Ämne: Har jag nog med "kräm" inför vintern?

[RicoRider]

Jag har en fundering eller snarare oro som gnager i mig nu när kylan drar in. Jag installerade en Nibe S1256-18 med två borrhål a’ 180 meter i maj i år. Har funkat finfint so far.

Tidigare förlitade jag mig enbart på mitt vedsystem med en Baxi Solo Innova 50 kW som laddade två stycken ackar på 2,5 kubik vardera. Alltså 5 kubik acktank. Detta system shuntade ut värmen (Esbe automatik) och växlade sen in värmen i radiatorkretsen via värmeväxlare. Sen gick radiatorslingan via en kulvert på 10-15 meter in i huset. Allt detta finns kvar i pannrummet och kan dras igång och kopplas in igen vid behov. Några handrattade ventiler... Funkade bra men jag noterade under förra vintern att jag stundtals matade fram bortåt 65 gradigt vatten ut från värmeväxlaren i pannrummet när det var som absolut kallast runt -25 grader. Jag antar att viss förlust sker i kulverten så att den verkliga temperaturen in i radiatorerna är något lägre. Jag fick i alla fall elda varje dag för att hålla värmen uppe i tankarna. Huset suger rätt mycket energi och har lite underdimensionerade radiatorer, dålig isolering och dåliga fönster. Det sistnämnda är till stor del åtgärdat under sommaren. Så nu tänker jag att det kanske kommer att krävas uppåt 65 grader för att hålla värmen och Nibe hävdar ju att de kan nå 65 grader i framledning med enbart kompressor och 70 grader med eltillsats. Bergvärmepumpen står nu i källaren och kulverten är ”bortkopplad” när bergvärmen är primär värmekälla. Så ev. kulvertförlust är borta.

Min farhåga är nu att mitt bergvärmesystem inte ska orka med när det är som absolut kallast, vilket så klart inte är något problem för vår ”överlevnad”, då jag kan elda och hålla värmen med det gamla systemet. Har även vedspis i köket. Fast jag vill ju ha ”friheten” att kunna vara borta från huset mer än några timmar, som ju var omöjligt förra vintern under de smällkallaste perioderna.
Min fråga; vilka parametrar i Nibepumpen skulle jag kunna övervaka just nu (-10 grader ute) för att få en liten känsla för hur det kommer att funka vid -25 grader. Jag tänker att man kanske kan extrapolera exempelvis framledningstemperaturen, kompressorfrekvens, värmebärarpumpshast eller nåt annat. Jag fattar så klart att det inte är linjärt på något vis, men man kanske kan få en känsla av huruvida det kommer att räcka till. Med er hjälp. Ni som kanske har lite historik i ryggen och kan ge en snabb analys. Jag vet inte hur jag tänker, men ni kanske förstår.

Huset är drygt 200 kvm. Timmer. 1,5-plan m. källare och vind. Byggt 1904 (eller så?!). 3 m takhöjd på nedervåningen. DVUT (1 dygn) ligger här på -18 grader.

Några parametrar just nu med 21,5 grader inne:

Utetemp (BT1):                                                        -10,2 grader
Medelutetemp:                                                       -5 grader
Kompressorfrekvens:                                            45 Hz
Beräknad framledning:                                         52,7 grader
Framledning (BT12):                                               53,4 grader
Retur (BT3):                                                               47,0 grader
Värmebärarpumpshast (GP1):                           32%
Flödesgivare (BF1):                                                 14,6 l/m
Köldbärare in (BT10):                                             3,1 grader
Köldbärare ut (BT11):                                            0 grader
Gradminuter                                                            -109

Vad säger ni rutinerade rävar om detta? Tror man att systemet täcker upp även vid ex. -25 grader? Är det några andra parametrar som kan ge en fingervisning?

Tack på förhand!

[kWhalp]

Ingen kan inte åka bort mitt i smällkalla vintern utan att ha grannar/bevakning/släktingjour, eller nån typ av dyrt redundansvärmesystem, eller att man tömmer precis allt vatten i tappvattensystemet/VVB, toalett, m.m, med exempelvis tryckluft och har "glykol" i värmesystemet.

Vad som helst kan fela, med frysrisk som följd;
liten som stor felkälla.

Jag tycks minnas att 200 m² 1800-talshus behöver typ 30 kW för att klara -25°C (150 W/m²). Vilket stämmer bra med svärfars gamla timmerkåk från år 1880, 170 m² 8kW-pump, 800m slinga, han klarar typ -10 - 15°C en dag, innan eldning behövs, eller elpatron.

Blåser det mot förmodan, när det är så kallt (-25°C) i en gammal dragig kåk, så kan det gå hur mycket kräm som helst (+50 kW).

[Carl N]

Nibe använder framledningskurva för att beräkna börvärdet för olika utetemperaturer.
I de gamla manualerna är de redovisade.
Jag får fram att om förskjutnigen är 0 (gissar jag) så har du kurva nr 10, och vid -25 C ute krävs 65 C framledning.
Sen går den med 45 Hz och ger då 53,4 C, max frekvensen är 120 Hz så jag behöver inte räkna på det, den kommer orka upp i den temperaturen med kompressorn.

Men kolla i meny 1.30.1 vilken kurva som är vald?
Kolla även max framledning i 1.30.6?

Sen är den ständiga frågan om du trimmat in kurvan med termostaterna på max?
Du bör ställa dessa på max och sen styra in husets temperatur med att justera värmekurvan.
Detta är lite tidsödande då varje ändring brukar ta ett dygn innan det slår genom ordentligt.

[kWhalp]

Ingen kan inte åka bort mitt i smällkalla vintern utan att ha grannar/bevakning/släktingjour, eller nån typ av dyrt redundansvärmesystem, eller att man tömmer precis allt vatten i tappvattensystemet/VVB, toalett, m.m, med exempelvis tryckluft och har "glykol" i värmesystemet.

Vad som helst kan fela, med frysrisk som följd;
liten som stor felkälla.

Jag tycks minnas att 200 m² 1800-talshus behöver typ 30 kW för att klara -25°C (150 W/m²). Vilket stämmer bra med svärfars gamla timmerkåk från år 1880, 170 m² 8kW-pump, 800m slinga, han klarar typ -10 - 15°C en dag, innan eldning behövs, eller elpatron.

Blåser det mot förmodan, när det är så kallt (-25°C) i en gammal dragig kåk, så kan det gå hur mycket kräm som helst (+50 kW).

Mitt inlägg enligt ovan, såg syrligt ut, jag beklagar, ville endast upplysa om riskerna 

[HBerggren]

Det du nämner om 65 grader ska mer uppfattas som vad den klarar, men inte vad man nödvändigtvis använder. Tillgänglig effekt sjunker med framledningstemperaturen ganska rejält på alla värmepumpar. Även verkningsgraden. Därför vill man hålla låg framledningstemperatur med en värmepump.

Din driftdata ser lätt illa ut, det ser ut som att det är säkert en god idé att investera i lite större radiatorer så du kan sänka framledningstemperaturen och få mer kraft ur värmepumpen när det verkligen behövs.
Ett högt krav på framledningstemperatur gör absolut att man bör välja en större värmepump om man inte kan tänka sig byta radiatorer.

Mitt hus har ungefär liknande driftdata. Visst det funkar, men antingen från man frysa eller köra 100% elpatron när det blir som kallast. Är det -20 så blir det runt 17 inne. Så då är det. Bara att ta fram tändstickan, för min del.

Jag påbörjar snart min radiatoruppdimensionering rent praktiskt och hoppas på en framledning närmare 40 grader årets kallaste dag. Tycker inte radiatorer är så dyra förutom de med högst estetiska poäng som sektionsradiatorer och liknande. Jag valde Purmo C22, för de har ett utseende som passar byggåret och externt koppel. Varianter med inbyggda koppel och kompakta koppel där rören går ihop har en viss värmeväxlande effekt så man förstör sin framledningstemperatur innan den ens kommit till radiatorn. Verkar försvinna 1,5 grad vid det tillfället jag mätte det.
Gasa extra för att kompensera en broms i åratal gillar jag inte.
Lösningen är med andra ord separat returventil och termostathus så det ser lite mer ut som "slottsvred"-konceptet med delade rör.