Ämne: Ny ivt greenline för klen?

[Elin1990]

Hej! Vi köpte ett hus (1923, 230kvm) med en helt ny bergvärmepump (ivt he e9 greenline) 2021. Vi bor i Sörmland.

Första vintern reagerade vi på hög energiförbrukning trots att vi enbart bodde i huset på halvtid och hade semesterläge resten av tiden.

Andra vintern frös borrhålet och vi gick på stor del elpatron både innan och efter det.

Nu tredje vintern har vi installerat en separat mätare.
Okt-november har energiförbrukningen legat på ca 40kWh per dygn. Detta ett snitt över 54 dagar där 14 dagar var semesterläge.

Nu vid -5 grader ute går den på 17% tillskott och köldbärare in är -0,5 och köldbärare ut -3.

Pumpen installerades på befintligt borrhål och vi misstänker att borrhålet är för litet för den nya pumpen.

Men någon vi pratat med sa att även om vi kompletteringsborrar så kommer vi ha ganska hög elförbrukning då pumpen som sattes in är för liten för huset.

Mina frågor:

- är 40kWh/dygn (mer om vi inte skulle ha haft semesterläge) normalt för okt/nov när tempen i oktober var ca 2 grader som kallast och november -6 som kallast?
- vilket effekt och borrdjup borde man ha för en villa byggd 1923 på 230kvm? Vanliga tvåglasfönster
- vad bör köldbäraren in respektive ut ligga på nu i november? 

[25fOCUS]

Hur djupt är hålet vet du det. Kanske det finns registrerat hos SGU och går att zoma in på fastighet.
https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar.html

[torbjorn_forsman]

Hur hög framledningstemperatur behövs för att hålla dräglig temperatur i huset vid olika utetemperaturer? Ett gammalt hus där värmesystemet är dimensionerat för t ex ved- eller oljepanna, har ofta små radiatorytor så att det behövs högre framledningstemperaturer än vad en värmepump kan ge med god verkningsgrad.
Det är mycket möjligt att den tekniskt bästa (om än kanske omständliga och estetiskt mindre lyckade) lösningen vore att byta till större radiatorer i åtminstone en del av rummen, eller att sätta upp fler radiatorer.

[Roland]

Det är lite knapphändiga uppgifter. Går kompressorn hela tiden, det ska den göra när eltillsats behövs, drar kompressorn ca 60 kWh/dygn. Tillsatsel tillkommer.

Köldbärartemperaturerna är inte anmärkningsvärda om kompressorn går hela tiden. Troligen köpte man så stor pump som borrhålet bedömdes klara av. Om det inte var så att borrhålet hade frusit skulle jag inte vilja säga att borrhålet är för grunt. Hur yttrade det sig att borrhålet frös? Är det djupt ner till berget så att grundvattennivån kan ligga över berget?

Ett lika djupt borrhål till skulle öka pumpens effekt med kanske 15% så det blir ingen dramatisk ökning. Däremot kommer risken för frysning i borrhålen att elimineras.

Mina köldbärartemperaturer är +0,4 in och -1,6 ut. Pumpen har gått dygnet runt senaste veckan.

Det skulle vara bra med uppgift om hur många timmar kompressorn har gått och hur många timmar tillsatsen har varit inkopplad. För mig är det lite oklart vad 17% tillskott betyder.

[Josth]

Om huset är i originalskick i konstruktionen kan värmebehovet vara väldigt stort när det är från 1923. Ett borrhål bör vara drygt 200 m djupt och det behövs en värmepump på minst 12 kW men kanske t.o.m. ca 16 kW för att slippa tillsats, om man kan fastställa det.

[Elin1990]

Befintligt djup vet vi inte och finns inte hos sgu eller kommunen.

Framledningstemp igår vid -5 ute var 43 grader. Då har vi mellan 19-21 grader i rummen beroende på vilka element som sitter där. Köket och hallen som har golvvärme är ju varma medan vissa större rum med ett element ligger på 19.

[Elin1990]

Jag vet inte heller vad 17% tillsats betyder. Brukar bara stå av eller på alternativt en klocka som tickar ner. Men när jag var nere igår stod det 17%.

Förra vintern läckte all vår vätska ut under ett dygn. Men när de fyllde på visade det sig att det inte var läckage utan nåt tillfälligt läckage som kan uppstå om det bildas ispropp i säven? Säger kanske er mer än det säger mig. Men då gick den helt på elpatron ett par dagar.

P står 12,9 kWh

Heating output står 8,37. Vet inte vilket som anger pumpens effekt?

Jag vet att tillskottet varit ungefär dubbelt så stort som man trodde när man satte in pumpen.

Jag tror att den går nonstop just nu om det är det som menas med att kompressorn går? Elmätaren säger i alla fall att den drar 2,5kWh varje gång jag varit nere och den låter hela tiden. Så antar att det betyder att den måste stå och mata hela tiden för att hålla värmen i huset?

[Roland]

Att elmätaren visade 2,5 kW varje gång är positivt. Det betyder att ingen tillsatsel var inkopplad. Det är mycket bra med en elmätare separat för värmepumpen. Jag rekommenderar att ni läser av den en gång per dygn, helst vid samma tidpunkt, och noterar elförbrukningen och uppskattad medeltemperatur ute under dygnet. Då går det att få ett grepp om hur pumpen är dimensionerad i förhållande till husets värmebehov. 

Vet inte om det är samma sätt på moderna IVT-pumpar men 17% kan vara en ramptidstimer som räknar upp. När den når 50% kopplas första steget tillsatsel in. Men det är en hypotes.

8,37 kW är effekten.

Att tillskottet är dubbelt så stort som man trodde behöver inte innebära någon katastrof. Vi vet ju inget om den ursprungliga kalkylen.

Blir det en ispropp i borrhålet så att den klämmer ihop slangarna pressas det ut köldbärare genom expansionskärlets säkerhetsventil. När under vintern hände detta?

[Elin1990]

Den har gått på tillsatsel senaste dagarna om jag kollar på pumpens egna mätare. Typ 50 kWh tillskott på en vecka.

Vad ska jag leta efter om jag för statistik på utetemperatur och förbrukning?

Att köldbäraren redan är -3,1 ut så här tidigt på säsongen är inte konstigt?

Okej! Tack för förklaring på ispropp! Det hände början på januari i år

[Josth]

Skriv upp elförbrukningen på elmätaren varje gång och räkna ut dygnsförbrukningen för värmepumpen. Skriv senaste dygnets medeltemperatur. Jag gissar att ni kan behöva närmare 60 kWh/dygn om medeltemperaturen är -2 °C och ni värmer hela huset till 20 - 21 grader inne.

[Elin1990]

Okej! Och 60kwh/dygn betyder alltså att bergvärmen går hela tiden (kompressorn går eller vad ni kallar det?) och att det inte är tillskott? Allt över 60kwh/dygn är tillskott eller? Senaste 29h har den dragit 91kwh, alltså 75kwh på 24 timmar typ.

Var precis nere och nu stod det att den drog 3,5kwh och tillskott stod 34% på bergvärmen.

Hur bedömer jag om bergvärmen är bra dimensionerad för huset sen då? Om förbrukningen är mer än 60 per dygn vid -2 är den dålig?

Vid vilka värden ska jag börja fundera på om vi behöver kompletteringsborra och vid vilka värden bör vi fundera på en större pump? Som nån skrev borde vi ligga på 12-16kwh effekt och inte 8 som vi har nu…

[Josth]

Precis, det innebär i så fall att värmepumpen precis klarar värma huset ner till -2 °C utan någon tillsats. Allt över 60 kWh/dygn blir tillskott.

Kan du se hur stor max el-tillskott det i värmepumpens menyer? Normalt finns det en 6 eller 9 kW el-patron. Men om den säger 34% tillskott och drar 3,5 kWh/h så får jag intrycket att el-tillskottet är 3 kW (100%).

Numera vill man gärna att värmepumpen klarar att täcka minst runt 75 % av effektbehovet. Bor man där det kan bli -20 °C på vintern så bör värmepumpen då klara -10 °C utan tillskott. Effekttaxa införs i elnäten och har man timpris blir de kallaste timmarna också dyra timmar på el-börsen.

Följ upp och skriv ner KBin och KBut under vinterhalvåret. Men det är trixigt om man inte har en aning om nuvarande håls djup. Vissa borrar ett helt nytt hål istället för ett kompletterande hål.

[Elin1990]

Gud vad snälla alla är att hjälpa mig! Har försökt få svar från massa olika firmor utan framgång och här har jag alla svar inom några timmar. Supertack!

Vet inte hur jag hittar max el tillskott i menyn. Tycker jag bläddrat i alla vyer men nåt sånt har jag nog inte sett!

Vi hade elräkning på 19,5 tkr förra december pga hade inte bundit elen och hade cirka 4000 kWh i förbrukning. Vi är ju nya på det här med hus men tänkte att ett hus med bergvärme skulle dra betydligt mindre. Sen frös ju pumpen i januari och då kom det ut en tekniker för 8000 för att fixa och fylla på vätska. Så det är ju inte hållbart om det ska vara så.

Men vet inte om det är vi som är naiva gällande elförbrukningen för så här gamla hus eller inte. Eller om det lönar sig att kompletteringsborra eller sälja den här pumpen och köpa en större

[Roland]

Om pumpen är inställd rätt så att den går hela tiden när det är så kallt att tillsatsel behövs drar den 60 kWh/dygn. Förbrukning därutöver är till elpatronen. Var förbrukningen 75 kWh under dygnet gick 15 kWh gått till elpatronen. Nu kan det vara så att pumpen inte är rätt inställd så att den stannar ibland fast den inte borde göra pga låg utomhustemperatur men låt oss bortse från det.

Vad var det för temperatur inne och ute under de dygn elförbrukningen avser?  Antar man att pumpens värmefaktorn är 3 tillfördes huset 3x60 + 15 = 195 kWh. Värmepumpen levererade alltså 92% av husets värmebehov. Antar man att temperaturskillnaden ute/inne var i snitt 20 grader drar huset 0,41 kW/K. En pump som kan värma huset ner till -10 skulle behöva vara på minst 12 kW. Men det här är en grov kalkyl baserad på uppskattade värden.

Förmodligen är det fabriksinställningen på eltillskottet som är 6 kW.

Jag är förvånad över elräkningen för december förra året. Kostnaden per kWh blir 4,88 kr. Är det ovanligt hög nätavgift där ni bor?

Med tanke på att det blir svårt att få ett bra pris på gamla pumpen blir kostnaden för uppgradering nästan som för en helt ny installation. Jag gissar att det bästa är att köra vidare på den pump ni har men underlaget är för klent för en kalkyl. Ändrade eltaxor kan göra att förutsättningarna ändras helt. 

[Roland]

Har funderat lite mer över detta med ny pump. Om det inte är något speciellt med klimatet på orten och min uppskattning av husets värmeläckage, 0,4 kW/K, är rätt drar ca 37000 kWh/år. En värmepump med 100% effekttäckning och SCOP 3,3 (antar radiatorer) skulle dra 11200 kWh el per år.

Den pump som finns nu verkar ha en effekttäckning på lite över 50%. Det ska normalt betyda en energitäckning på ca 90%. Resterande 10 % (3700 kWh) kommer från elpatronen. Om värmepumparna har samma verkningsgrad är potentiell besparing med en större pump 3700 x2,3/3,3 = 2580 kWh/år. Stämmer min kalkyl någorlunda med verkligheten finns det ingen lönsamhet i ett byte till en kraftigare pump och nytt borrhål.