Ämne: Luftvärmepump seriöst alternativ till bergvärme

[Gonzo]

När jag tittar på Råd och röns test av bergvärmepumpar kontra luftvärmepumpar blir jag lite fundersam.

Den bergvärmepump som sparar minst sparar ca 16800 kw/år vid en förbrukning på 28000 kw och den som sparar mest sparar ca 19000kw.

Den nya Sanyo 124 sparar 13500 kw/år vid mostvarande förbrukning.

Skillanden mot Sanyon blir då mellan 3300kw och 5500 kw till bergvärmens fördel.

Ser man till dessa värden borde luftvärme kombinerat med ett solvärmesystem för varmvattnet alternativt en frånluftsvärmepump vara ett lika bra alternativ som bergvärme när det gäller att spara el.
Besparingen torde bli ungefär densamma, men investeringen betydligt lägre.

Var landar vi om vi sätter in ännu en pump för att täcka energibehovet vid lägre temperaturer?
Besparingen torde bli betydligt mer än de 13500kw som en pump ger.
Vi borde minst landa på lägsta bergvärmenivån ca 17000 kw, men sannolikt lite mer än så.

Naturligtvis förutsätter detta hus med optimalt öppen planslösning.

[Rickard]

Så vitt jag förstått det så mäter SP i en öppen lokal, inte i ett riktigt hus.

I vårt hus t.ex. som är totalt ca 170 m2 så kommer vi inte åt att värma ekonomidel och garage, ca 56 m2.
Toaletterna är det nog tveksamt om min sambo godkänner att ha öppna vilket ytterligare tar bort ca 7 m2. sammanlagt 73 m2 som inte värmepumpen värmer. Av de övriga 97 m2 så kan nog det mesta värmas, när uteffekten räcker till, vilket den inte alltid gör.

Jag vill nog hävda att värdena i råd/rön och SP:s tester är kraftigt överdrivna för de flesta hushållen.

Av de inlägg jag läst, och de männinskor jag känner som satt in värmepump så kan jag med ganska gott samvete säga att en normal besparing ligger i intervallet 4000 - 10000 kWh/år.

4000 kWh för de som har sluten planlösning och inte alltid tolererar det buller som en värmepump på högsta fläktvarvtal ger ifrån sig. kanske i kombination med att de nyttjar den för kyla under sommaren.
10 000 kWh för den som är extremt sparsam, stänger av alla andra radiatorer tills de verkligen behövs, sänker tempen i rum de inte kommer åt att värma med värmepumpen o.s.v..

Ca 6-7000 kWh/år är en normal besparing i en villa på ca 100-125 m2 (tillgänglig yta att värmas av värmepumpen.)

En  bergvärmepump värmer inte bara huset, den värmer även tappvarmvatten, bara där spar man ytterligare kanske 3-4000 kWh/år, besparingar som inte finns med i de besparingskalkyler som SP och R/R gör.

Självklart kan inte berg eller jordvärme jämföras med luftvärmepump, luftvärmepumpen skall inte ses som mer än ett komplement till det befintliga uppvärmnings-systemet.

I extremfallet, för de som verkligen går in för att spara energi, kan man nog komma upp i de siffror som SP anger, men jag måste säga att jag har läst många inlägg och talat med många ägare till luftvärmepumpar - och besparingar på mer än 10 000 kWh/år är riktigt ovanligt och händer oftast bara i kombination med andra energibesparande åtgärder.

[Gonzo]

Planlösningen har ju en oerhört stor betydelse för ev besparing med luftvärme.
För att det ska funka, måste ju planlösningen vara mycket öppen, men 2 pumpar kan ju delvis avhjälpa det problemet.

Om vi säger rätt dimensionerad luftvärmepump i ett optimalt öppet hus.

I mitt fall kommer jag åt samtliga rum med mina 2 pumpar, förutom toaletten uppe när dörren är stängd (ca 7 kvm) och ekonomidelen (sparvärme ca +5 grader genom min varmvattenberedare från 1977)

De utrymmen som mina pumpar jobbar i är på ca 60 kvm vardera mitt i huset på suterrängplan resp plan 1 (helt öppna ytor)

Varför jag skriver att det börjar bli ett seriöst alternativ till bergvärme, är att pumparna lämnar mer och mer effekt även i strängare kyla och därför kommer vi nog att se prov på ännu större besparingar än vad vi tidigare sett.
Vi måste inte in med stödvärme på samma sätt som tidigare så fort temperaturen sjunker.

Tittar man på Prometelecs listor så lämnar min He 12:a och He 9:a imponerande 8,1 kw vid -7 grader.

Varmvattnet finns med i tabellen för bergvärmepumparna. Även energiförluster för "tomgångskörning"

[Gonzo]

Jag kan tillägga att mitt hus är på 216 kvm, förutom ekonomidelen (ca 60 kvm)

Med hjälp av braskamin centralt placerad på suterrängplanet (samma utrymme som jag har He 12:an) så hamnar jag på en förbrukning på i snitt 22000 kwh/år.
Eldar ca 12 kbm ved/år.
Kaminen värmer huset ner till minus 35 grader.

De tidigare ägarna låg på, som lägst, 14000 kwh/år, men dom hade möjligheten att elda även på dagtid på veckorna.

Jag tycker att 22000 kwh är lite i Norrlands inland och det blir spännande att se om jag kan få ungefär samma förbrukning utan att elda så mycket eller om jag kan komma ännu lägre.

[Genki]

En liten kommentar till: Av de inlägg jag läst, och de männinskor jag känner som satt in värmepump så kan jag med ganska gott samvete säga att en normal besparing ligger i intervallet 4000 - 10000 kWh/år.

Tidigare när jag enbart värmde mitt hus med den direkrverkande elen så förbrukade vi ca 28 000-30 000 kWh. Efter montage av en vedkamin och vedförbrukning på ca. 3 kubik + luft/luft värmepump ligger jag nu på 17 000 -18 000 kWh istället. Ytan som värms upp är 125 + 119 kvadrat.

Det intervall som Rickard nämner som spann för besparing tycker jag är ett intervall som med största sannolikhet är väldigt nära verkligheten. Vad som slår en är också hur brett detta spann kan vara, för 4000-10000 är dock en rätt så stor spridning och kan också vara en förklaring till varför en del är supernöjda och en del inte alls så nöjda med sin luft/luft värmepump.

Min granne t.ex. har sedan ett år installerat en Mitsubishi och han tycker inte alls att han fått någon nämnvärd besparing. Dock framhäver han mer den bättre inneluften som han fått efter installationen.

[Gonzo]

En liten kommentar till: Av de inlägg jag läst, och de männinskor jag känner som satt in värmepump så kan jag med ganska gott samvete säga att en normal besparing ligger i intervallet 4000 - 10000 kWh/år.

Tidigare när jag enbart värmde mitt hus med den direkrverkande elen så förbrukade vi ca 28 000-30 000 kWh. Efter montage av en vedkamin och vedförbrukning på ca. 3 kubik + luft/luft värmepump ligger jag nu på 17 000 -18 000 kWh istället. Ytan som värms upp är 125 + 119 kvadrat.

Det intervall som Rickard nämner som spann för besparing tycker jag är ett intervall som med största sannolikhet är väldigt nära verkligheten. Vad som slår en är också hur brett detta spann kan vara, för 4000-10000 är dock en rätt så stor spridning och kan också vara en förklaring till varför en del är supernöjda och en del inte alls så nöjda med sin luft/luft värmepump.

Min granne t.ex. har sedan ett år installerat en Mitsubishi och han tycker inte alls att han fått någon nämnvärd besparing. Dock framhäver han mer den bättre inneluften som han fått efter installationen.

Jag tror att "nöjdheten" helt beror på vilken planlösning man har och vilken effekt pumpen/pumparna fixar vid strängare kyla.
De nyare pumparna ger mera vid kallt väder, vilket kommer att få genomslag på "nöjdheten"

10 000kw/år är ju faktiskt en mycket bra siffra. Mina pumpar är då helt återbetalda efter 4 år.

[Rickard]

Kom då ihåg att 10 000 kWh är ett extremvärde - då gäller det att du tolererar högsta fläkthastighet, kallt i rum som värmepumpen inte kommer åt att värma helt och kanske en del andra energibesparande åtgärder typ sänkt temp i varmvattenberedaren.
Att stänga av alla andra element är nog också ett absolut krav om du skall kunna spara så mycket som 10 000 kWh, och bara starta dem när det blir så kallt i huset att du känner dig nödgad.

Räkna med runt 6000 kWh, blir det mer än så - känn dig nöjd.

[Gano]

När jag tittar på Råd och röns test av bergvärmepumpar kontra luftvärmepumpar blir jag lite fundersam.

Den bergvärmepump som sparar minst sparar ca 16800 kw/år vid en förbrukning på 28000 kw och den som sparar mest sparar ca 19000kw.

Den nya Sanyo 124 sparar 13500 kw/år vid mostvarande förbrukning.

Skillanden mot Sanyon blir då mellan 3300kw och 5500 kw till bergvärmens fördel.

Ser man till dessa värden borde luftvärme kombinerat med ett solvärmesystem för varmvattnet alternativt en frånluftsvärmepump vara ett lika bra alternativ som bergvärme när det gäller att spara el.
Besparingen torde bli ungefär densamma, men investeringen betydligt lägre.

Var landar vi om vi sätter in ännu en pump för att täcka energibehovet vid lägre temperaturer?
Besparingen torde bli betydligt mer än de 13500kw som en pump ger.
Vi borde minst landa på lägsta bergvärmenivån ca 17000 kw, men sannolikt lite mer än så.

Naturligtvis förutsätter detta hus med optimalt öppen planslösning.

Bergvärmen ger en massa saker på köpet som egentligen inte värmepumpen ska ha beröm för. En sak är varmvattenberedningen. Med en bergvärmepump får man automatiskt en välisolerad varmvattenberedare som håller 55 grader. Om man jämför med en äldre beredare (dåligt isolerad) eller t o m en oljepanna så blir skillnaden ganska stor. Om man hade bytte beredare och kört den på 55 grader så hade besparingen blivit ganska stor, uppåt 2000 kWh/år jämfört med en gammal vvb från -75.

En annan sak är att bergvärme går på on/off och att cirkulationspumparna (brine/radiatorkrets) drar ganska mycket energi. En luft/luft värmepump har ingen cirkpump och går dessutom på inverterstyrning, vilket vid låg energiförbrukning (plusgrader) ger högre COP än bergvärme. Bergvärme ger dock konstant uteffekt oavsett utomhustemperatur medan en luft/luft tappar hela tiden och i princip är obrukbar under -20 grader (den stränga delen av vintern, speciellt i norra Sverige). Det finns dock stora delar av Sverige där temperaturen under vintern aldrig sjunker under -20, och där är dessa pumpar ett seriöst alternativ anser jag. Jag har dock full förståelse för att människor i norra Sverige fnyser åt dessa luft/luftmaskiner. 

Om man ser igenom de finesser och styrmöjligheter som finns i en bergvärmepump så kan man, förutom att maximera besparingen, även hitta saker man kan tillämpa/kopiera.  Varför tjatar alla om kyl/frys ? Varmvattenberedaren är en minst lika stor energibov.

Själv har jag valt en liten udda lösning, luft/luft+solfångare+tilläggisolering, men det passar ju mitt hus som är litet med ett energibehov på ca 12000 kWh på uppvärmning.

Ser man på minskningen hemma hos oss så är ju 3500 kWh av annat ursprung än från värmemaskiner:

-7000 kWh tog värmepumpen.
-1500 kWh tog den nya varmvattenberedaren+sänkt styrtemp.
-2200 kWh tog solfångaren.
-1000 kWh tog ny kyl/frys.
-1000 kWh tog lågenergilampor plus en massa styrfuffens, t ex tidsstyrning av elpatron på beredaren.
-700 kWh (?) tar tilläggisoleringen. Kanske.

Ha det varmt och gôtt/Gano