Ämne: LLVP eller LVVP

[Hylman]

Hej,
jag sitter och funderar på en eventuell uppgradering av värmesystem, och skulle behöva lite input på resonemang.

Vi har en villa från 1970 på 180m2 i Skåne. Den är delvis tilläggsisolerad och delvis nya fönster mm. Så rätt ok isolerad för åldern.
Idag har vi direktel + en LLVP som sjunger på sista versen. Braskamin för trivseleldning, som också används oftare de allra kallaste dagarna.
Vi förbrukar i storleksordningen 17 000 kWh/år, varav i storleksordningen 4-5000 från solceller. Kalla vintermånaderna ligger förbrukningen kring 2-2500 kWh. Vi drar ca 5000kWh/år till varmvatten. Så utan att ha mätt, så tror jag att uppvärmningen ex varmvatten drar i storleksordningen 7000kWh/år. Då har vi också värme i dåligt isolerat garage, som troligen drar bortåt 2000/år. Dessa siffror är lite av "guestimate", men för att få en uppfattning om storleksordningen.

Idag sköter vår LLVP i princip hela värmebehovet. Vi har inte särskilt varmt i huset (men ingen vill heller ha det), och elementen är nedställda på 15-17 C och går bara in som stöd i de bortersta rummen de få dagar om året då det kryper ner mot -10.

På VVB har jag satt styrning, så den värmen från mars-oktober till största delen från solcellerna (el som vi annars i en snar framtid kommer sälja till nära nollpriser, när 60-öringen försvinner). På vintern värmer den de billigaste timmarna på natten. I praktiken är alltså elkostnaden för varmvatten långt under Nordpools snittpris.

Men, LLVP:n är över 10år och låter som ett gammalt tröskverk. Vi vill åtgärda det innan nästa vinter.

Alternativ 1: Byta ut till en ny LLVP. Jag har tagit in offerter på bra modeller från bl.a. Daikin/Panasonic. Kostnad i storleksordningen 25kkr. De har då ett SCOP på omkring 5, och lite större värmeeffekt än nuvarande pump. Detta alternativ borde alltså innebära att vi klarar värmebehovet väl, med något minskad förbrukning.
Fördelar: Snabbt och enkelt, låg kostnad.
Nackdel: Jag skulle väldigt gärna slippa det ständiga bruset från LLVP. Det skulle också vara en fördel att kunna reglera temperaturen invidivuellt i olika rum, även om det på det stora hela funkar helt ok idag.

Alternativ 2: Dra in vattenburet radiatorsystem (kostnad ca 100kkr). Golvvärme är inte alternativ i nuläget. Vi skulle kunna utnyttja den föreslagna 50% ROT:en. Installera LVVP (kostnad minst 100kkr). Här skulle vi, om vi skyndar oss, kunna utnytta energieffektiviseringsbidraget, eftersom vår LLVP är +10år (30 000kr). Det är alltså ett ganska bra läge att göra detta.
Fördelar: Långsiktig och framtidssäker investering i huset; Behagligare inneklimat; individuell reglering av rumstemperatur; på sikt lägre energiförbrukning (?)
Nackdelar: Stort ingrepp i huset, även om det finns möjligheter att dra rör på kattvindar mm. Mycket högre investeringskostnad. Oklart hur stor energibesparing det egentligen kommer att ge.

Jag är medveten om att det inte går att ekonomiskt räkna hem konverteringen till vatten. Men om vi bara ser till energiförbrukning är jag också lite tveksam.
De LLVP jag kikar på har som sagt SCOP runt 5. Men när jag tittar på LVVP, t.ex. en NIBE 2125, så har den ett SCOP (55C framledningstemp för radiatorer) för medel/kallt klimat på bara 3,7/3,2. Det ser alltså ut som att LLVP har bra mycket högre verkningsgrad, och jag förstår att det handlar om att värmepumpen arbetar effektivare vid lägre framledningstemp (som en LLVP eller LVVP). Men det här får mig att fundera på om energiförbrukningen över huvud taget skulle minska med ett sådant system? Varmvatten är ju som sagt en separat fråga, där vi idag är ganska nöjda med att kunna använda solel och låga nattpriser till det. Alltså tveksam ekonomisk besparing att byta till värmepump där.

Jag lutar i dagsläget åt alternativ 1), att bara skaffa en ny LLVP, trots att jag egentligen skulle vilja energieffektivisera huset så mycket som möjligt, och verkligen gillar vattenburen uppvärmning.

Håller ni med, eller har någon argument som kan få mig att tänka om?

[Rickard]

Vid -15 grader ger luftvärmepumpen en COP på mellan 2 och 3 någonstans, de bästa har 2.0 i COP vid -25 grader så COP är nog rätt lika ändå, det som gör att COP över året nog blir lite högre på en luftvärmepump är att den kan arbeta med lägre temp på kondensorn än vad luft/vattenvärmepumpen kan göra.
För att kompensera för detta så är dock luft/vatten-värmepumparna som regel mycker mer påkostade med gäller utedelens storlek, så i slutändan är det nog rätt lika resultat.
Ett sätt att få bra COP på en luft/vattenvärmepump är att be de som ska lämna offert på radiatorsystemet räkna med att huset ska hållas varmt med ett lite lägre behov av framledningstemp än standardiserade 55/45 vid DUT (Årets kallast dag på den ort man bor).
Om de istället räknar med t.ex. 50/43 47/40 så kan man öka årsmedelverkningsgraden rejält, men brukar höfta att 1 grad lägre framledning ger runt 3% effektivare värmepump, så runt 20% effektivare pump kan en sådan övning innebära.
Det blir lite större och dyrare radiatorer, men oftast skiljer det inte sååå mycket i pris så länge man kan hålla sig till PC22-modellerna av radiatorer.

En svår fråga förstås, det skiljer ju rätt mycket i pris.

För att få så tyst luftvärmepump som möjligt, kika gärna på de modeller som har lite större innedelar, som t.ex. Mitsubishi SUMO och Daikin Perfera XTH 40, tror Fujitsu har en stor modell också.

Sen har du lite fel strategi med dina elradiatorer, för maximal besparing ska du egentligen stänga av alla elradiatorer helt så länge luftvärmepumpen orkar med att värma, när den INTE orkar med längre ska du:
1. Öka börvärdet på luftvärmepumpen till max
2. Starta 1 eller två radiatorer längst bort från innedelen, och ställ dem på önskad temp, t.ex. 20 grader så att de på så sätt avlastar värmepumpen och ser till att det blir lagom varmt i hela huset.

När det blir för varmt inne, så vet du att du har en elratiator för mycket påslagen, stäng den.
Är det ändå för varmt, stäng den andra elradiatorn.
Blir det ändå för varmt, ställ ned börvärdet på luftvärmepumpen.

Grejen med att dra ned till 15-17 grader är att man då inte sällan har elradiator-termostater som påverkas av den kalla ytterväggen på ett sätt som gör att de går igång lite då och då, bara så pass att termostaten blir lite varmare, men det drar el, mer än man kan tro.
Ofta måste man sänka termostaterna till under 12 grader eller mer för att det inte ska ske.
Visst, "mitt sätt" blir lite krångligare, men där finns en besparingspotential i alla fall.

Det du aldrig kommer åt med Luftvärmepumpen är ju tappvarmvattnet, men styr du den efter timpris så kanske den kostnaden är relativt låg, även om skatten och momsen kostar en slant, och troligen kommer att öka ännu mer för varje år som går.

Man hör ytterst få som ångrar ett köp av bergvärme, eller en bra luft/vattenvärmepump, men visst kostar det.
Vinsten?
Ett tystare och mer komfortabelt system som dessutom ökar husets värde, kanske inte ger någon snar ekonomisk avkastning, men andra kvalitéer som kanske är lika mycket värda.

[Hylman]

Tack för bra synpunkter, Rickard.

Det där med framledningstemperaturen var en riktigt bra idé. Om man ska nyinstallera kan man ju ta med det i beräkningen. Det är ju ganska betydande skillnad om man kan öka verkningsgraen 20%. Som jag minns det från tidigare offert jag fått, så är ändå en stor del av kostnaden för vattenkonvertering arbetskostnad, så det kanske inte slår så mycket på totalen med större radiatorer. På de flesta håll har vi stora fönster med gott om plats för stora radiatorer utan att det skulle se konstigt ut.

Intressant tips om radiatorerna också. Det får kollas, men kanske först nästa vinter (om de finns kvar då , eftersom våren redan är på väg här nere :-).

Vad gäller kostnaden för varmvatten så kommer man ju inte ifrån skatt och moms för någon köpt el, så om jag kör en värmepump med COP 3 jämt över dygnet eller istället brassar på med elpatron när priset är 1/3 av dygnsmedel, går det ju på ett ut. Men att kunna brassa på VVB för att öka egenanvändning av solel (där är elen i praktiken gratis när 60-öringen försvinner och spotpriserna ofta ligger kring noll) är svårt att göra på samma sätt med värmepump, tänker jag? Men det kanske går att styra moderna modeller som S2125 för att värma varmvatten just på natten/vid solproduktion, t.ex. via Home Assistant?

Sen håller jag ju tyvärr med dig om detta med värde- och komfortökning, och har flera bekanta som gjort just liknande resa med vattenkonvertering. Tyvärr, eftersom det gör beslutet svårare :-).