Intern handel i offentlig sektor är djävulens påfund, att leka butik när parametrarna framstår som helt godtyckliga är en konsekvens av att man försöker tillämpa marknadskrafter från privat sektor. Case in point; en tidigare arbetsgivare hade arbetat med (någon random) prissättning av egen tid vilket ledde fram till att kostnaderna för verksamheten tycktes skena. Åtgärden? Man sänkte debiteringen av egen tid och fick därmed ner kostnaderna - grattis!
Ja, jag är ju lite inne på samma slutsats.
Det måste i princip medföra enormq svårigheter att följa pengaflödet, och vad det egentligen är som orsakar negativa eller positiva flöden.
Det som dock verkar kunna dras som slutsats är att sjukskrivningstalen är höga under de nämnder som belastas hårt av fördelningen, men det är å andra sidan svårt att konkret sätta fingret på hur den korrekta fördelningen borde vara, just pga att redovisningen hur stor den faktiska nyttjanden är av varje nämnd i förhållande till den kostnad som förs ned centralt på olika nämnder inte verkar stå att finna.
Konstateras kan iaf att det verkar råda en avvikande metod för fördelning, både inititialt ifråga om avsatt belopp på totalen, sedan även längre ned vid nästa fördelning på nämndsnivå.
För mig tycker jag det ser ut som att skriva ned eller upp kostnadens avvikelse i relation till referenskostnad i jämförelse med andra kommuner, medan man förbiser de konsekvenser det ger i faktisk effektivitet och eventuella kostnader/merkostnader.
Men man är ju bara en simpel arbetare, så man kan ju ha fått allt om bakfoten så att säga.