Ämne: Komplettera energibrunn med Geothermal basket?

[Jarko]

Hej, stötte på denna så kallade "Geothermal basket" på nätet.

Någon som har erfarenhet av dessa?

Har en far med stor 70-talsvilla med original isolering och fönster samt högtemperaturradiatorer, är inne på andra bergvärmepumpen som är en Nibe 10kW från 2007 kopplad mot 160m borra.

Jag har noterat när jag tittat då och då att brine in ligger runt 0 och brine ut runt -2.5. Framledningen är många gånger uppåt 50C ut på radiatorerna. Pumpen borde ju ha gått ganska hårt, men hittills inga problem, känns som kvalitet.

Frågan som dyker upp är då om det vore vettigt att komplettera borrhålet med en sådan geothermal basket för att få upp COP och inte behöva gräva upp hela gräsmattan?

Eller är brinetemparna acceptabla ändå och inte mycket att vinna?

https://www.betatherm.de/wp-content/uploads/2023/09/flyer_BetaTherm_English_2023-08-1.pdf

[purjo__]

0 grader in i slutet av värmesäsongen från ett "inkört" hål är väl inget anmärkningsvärt eller? uppåt 50 graders framledningstemp är inte heller onormalt. Vilken framledningstemp krävs vid DUT?

[Carl N]

Påminner om IVT:s kompaktkollektor.
Den finns inte på IVT:s hemsida längre så de har nog övergett denna idé.
För att den skulle funka var man tvungen att komplettera med frånluftsåtervinning som värmer upp kollektorn, gissar att "Geothermal basket" kräver samma sak.
Gissar att det blir permafrost runt korgarna om de inte återladdas på nått sätt.

[purjo__]

Konceptet är nog gjort för lite varmare breddgrader där man inte får tjäle naturligt på vintern.

[jishi]

0 grader in är väl helt rimligt, och med -2.5 ut så skulle man nog tom kunna sänka flödet lite för att då ev få lite högre in-temp. Framledning 50 ger sämre COP, så vore kanske bättre att försöka byta ut till lågtemp-radiatorer? Om det bara är radiatorerna som ska bytas ut och du bara behöver göra smärre justeringar för anslutningarna så är det väl relativt billigt?

Aldrig sett geothermal basket förut. Det är ju i princip jordvärme, har svårt att se att det blir billigare än att borra, och mycket större ingrepp. Du behöver troligtvis mycket mer kollektorslang jämfört med ett borrhål också.

Enda stora fördelen med jordvärme och denna typ av basket är väl att det går att göra det "själv" med enbart en grävmaskin.

[Jarko]

Ok, tack för svar.

Men då är det kanske normala tempar på brine, bättre att lägga på pengar på lågtempradiatorer/fläktkonvektorer plus lägga till energiglas kassetter i befintliga stora skallrande tvåglasfönstren och kanske spruta cellulosaisolering på vinden.

Om man går på lågtemp och COP går upp ökar ju å andra sidan belastningen på hålet, men tillsammans med minskat totalt energibehov borde det bli bra.

Villan har platt tak så inte helt lätt att komma in på vinden och frågan är om man måste försöka få dit en luftning eller om det går att spruta direkt mot råsponten.

Hålet borrades någon gång tidigt 80-tal så 160m är nog bra för tiden då man väl generellt borrade grundare, huset drar totalt ca. 21000kWh per år.

[jishi]

En billig förbättring av fönstren är att sätta in en tunn plastskiva i fönstren. Det är ganska snabbt gjort och kostar inte så mycket per fönster. Min erfarenhet är att det motsvarar ungefär samma som att byta inre glaset mot ett energiglas (inte en energikasett).

Tyvärr får man en lite konstig reflektion i fönstren efteråt (då plasten inte är plan) vilket kanske blir lite störigt. Jag byter successivt ut mot energiglas)(av estetiska skäl) men under tiden uppskattar jag ändå den lilla energibesparingen. Tror det kostade ca 4000 för nästan alla fönster (9 st) men lm man orkar leta kanske det går att hitta lämplig plast billigare. Jag använde 0.8mm PET.

Vad gäller hålet så ger nog pumpen ca 8kW när den går som mest, och drar 2.5kW vilket medför 5.5kW från hålet. Det blir på 160m ca 35W/m vilket får anses ganska exemplariskt även med dagens mått mätt. Sen vet du inte aktivt djup men jag hade inte oroat mig som sagt. Överväg kanske att sänka cirkulationen på kalla sidan så det blir ca 3.5-4 graders differens, det kan ge snäppet högre in-temperatur vilket kanske höjer COP marginellt.