Ämne: Vad händer vid olika storlekar på LLVP vid 1) För stor? 2) Lagom? 3) För liten?

[Hotpumpuser]

Som rubriken anger, vad händer i fall man sätter ditt en 1)För stor 2)Lagom 3)För liten LLVP när man i övrigt har - lagom kraftiga? - oljefyllda radiatorer under fönstrena?

Att radiatorerna får tidsmässigt värma mer vid en liten VP än vid en större VP är logiskt.

Bortsett från fysiska mått och inköpspris på VP:n, vad händer med själva VP:n? Är det en fördel att den går under längre tid och är det en nackdel att den går kortare tid?

Vid en för stor VP blir det ju fler start och stopp än om en mindre VP går mer frekvent, synpunkter?

Lika är det ifall man dimensionerar för -10 grader i Skåne där det sällan blir minusgrader i jämförelse med Särna eller Idre i Dalarna där det omvänt sällan är varmare än typ -20 grader stora delar av vintern. Vad händer med själva VP:n om man under-/överdimensionerar?

Tacksam för några kommentarer.

[Rickard]

Tror inte det har så stor betydelse för värmepumpen, som regel går de större delen av uppvärmningssäsongen oavsett storlek.
Några veckor på våren och hösten kommer en större värmepump som regel få lite fler start och stopp, som kan slita på prylarna lite extra, men å andra sidan så får den färre driftstimmar, som kan spara livslängd.
De går även mer på lågfart som man får anta är mer skonsamt än en liten värmepump som får gå med full effekt.
Att dimensionera en luftvärmepump "lagom" är i princip omöjligt annat än i sydligaste delarna av landet, i de flesta fall har även en kraftfull luftvärmepump för låg uteffekt när det är som kallast ute, och det är rätt krångligt att hålla på att manuellt slå igång "reservkraft" så snart effekten från luftvärmepumpen är för låg för att hålla huset varmt.

På din fråga skulle jag sammanfattningsvis vilja säga att skillnaderna mer påverkar personerna i huset, än själva värmepumparna.
Vissa stör sig t.ex. av att värmepumparna går on/off de där veckorna när även lägsta möjliga uteffekt är för hög.

[Hotpumpuser]

Med den förträffliga  redovisningen på nätet av värmebehov och DUT eller numera DVUT om -25 grader och ett vägt snitt på stugans isolerförmåga om 60-70 kW/m2 har jag hamnat på att behovet av ytterligare värmekälla startar vid -15 grader. Då har jag räknat på en Fuji Hokuo 09 som levererar 3,40 kW vid -15 grader och 2,77 kW vid - 25 grader. Med lite mer takisolering kommer jag kanske ner till isolerförmåga om 50-60 kW/m2 och då kan temperaturen sjunka till ungefär -20 grader innan behov av radiatorer inträder.
Synpunkter tas tacksamt emot 

[Rickard]

Mmm, så tycker jag att man ska räkna, vid vilken utetemperatur är man OK med att börja tillföra annan värme, och så dimensionerar man för det.
Störs man av täta start och stopp kan man kolla på olika tillverkares maskiners lägsta möjliga uteffekt, vet att Toshiba i vart fall tidigare haft en riktigt låg lägsta uteffekt t.ex.

[torbjorn_forsman]

En LLVP kommer ju ändå att starta och stoppa någon gång i timmen för avfrostning hela vintern. Varje avfrostningscykel kan man räkna som två starter. Om den dessutom måste stå stilla då och då av temperaturregleringsskäl gör varken till eller från i sammanhanget, om drift- och stoppcyklerna av den anledningen blir kortare än avfrostningscyklerna så skulle jag vilja påstå att utrymmet där innedelen sitter ändå är för litet för att man överhuvudtaget ska ha en LLVP där.

Det finns LLVP som har en reläutgång för att styra tillsatsvärme.  T o m mina äldsta Argo från ca 2003 har en förberedd plats för ett sådant relä på innedelens styrkort, även om det inte är monterat i just mina exemplar. Dock vill jag minnas att det är omnämnt i servicemanualen.