0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Igår morse upptäckte jag vid besök i pannrummet att det rann vatten från säkerhetsventilernas utlopp. Tänkte på det då det händer ibland. När vattnet fortfarande rann några minuter senare anade jag oråd. Felsökning visade att det är läckage mellan varmvattenberedarens mantel och varmvattentanken. Med tanke på att pumpen är 22 år gammal vore det naturliga att skaffa ny pump. Men det vill jag inte gärna göra av flera orsaker. Dels vill jag köra slut på kompressorn. Den har några år kvar tills den har gått 100 000 timmar och dit vill jag komma. Köper jag en ny pump kommer den att var betydligt kraftigare vilket betyder ett borrhål till och då det blir för stort projekt nu i år. Då jag inte vill ha en pump med inbyggd varmvattenberedare måste jag ändå köpa en varmvattenberedare så småningom och det kan kan jag lika bra göra nu och koppla in den till värmepumpen och köra vidare tills haveri. Är det någon som har några praktiska tips vad gäller inkoppling? Val av typ av beredare? Slingberedare borde inte kunna ge problem med läckage som mantelberedare uppenbarligen kan. Har bara hunnit titta på hur det ser ut vad gäller rördragning och insett att det (som vanligt) blir mer arbete än vad man först tror.
Jag har satt dit en energisnål slingberedare, tror den är bättre än allt annat som finns.Nackdelen kan vara att det inte går ha hög effekt på vpn vid vv produktion, men min vp kör nytt varmvatten på en 15-20 min så det har aldrig tagit slut, för oss 2 personer.
Börje, var inte det en laddslingtank du hade, dvs volymen i beredaren var med rent vatten? Tänkte det är bra att ha med den informationen i diskussionen så man tänker på rätt version av slingberedare, tappvattenslinga eller laddslinga.
Nya varmvattenberedaren är installerad sedan någon månad tillbaka och jag har fått en del drifterfarenhet. En skillnad mot gamla beredaren är att trots samma kopplingsdifferens på varmvatteninställningen, 5 grader, värms nibeberedaren mer sällan. Den gamla beredaren laddades när inget varmvatten förbrukades ungefär var 5:e timme. En varmvattenkörning tog ca 8 minuter. När jag testade nibeberedaren med samma kopplingsdifferens visade det sig att tiden mellan två varmvattenberedningar var 20 timmar. Efterföljande varmvattenkörning tog 35 minuter. Jag har minskat kopplingsdifferensen till 3 grader för att få lite varmare varmvatten. När det är lång tid mellan varmvattenberedningar hinner värme från vattnet överst i beredaren ledas nedåt så att varmvattnet i toppen tappar mer i temperatur än vattnet där givaren sitter. Enda problemet jag har upplevt är att pumpen i början stannade på grund av hög returtemperatur (>48 grader). Det berodde på att jag för att förenkla rördragningen anslöt returen från beredaren till röret för radiatorreturen som gick strax ovanför beredaren. Det innebar att returvattnet från beredaren passerade givaren för ingående värmebärare, GT9, vilket det inte gör i fallet inbyggd beredare. Har eliminerat det problemet genom att ställa ner hastigheten på cirkulationspumpen så att deltaT blir större. Har också sänkt varmvattentemperaturen då varmvattnet blev något varmare än med gamla beredaren med samma inställning. Om det visar sig att flödet blir för lågt när huset behöver värmas får jag montera en strypventil i beredarkretsloppet. Min rördragning ledde till ett oförutsett problem. Röret från beredaren till röret för radiatorretur går uppåt eller horisontellt. Det leder till att varmt vatten från beredaren tar sig uppåt och så att säga byter plats med kallare vatten i röret. Så småningom uppstår självcirkulation med ökade värmeförluster som följd. Det här är ett problem som kan uppstå endast sommartid när växelventilen står i läge för varmvattenberedning. Behöver huset värme kan det inte bli cirkulation i beredarkretsen. Behöver jag montera en strypventil ska jag se till att ordna en böj nedåt på röret så att vandringen av varmvatten uppåt blockeras.