Ämne: Hur män tänker och talar!

[svenske kocken]

Efter att ha läst det senaste inlägget börjar jag undra om jag inte har blivet lurad, tänk att efter 35 år upptäcka att det inte kan vara en kvinna som jag gite mig med, det känns lite surt.

[VK System AB]

Hej allihop,

Jag märkte inte den här tråden förrän idag, eftersom jag är helt insnöad på luftvärmepumpar. Underbart att läsa alla infallsvinklar (som för övrigt alla verkar ha gjorts av män), och jag skrattar igenkännande till mycket som står här.

Men: Jag håller inte med om allt i lathunden (även om den var ytterst träffsäker för övrigt):

"OKEJ" använder inte en kvinna för att få slut på ett gräl. En kvinna försöker inte att få slut på ett gräl, det är mannens uppgift. Han ska säga "förlåt", ty den enda fras en kvinna aldrig kan formulera är: "Jag hade fel".
Bieffekten av att säga "förlåt" är att mannen fortsätter att försvara sin åsikt - av naturen oföränderlig. Kvinnans nya vapen blir nu: "Du säger förlåt, men du menade det ju inte förra gången, så hur ska jag kunna veta att du menar det nu?" På något sätt blir skulden mannens som alltid annars, eftersom han är duktig på att övertyga henne om att han faktiskt "menar" det denna gången. Detta är alltså statistiken: Kvinnan segrar efter bråket: 100%, mannen segrar efter bråket: 0%. Denna statistik till trots, har kvinnan förmågan att, vid varje bråk när mannen inte ger sig efter första ronden, yttra orden: "Ja, du har väl rätt som vanligt, du har ju alltid rätt".

Ja, och så skulle jag kommentera uttrycket "INGENTING", men jag vill inte nöta ut hela tangentbordet. Äh, har jag väl börjat så...

Jag tänker på en parallell situation, som när någon av parterna beter sig på ett sätt som missbehagar den andra (alltså sitter djupt försjunken i tankar beträffande något problem på jobbet, eller helt enkelt är trött som en brunbjörn i januari) och den obligatoriska frågan kommer: "Är du arg?" (stadiet innan frasen i kvinnans mun utvecklas till "Varför är du arg?"). När en kvinna frågar, handlar det just om ett problem på jobbet eller en oövervinnerlig trötthet hos mannen. "Nej, ingenting" heter det första försöket till svar. Detta kan dock mannen aldrig övertyga kvinnan om. När en man svarar "Ingenting" betyder det "Ingenting som jag blir hjälpt av att ventilera med dig" (fast det sistnämnda vore en odiplomatisk formulering vid ett anstundande gräl).

Om en man blir spydigt bemött av sin kvinna, låter det i hans öron bevisligen som om hon är sur på något (och oftast vill hon gärna personifiera "något" och valet av representant utgår med betydligt större majoritet än något parti någonsin gjort i riksdagsvalet). Mannen tycker att spydigheten är obehaglig, så han frågar "Är du arg?". Då säger kvinnan med något förhöjt decibelantal: "Nej, jag är inte arg.". Spydigheterna slutar inte i och med detta, och mannen frågar igen: "Är du arg eller?" varpå kvinnan svarar - i sitt tycke ett rappt svar - : "Nej, jag har ju sagt att jag inte är arg. Är du?" Mannen provoceras av detta angrepp, och säger då: "Jag ser ju att du är arg!". Kvinnan säger som svar: "Nej, har jag sagt, men frågar du en gång till så blir jag arg!" Mannen frågar inte fler gånger, det behövs inte eftersom kvinnans hot bara är tomma... hon är nämligen redan så uppretad för att du frågat tre gånger, så det är redan kört. Fördelen är att du får reda på var skon egentligen klämde, nackdelen att det blir en sen kväll och du kommer att vara trött på jobbet dagen efter. Bråket slutar med att du ber om ursäkt för att du provocerade henne att bli arg.
Tilläggas bör, att mannen har en skyldighet att acceptera frågan "Är du arg?" ett tiotal gånger (inte bara tre som i det motsatta förhållandet), tills han är mäkta irriterad över dessa repeterade frågor och att informationen "Nej, jag är inte arg" av någon anledning inte godtas av henne, och blir arg. Detta slutar förstås med att mannen ber om ursäkt för sitt oprovocerade raseriutbrott.