Ämne: Hur mycket över-effekt kan en kompressor egentligen ge?

[jishi]

Jag har en F1226-6, och märker nu när värmen så smått börjar köra att uppskattad effekt (delta * flöde) visar klart högre effekt än spec.

Enligt uträkningen ger den närmare 8kW när brine är över 5 (givaren visar 5,men är nog närmare 7-8) grader, vilket låter rätt otroligt. Detta är också vid förhållandevis blygsam framledning (ca 37 grader).

Jag såg nån effekt-tabell från en äldre fighter och där är det ganska dramatisk skillnad i effekt vid 5-10 grader in långt över den specificerade ut-effekten. Jag trodde en kompressor hade ett visst effekt-tak men så verkar inte vara fallet.

Skulle jag kunna få ut 7kW när det börjar bli riktigt kallt så är det nästan 3kW mer än vad jag får idag, så en kompletteringsborrning kan vara fördelaktigare än vad jag tidigare trott (då räknade jag på ca 1Kw extra).

Hur varmt borde man i teorin kunna få upp med ett överdimensionerat hål under vintern? +4 förstår jag borde gå, men skulle man kunna närma sig +6 med tillräckligt djupt hål?

Och har nån testat att använda ett monoblock (luft/vatten) för att höja brine några grader? Tänker att vid så låga grader borde det väl vara rätt bra cop även när det är - 15 ute 🤔. Även om den kanske inte är designad för det... Jag är lite sugen på att köpa en beggad utedel bara för att prova 😅.

[Roland]

Man kan räkna med att pumpens effekt ökar ca 4% för varje grad högre köldbärartemperatur när värmebärartemperaturen är densamma. En ökning med nästan 3 kW till 7 kW tolkar jag som att effekten skulle öka från ca 4,2 kW till 7 kW, dvs med 67%. För att få den ökningen skulle köldbärartemperaturen skulle behöva höjas med 13 grader. Det är omöjligt att uppnå med mer borrhålsmeter om köldbärartemperaturen i utgångsläget är ett par minusgrader.   

Eskilstuna betyder att bergets temperatur är lite över 7 grader.  100 meter borrhål till en 6 kW pump bör betyda att  köldbärarens medeltemperatur vintertid är -2 till -3 grader, alltså en temperaturdifferens mot berget som är 9-10 grader. Ett likadant borrhål till skulle ge halva värmeöverföringsmotståndet. Är värmeuttaget från borrhålen oförändrat kommer köldbärartemperaturen att stiga 4-5 grader vilket ökar pumpens effekt med ca 20%.

[HBerggren]

Det är bättre att använda energin direkt till värmesystemet än värma brine med det. Om man gör ett överdrivet exempel så ser man snart vad problemet är.

Vanligt borrhål:
KBin: 0
KBut:-3

Förvärmt borrhål: 20 grader
KB ut till borrhål 17 grader

Det följer med energi ut, ner till borrhålet som blir oanvändbar till stor del. Grannen kanske blir glad.

[jishi]

Det är bättre att använda energin direkt till värmesystemet än värma brine med det. Om man gör ett överdrivet exempel så ser man snart vad problemet är.

Vanligt borrhål:
KBin: 0
KBut:-3

Förvärmt borrhål: 20 grader
KB ut till borrhål 17 grader

Det följer med energi ut, ner till borrhålet som blir oanvändbar till stor del. Grannen kanske blir glad.

Tanken skulle vara att dimensionera det så man bara höjer brineslingan med några grader, kanske genom en acktank/tekniktank med slinga. Blir en ganska komplex setup som tar mycket plats så det är väl mest hypotetiskt.

[25fOCUS]

Det är bättre att använda energin direkt till värmesystemet än värma brine med det. Om man gör ett överdrivet exempel så ser man snart vad problemet är.

Vanligt borrhål:
KBin: 0
KBut:-3

Förvärmt borrhål: 20 grader
KB ut till borrhål 17 grader

Det följer med energi ut, ner till borrhålet som blir oanvändbar till stor del. Grannen kanske blir glad.

Med dom höga temperaturerna så storknar nog VP och löser på HT.

[jishi]

Man kan räkna med att pumpens effekt ökar ca 4% för varje grad högre köldbärartemperatur när värmebärartemperaturen är densamma. En ökning med nästan 3 kW till 7 kW tolkar jag som att effekten skulle öka från ca 4,2 kW till 7 kW, dvs med 67%. För att få den ökningen skulle köldbärartemperaturen skulle behöva höjas med 13 grader. Det är omöjligt att uppnå med mer borrhålsmeter om köldbärartemperaturen i utgångsläget är ett par minusgrader.   

Eskilstuna betyder att bergets temperatur är lite över 7 grader.  100 meter borrhål till en 6 kW pump bör betyda att  köldbärarens medeltemperatur vintertid är -2 till -3 grader, alltså en temperaturdifferens mot berget som är 9-10 grader. Ett likadant borrhål till skulle ge halva värmeöverföringsmotståndet. Är värmeuttaget från borrhålen oförändrat kommer köldbärartemperaturen att stiga 4-5 grader vilket ökar pumpens effekt med ca 20%.

Hm, ja lägger man fram det på det sättet så låter det mer än otroligt. Tror effekt-grafen på min pump säger 4.62kW vid 0/45, vilket stämmer ganska väl med vad jag ser. Men jag verifierade vilket delta jag fick när jag tvingade enbart elpatron på 6kW och då stämmer min effekt-uträkning.

Men klart, jag kommer ju inte upp till den tempen, vid 0/35 så säger den 5.49, så att jag ser typ 7.9kW, det är typ 40% högre vilket också låter lite otroligt, det kanske skulle stämma med brine på 10 grader, men riktigt så hög är den inte.

Så i teorin om jag får ut typ 6 grader, så får jag 4% per grad (så 0 till 6 grader är 26.5%?). Givet att jag får ut 4.5 kW vid 0/45, så får jag ut 5.69kW vid 6/45 då? Konstigt att jag inte kan korrelera det...

[HBerggren]

Med dom höga temperaturerna så storknar nog VP och löser på HT.

Nej, HP kan bara lösa beroende på avgivande temperatur. Vad man matar för hämtad temperatur spelar ingen roll för högtycket i systemet. Det hela går bra förutom skenande överhettning när expansionsventilen går utanför dimensionerat område. Kompressorn drar mycket ström och COP ökar fint hela tiden av normalt varmare KB. Men det var bara i datasamlande syfte. Har man ingen naturligt varm KB-källa ska man inte fundera mer är så.

[Roland]

Men jag verifierade vilket delta jag fick när jag tvingade enbart elpatron på 6kW och då stämmer min effekt-uträkning.

6 kW elpatron är inte exakt 6 kW utan kan vara lägre. Min elpatron ger 5,8 kW. Dessutom varierar effekten med kvadraten på nätspänningen. Man måste använda elmätaren för att kunna göra en noggrann bestämning av pumpens effekt.

Man bör också kontrollera att värmebärargivarna visar lika men ligger pumpens effekt nära elpatronens effekt tar felen i givarnas felvisning ut varandra.

[Smurfen.]

Hur ventileras huset återvinner man vent luften till brine så höjer det tempen men det går inga 20 grader på brine men nån grads höjning och ventilera bör man göra ändå.

[jishi]

Hur ventileras huset återvinner man vent luften till brine så höjer det tempen men det går inga 20 grader på brine men nån grads höjning och ventilera bör man göra ändå.

Det är självdrag och det känns orimligt att kunna dra ventiler och kanaler till en frånluftsmodul. Känns också som vinsten är mycket lägre än om man tex skulle sätta in FTX. Dock bör ju FTX ha ett tätt hus för att fungera bra.

[Smurfen.]

Vinsten är större men Ftx kräver i princip dubbla rördragningen vilket kan vara svårt i efterhand.

[DonPablo]

om förångningen stiger, så stiger även kondenseringen, de följer varandra

[HBerggren]

om förångningen stiger, så stiger även kondenseringen, de följer varandra

Jag tycker det är en sanning med modifikation. Kylbehovet ökar, så ökar man värmebärarpumpen så blir resultatet samma, gör man inte det, så ökar kondenseringen förstås.
Sen får inte kondensorn "bli för underdimensionerad" och följade följdeffekter av det. Så länge pumpen kan ökas och kondensorn räcker så anser jag man kan köra samma kondensering. I alla fall vad jag sett på min testrigg mot olika kylmoduler.

[torbjorn_forsman]

Tänk på att varken tempgivarna, mätkretsarna eller programvaran som tolkar mätvärdet och översätter det till en temperatur som kan presenteras för en människa, är något under av precision i en normal värmepump. Både komponenttoleranser, dålig approximation av givarnas karaktäristik och avrundningsfel kan ställa till med ett och annat. Har värmepumpen några år på nacken kan t ex ärg i kontaktdon, smuts och krypströmmar på kretskort, givare som har dragit åt sig fukt mm också ställa till det. Om man nu tittar på ett  -värde som är framräknat från en mätpunkt som kanske har en eller ett par graders positiv felvisning och en annan som slår fel åt andra hållet, så är det lätt att inse att man inte får dra för stora växlar på det värdet.

[jishi]

Tänk på att varken tempgivarna, mätkretsarna eller programvaran som tolkar mätvärdet och översätter det till en temperatur som kan presenteras för en människa, är något under av precision i en normal värmepump. Både komponenttoleranser, dålig approximation av givarnas karaktäristik och avrundningsfel kan ställa till med ett och annat. Har värmepumpen några år på nacken kan t ex ärg i kontaktdon, smuts och krypströmmar på kretskort, givare som har dragit åt sig fukt mm också ställa till det. Om man nu tittar på ett  -värde som är framräknat från en mätpunkt som kanske har en eller ett par graders positiv felvisning och en annan som slår fel åt andra hållet, så är det lätt att inse att man inte får dra för stora växlar på det värdet.

Nä, det är klart, men samma temperatur-avvikelse skulle jag se vid elpatron-körningen (eftersom det är samma givare jag avläser). Men det är klart, om flödesuträkningen är skev pga givaravvikelse så kommer det ge en utväxling på effekt-beräkningen när deltat ökar, så klart. Kan se att det är konsekvent en diff på 0.4 grader mellan framledning (+0.4) och retur när enbart cirkpumpen kör (på 8%), men det borde leda till ett lägre uträknat flöde och således ge skevhet åt andra hållet (lägre effekt vid ökad delta...).