sakta öka i tryck även om man väntar bra länge (halvtimme eller mer) - då en sakta tryckökning med tiden indikerar en läcka (tex. 5 mBar i timmen). läcktakten på en läcka (tex 5 mBar/timmen) är konstant när man har systemet lägre än 0.5 Bar absoluttryck (-0.5 Bar atmosfärstryck) då det är ljudhastighet på strömningen i smalaste delen i läckan som begränsar även om läckan är aldrig så liten (vi pratar inte om diffusionsläckor som beror på genomträngning i materialet i sig utan läckor av hål och sprick-typ).
Trycksättning och jaga med såpvatten gäller för de riktigt stora läckorna - finna finare läckors existens (men ej plats) med vakum och skall man jaga 3 gr/år-läckor (faktiskt ett krav!) så måste man använda spårgas och sensor då det är så lite att det inte ger bubblor i såpvatten (3 gram/år ~ ca 0.02 ml/timmen och det diffunderar rakt igenom såpvattnet utan synliga bubblor vid dom flödena) och man får _ej_ använda köldmedie som spårgas, om man inte jagar läcka på en maskin med köldmedie kvar i sig innan tömning. Man får alltså inte tillsätta köldmedie för att tex. pressa upp trycket på en trycklös läckande bil-AC för felsökning med köldmediedetektor.
Med andra ord att kolla med köldmediedetektor att det inte läcker köldmedie efteråt efter man släppt på köldmedie i en L/L-VP är inte tillåtet som läcksökningsmetod som sådan (bara som sista slutkoll typ när man packar ihop och skall iväg, tex. serviceanslutningarna som är svåra att kontrollera på annat sätt) - man skall redan innan _VETA_ att det är tätt med spårgas etc. på rörsystemet innan gasen släpps på.
Det som blir allt vanligare som spårgas är kvävgas/nitrogen med 5% vätgas som spårgas (kan inte brinna i någon utblandningsförhållande med luft) och en vätgasdetektor går idag ned till 0.5 ppm halt vilket är i samma nivå som vätgashalten i luften (betydlig mindre än tex. helium i atmosfären, dessutom är helium numera jättedyrt då det är skralt med tillgången efter att USA mer eller mindre slutat att utvinna helium från naturgasen, vilket är ett problem idag när det gäller tillgång till helium även i forskarkretsar, med andra ord är helium som spårgas, är inte framtidssäker läcksökningmetod och dessutom är heliumhalten i atmosfären typ 5 ppm som drar ned sensorns känslighet vilket gör att heliumgasen inte går att späda ut med tex. kväve utan måste användas i ren form för samma detekteringskänslighetsnivå som med 5% vätgas i kväve)
---
Behållare för egna experiment.
Vanlig syltglas/äppelmosburk med plåtlock man köper i handel tål vakum bra - eftersom det är i stort sett full vakum i dessa när du köper varan i handeln och gör locket svåröppnad och ofta bända för att släppa in lite luft innan locket släpper första gången.
Dock skall man hantera burken med risk för stötar - att det fryser sönder etc. under hanteringen med starkt sugen vakum - så är det bra att tejpa burkens utsida med klar tejp etc. så att om den imploderar av någon orsak att glassplittret inte far om kring för mycket.
Jag hårdlödde kopparrör mitt på locket med silverlod (vattendränkt hushållspapper där packningen finns under hårlödningen så klarar sig packningen) då det kan vara svårt att få det att fästa med mjuklödning. - tror inte jag funnit någon annan metod som håller mer än enstaka gång om man epoxylimmar, smältlim, slikon etc. hittepå... det är jättesvårt att få det tätt att det till slut blev en MAPP-brännare från jula (den gula, och dyrare - inte den blåa... som är ganska värdelös (har båda...)) och lite silverlodsstänger...
Skall man torka kristallsand (genomskinlig vit kattsand) som är silikagel i ca 250 C under vakum i ugn så är hårdlödning av rör till locket enda alternativet och är man över 180 grader C så förstörs den befintliga plast/gummipackningen (dock håller det bra upp till ca 180 grader C) - har provat med högtemperatur-silikon och kladda in ny 'packning' som förvisso blir tätt, men silikonet - även väl genomhärdad, gillar glas alldeles för bra och i värmen i stort sett limmar locket med glasbehållaren och det är nästan omöjligt att få bort locket igen utan mer eller mindre skador på locket efteråt och mycket av silikonet sitter kvar på glaskanten efteråt - permanent....
har ingen bra lösning på det ännu...
gäster: 910
dolda: 0
användare: 2
