Lite frågor som uppstår:
Varför behöver du köra brinepumpen i BVP när du har en avstickspump? Är det pga att avstickspumpen inte är för liten, eller för att du inte har en backventil? Eller har du rent av en värmeväxlare? Det enklaste är ju om avstickspumpen orkar driva flödet genom hålet själv, men du kan förmodligen styra brinepumpen i BVP med en av AUX-ingångarna, så funkar det iaf på 1226/1245-pumparna. Då behöver du bara ett slutande relä för att starta pumpen via den externa styrningen.
225m borrhål borde kunna ge över 6kW kyla, givet att du har ett tillräckligt stort aggregat, men givet den höga framledningstemperaturen du kommer få (räkna med 9-10 grader) så måste du överdimensionera fläktkonvektorn med en faktor 2x, kanske tom 3x. Jag hade nog rekommenderat att försöka få in flera konvektorer (då helst i sovrummen) om möjligt. FTXen kanske hjälper att få runt kylan en del, men det låter som det kommer bli motsatt mot vad du vill (dvs, kylan leds bort från sovrummen och mot badrummet). Du får också in varm luft, som kyls ner av FTXen något, så du kan potentiellt få fuktigare klimat i sovrummen pga detta. Om du har cirkulation och nedkylning av luften i sovrummet, så skulle den också avfuktas.
Vad är det för dimension på avsticket upp till den gamla fläktkonvektorn? Är den för klen så får du kanske inte den kyleffekt som du egentligen kan få ut, även om du sätter dit en större konvektor. En fläktkonvektor är inte någon avancerad pryl, så ålder borde spela mindre roll (om inte motorn börjat låta illa), men den kan ju vara feldimensionerad.
Jag vill hävda att du vill ka kyla monterad högt, eller åtminstone blåsa högt. Med värme är det tvärtom, vilket är lite problematiskt när man ska köra både och. Det finns fläktkonvektorer som du kan montera extrabatteri i, och få ett sk fyrrörssystem. Då kan den alternera mellan värme och kyla. Dock är min erfarenhet att dessa extrabatterier är dimensionerade för rätt hög framledningstemperatur, vilket kan göra de ganska ineffektiva som värmekälla med en värmepump. Ett alternativ om man inte kommer behöva alternera mellan värme/kyl på dygnsbasis utan bara säsongsbasis, är att kunna växla samma batteri mellan kyl och värme. Det kräver dock en värmeväxlare från brine-slingan så du inte skickar brinevätska genom konvektorn, och diverse ventiler så du kan strypa och öppna mellan de olika matningarna.
Jag vet inte exakt hur PCS44 fungerar, men jag vet inte om det är så mycket smartare. De styrningar jag har labbat med som man köper till fläktkonvektorerna har oftast 230V matningar för ventilstyrning som även kan användas för pumpstyrning, och det borde vara enkelt att styra ett relä via samma matning som du kan styra AUX-ingången på BVP på (för att tvinga brinepump). PCS44 styr säkert också kylan utifrån central rumsgivare, men jag föredrar att styrningen sker från givare som hänger ihop med konvektorn (dvs, varje konvektor har sin egen styrning).
I min egen installation har byggt min egen styrning, egentligen är det bara en temperatursensor och några reläer:
En/flera styr fläkten/fläkthastigheten (jag har AC-motor på min så det är egentligen 3 olika 230V matningar för olika hastigheter)
En styr motorventil vid konvektorn (för jag har flera konvektorer och vill att den ska stänga om den inte går, irrelevant om man bara har 1 konvektor)
En som styr cirkulationspumpen på avsticket (en Wilo stratos pico 25/1-6)
Bygga eget är verkligen inte för alla, ville mest bara förtydliga enkelheten i hur styrsystemen fungerar, och hur man kan få det att interagera med övrig utrustning (avstickspump och BVP pump). PCS44 kommer ju också med shuntning och backventiler, vilket både känns onödigt och något du redan verkar ha?
Jag kyler utan problem övervåningen på ca 60m2 (132 totalt) hemma med mitt 100m hål, och det påverkar även nedervåningen. Håller 22-24 grader (måltemperatur 22 grader) när det är som varmast, detta med 2st Carisma IO-44 som har en specad kyleffekt på 3.5kW styck (men ger nog max hälften av det). Jag hade en MV-94 innan som satt i den övre hallen (likt dig) och det gav hyfsad svalka även i sovrummen om dörrarna lämnades öppna, men nu med inblås och utsug i varje sovrum så koncentreras kylan dit det behövs, med sämre kylning på nedervåningen som konsekvens (tidigare rann mycket kyla ner för trappen).
Kör PAL25 rör från avsticket upp. till vinden där det fördelas till de två konvektorerna, aldrig haft problem med hög temp på retur (har ca 2 graders skillnad på in/ut), men jag hade satsat på större rör om jag skulle bygga ut anläggningen och hade mer borrhål, för att vara på den säkra sidan.
Vet inte om det klarnar lite eller bara förvirrar, det är iaf lite real-life erfarenhet
. Värt att tillägga är att mitt hus är dåligt isolerat sekelskifteshus, ett bättre isolerat hus borde kräva mindre kyleffekt men dålig ventilation underlättar kylningen i mitt fall (tror jag).
gäster: 753
dolda: 0
användare: 1
