0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Köldbäraren är ca 2 grader varmare nu i början av januari än för ett år sedan. I nuläget är den ingående temperaturen på köldbäraren är ca 0.9 grader minus.Det kan ju vara så att de gamla borrhålen återhämtar sig, men det tar kanske några år.
Ser ju ut som att de återhämtar sig bra, jag kulle ha is i magen då det verkar vara isfritt i borran.
Intressant frågeställning men det saknas en hel del information. Det går inte att svara på frågorna om återladdningen för närvarande. Hur många borrhål är de 800 m fördelade på? Gissar 4 st men det vore bra att få det bekräftat. Vilket är avståndet mellan dem? Var i landet finns föreningen? Vad var det för effekt på värmepumpen som installerades 2004? Då det måste ha varit en on/off pump skulle det gå att uppskatta värmebehovet? Alternativt, den nya pumpen på 43 kW vilken effekttäckningsgrad är den dimensionerad för? Att det fryser i ett borrhål behöver inte betyda att det blir problem. Hade slangarna klämts ihop i det här fallet eller vad var det som gjorde att man i efterhand kunde konstatera att borrhålen hade frusit.Tycker det är lite konstigt att det 2018 köptes två värmepumpar från vad som verkar vara ett spanskt företag när det finns inhemska tillverkare med betydligt större erfarenhet av bergvärmeanläggningar. Ecoforestpumparna måste ha körts under mycket ogynnsamma driftsförhållanden eller ha varit felkonstruerade.
De tog en för stor effekt ur borrhålen under 5 år. Det var mycket start och stopp vilket antagligen förorsakade ett haveri.
Det hade varit möjligt att utifrån behovet av olja för tillsats och värmepumpens effekt uppskatta värmebehovet för föreningens bostäder men det visade sig att resultatet var starkt beroende på oljepannans verkningsgrad så det kändes inte som en framkomlig väg. Det är sammanlagt 1400 meter borrhål till en pump på 43 kW. Om COP antas till 3,5 kan borrhålen belastas maximalt med ca 30 kW vilket blir 21 W/meter vilket är lågt. Är pumpen dimensionerad för att klara maximalt värmebehov utan tillsatsel (det normala för inverterpumpar) kommer den normala vintrar sällan belasta borrhålen med mer än 25 kW. Så effektuttaget per meter borrhål är inget problem. Ligger borrhålen 20 meter från varandra bör det inte vara några problem med värmeuttaget från berget. Största delen av temperaturfallet mellan berg och köldbärare ligger i borrhålet och berget närmast borrhålet. Det betyder också att ett borrhål återhämtar sig snabbt när det inte belastas. Över en sommar ska det ha återhämtat sig såvida inte berget har blivit nerkylt över ett stort område. Det verkar inte troligt i det här fallet med tanke på avståndet mellan borrhålen. Jag skulle låta det gå några år utan återladdning och se vad som händer. Det enklaste sättet att kolla om det är klämda slangar så att det påverkar flödet i den slangen är att mäta temperaturen på köldbäraren från borrhålen innan slangarna går ihop. Är det dåligt flöde genom någon slang blir det högre temperatur på köldbäraren jämfört med de andra slangarna. Jag förstår inte riktig hur de kan ha tagit för stor effekt ur borrhålen. Vad jag förstår måste fastighetens värmebehov vara 100 till 150 MWh per år. De kan inte ha belastat borrhålen så mycket mer än vad första pumpen gjorde plus de ca 23 MWh som oljepannan bidrog med. Men det kan ju ha varit strået som knäckte kamelens rygg. Seriekopplingen av borrhålen var inte lyckad. Det måste ha varit kraftiga pumpar och att då ha 400 meter slang per pump, om de var kopplade 2 borrhål per pump, måste ge stor temperaturdifferens in/ut på köldbäraren. Då är det inte konstigt om första borrhålet köldbäraren passerar fryser igen helt men det behöver inte betyda att slangarna kläms ihop.