Ifall björkkubbarna är svårkluvna för att de hunnit torka en del, kan det löna sej att såga upp dem i halvor med motorsåg, och vänta med klyvningen tills det fryser på.
Vad gäller vedklyv så gäller det att se på hela logistikkedjan från skogen till vedpannan. Vad klyvs, var klyvs det, varifrån matas det och hur för det bort?
Om majoriteten av den ved som fås är vresiga stora björkkubbar, så köper man en vedklyv som passar det. Ifall det kommer några få vresiga björkbitar och majoriteten består av slanor, så är det inte roligt att stå och klyva slanor med en jättestark maskin som är långsam.
Finns det el där du klyver? Finns det tom. trefas? Ifall det inte finns el, finns det traktor? Ingen el, ingen traktor så är det bensin som gäller. Traktorn kanske ska användas till att flytta slanor, stockar och klabbar - då vill man inte binda den vid klyvmaskinen. Klyvmaskin till traktor är dessutom två osäkerhetsmoment - en av maskinerna sönder så blir det ingen ved.
Behöver klyvmaskinen vara stark eller snabb? Både stark och snabb?
För klen ved - snabb maskin. Fram och tillbaka på några få sekunder.
Grov ved - stark maskin.
Både snabb och stark, då kostar det. En klyvmaskin med tvåstegsventil är snabb eller stark då cylindern körs framåt, men åt andra håller går det långsamt. För att få en klyvmaskin snabb i båda riktningarna behövs en tvåstegs hydraulikpump.
Jag höll länge på med en kinesisk kinaklyv på 5kW och 230V enfas. Först samlade jag stockar i olika dimensioner och längder i hög, i december till februari.
I mars-aprill kapade jag stockarna i 30-centimeters längder med motorsåg och klöv dem med kinaklyven. Klabbarna staplades eller slängdes i olika konstruktioner av lastpallar och viltstängsel för att slippa stapla. Slanor kapade jag med 2200W 230V enfas kapcirkel med 405mm klinga.
I maj-juni fördes klabbarna in i vedboden med skottkärra.
Nu har jag slutat med det. Istället tar jag hem en meters bitar ur skogen och klyver dom direkt med en vertikal klyvmaskin som tar upp till 104 cm bitar, 8 ton, och dubbelverkande ventil. Maskinen är långsam, men oftast behöver jag inte köra så värst långt förrän hela biten är kluven. Returen är också långsam, men halvautomatisk som tur är - då passar jag på att stapla metershalvorna under tiden.
I juni då metershalvorna har torkat kapar jag dem i 33-cm bitar med kapcirkeln, så att de faller rakt ner i skottkärran. Sen kör jag skottkärran med klabbarna till vedboden.