Ämne: Varmvatten från 3 källor – Hur koppla?

[heat_is_on]

Bergvärme och flera varmvattenberedare

Huset har tre källor som kan användas för varmvattenproduktion.
– Bergvärme/VVVP med separat VV-tank, 184 liter (jag kollade - jag gissade lite fel när jag gjorde bilderna).
– Elektrisk VVB, 35 liter, 1 kW.
– Vedpannna med ca 85 liters VVB.

Det finns flera orsaker till att det ser ut så här. Se mer om detta nedan.

Min första tanke var att alltid låta vattnet gå genom VVVP:ns separata VV-tank. För att få lite genomströmning där och kanske några grader varmare vatten än inkommande kallvatten. Jag kallar den varianten för "Alt. A - 1+2-vägs".

Men, så blev jag tveksam om det finns någon nackdel med att ta vatten via 184-literstanken till dom övriga VVB-erna?

Då började jag överväga om "Alt. B - 3-vägs" kanske är ett bättre alternativ?

Tacksam för synpunkter!


Varför finns tre VVB-er?
Av flera orsaker. Huset står emellanåt tomt under ca 4-6 veckor. Då sänks innetemperaturen till ca 15-16°. VVVP stängs av ca maj-september. VV-förbrukningen är liten. Obetydligt mer än en dusch om dagen, motsvarande ca 15-20 liter varmvatten.
Ved är ett bra sätt att värma upp huset snabbt från ca 15° till ca 20°. Då produceras också varmvatten som kan räcka 2-3 dagar.
Vedeldning kan också användas om det , mot förmodan, skulle bli så kallt att VP behöver tillskott för att hålla 20° inne.
Vid kortare besök sommartid är 35-litersberedaren betydligt mer effektiv än att värma ett par hundra liter med VP.
Att låta VP ägna sig åt "onödig" legionellabekämning är också slöseri med energi.
VVB-tanken till VV-VP/bergvärmepumpen "läcker" 59 watt, enligt tillverkaren.
Vedpannan (ca 25-30 kW) kan värma huset och producera varmvatten utan el. Med självcirkulation eller inverter till cirkulationspumpen.

(jag såg inte på förhandsgranskning om bilagorna kom med. Hoppas det fungerat som det var tänkt!)

[heat_is_on]

Jag glömde lägga in förklaringen till dom 4 kranarna ovan.

0. Alltid öppen, utom vid service.

Av dom övriga tre är två stängda och en öppen. Med öppen väljs värmekälla.
1. Välj 35 liters elektrisk beredare.
2. Välj varmvatten från vedpanna.
3. Välj varmvatten från VV-VP.

Det finns säkerhetsventil till var och en av beredarna.
Det finns termostatblandare till 35-litersberedaren och till VV-tanken som värms av VP. Vedpannan kanske också ska ha termostatblandare för att eliminera skållningsrisk?

[25fOCUS]

Hur har du tänk dig, att koppla om ( stänga/öppna ventiler manuellt ) för VV från någon värmekälla eller vill ha det med automatik. Enklast är nog att sköta det manuellt. Normalt så sätts VVB i serie med VP, för att få mer VV, när inte VP orkar/räcker hos en del, när badkaret fylls. Nu är VVB så liten att den kallnar ner snabbt.

[Carl N]

I fritidshuset är vedpanna/värmepump parallellkopplade.
Men jag eldar inte ofta där.

I bostadshuset har jag el-VVB i serie efter värmepumpens VVB, men det är för att få bättre varmvattenkomfort.

Så beroende på vad tanken är så kopplar man olika, men om jag tolkar det du skriver korrekt så är nog parallellkoppling att föredra.

[heat_is_on]

Kranar öppnas/stängs manuellt
Att öppna/stänga kranar manuellt blir i varje fall den initiala lösningen. En elektrisk trevägsventil är kanske enklare, men min erfarenhet av en liknande lösning är att man ska veta vad man gör. T.ex., när man kommer på vintern, det är 15° i huset, man eldar tills pannan är uppe i ca 70°, stänger VP, aktiverar vedpanna och cirkulationspump och sätter shunten på max. Med 70-80° i stigaren till elementen blir det snabbt varmt i huset. När man ändå värmt upp vedpannan kan den få leverera varmvatten också.

Fokus på ekonomi, men även på komfort
Förbrukningen av varmvatten är 0 liter dom flesta dagarna. Några dagar då och då kan det gå åt ca 20-25 liter varmvatten. Ibland under någon eller några veckor. Badkar finns inte. Bara duschar. En, möjligen två personer i huset. Fokus är mest på ekonomi. 35 liter som kan värmas upp på ca 1 1/2 timme räcker troligen i alla lägen.
Att ha en 184 liter VVB som dels "läcker" 59 watt 24/7 och som dels ska ägna sig åt legionellabekämpning även när inget varmvatten behövs, tror jag är dålig ekonomi.

Uppvärmning av huset
Värmen har jag inte skrivit om ännu, men jag har tänkt göra så här.
– VP och vedpannan "i serie", men...
– Kranar så att jag kan "koppla in":
(a) Bara VP.
(b) Bara vedpanna.
(c) VP och vedpanna i serie.

(a) Är normalt driftläge.
(b) Är driftläge för snabbuppvärmning med ved. VP avstängd. Aktiveras när vedpanna är uppe i ca 70-80°.
(c) Så här kan jag låta vedpannan höja framledningstemperaturen med ett par grader i ett dygn eller två efter eldning, med shunten nästan stängd. Pannans temp är ca 90° och det har brunnit ut i eldstaden när (c) aktiveras.

Den lösningen för uppvärmning har jag i ett hus sedan ca 18 år och är helnöjd med den. Jag har haft tillgång till ved, ser kapa och klyva som utomhusmotion och förbrukar ca 1-2 m³/år. Det mesta går nog till snabbuppvärmning av huset. Till det går ca 3 inlägg i en något mindre panna i ett något mindre hus.

Slutsats
Jag tror som Carl N. Parallellkoppling är enklast att hantera och att föredra. Skulle ett fel uppstå så kan man plugga det som är fel och ändå ha varmvatten tills felet är åtgärdat. Fär både VVB till VP och VVB i vedpanna gäller nog att dom inte är bytta i en handvändning.

Jag tror lite att det var befintlig rördragning som fick mig att tänka på det som jag kallade alternativ "Alt. A - 1+2-vägs". Det vore kanske lite enklare och skulle kanske spara rör. Men, det räcker inte som argument.