Ämne: Från luft-vatten till bergvärme - hjälp med val

[1984]

Hej experter,

Har en gammal luft-vatten CTC EcoEL 1550 + utedel ECO Air 107 som går på sista versen och skall nu byta till bergvärme. Har tagit in ett gäng olika offerter från olika leverantörer som har olika märken på pumpar och behöver lite åsikter om vad ni tycker kan blir det bästa valet.

Förutsättningar:

1plan + källare, ca 100+100kvm.
Byggår 1967, 2glas fönster, cutterspån 30cm + 10cm ull på vind, tunna ytterväggar, men täta. I källaren är det betongglas för ljusinsläpp.
2vuxna ett barn, utesluter inte ett till längre fram.
2rör-system radiatorer, kommer bli ett badrum med golvvärme längre fram.
Finns en kamin på övervåning i vardagsrum och en insats i källaren. Den sistnämnda används ej, mer om det nedan.

Tankar + önskemål :
BVP på 12kw. Fått förslag på Nibe S1255, IVT GEO 612C, IVT HE C11, DAIKIN Altherma 3 Geo 10 och Thermia Atlas 12 (den sistnämnda tyckte leverantörern var för stor och ville egentligen ge förslag på Calibra Eco
Borrdjup 220-250m (blir 40mm kollektor om 220m, allt över blir 45mm-turbo eller 50mm kollektor)
Toppeffekt beräknad till mellan 11,9-13,5 (lite olika från de olika leverantörerna)
Ca 32-35000kwh förbrukning(beräknat från leverantörer). Dock en som sticker ut på 25000 vilket lät lågt.
Vattenmantlad kamin + acctank kommer läggas till om några år. Fått rekommendationer på alltifrån 200liter (NIBE) till 500liter (Thermia). Denna kommer enbart används för myseldning och när det är som allra kallast, ej primär uppvärmning.
Effekttäckning på 75-89%, räknat med 13,5kW toppeffekt, 65w/kvm, 12kW VP, 3,6 COP, 36W/m.
Ett ordentligt magnititfilter - BoilerMag
Ingen rekommenderar frikyla? De tycker istället en LLVP. Jag tänker börja utan troligen, och nyttja källaren de varmaste dagarna.

Prismässigt ligger de väldigt nära varandra, vissa var dock lite dyrare per extra m borrning, men i övrigt väldigt likvärdiga.

Vad tänker ni spontant? Egna erfarenheter? Vad har jag missat? Vad har jag med som är onöidgt?

Vill ju såklart ha det så effektivt som möjligt också och där för en ju tankarna till kompressorn där Daikins går som lägst till 0,85kW och de övriga kring 3kW, dvs när behovet är kring 1kW så kommer de övriga dra 3gånger så mycket, om jag förstått det rätt. Men har inte hört alltför gott om Daikins support etc, så velar lite.

Fått bäst känsla av de som skall installera NIBE och IVT sett till professionalism, kunskap och återkopplingstid.

Tack på förhand

[Brimstedt]

Jag har själv just fått lite offerter.

Dels har jag jämfört dem här, framförallt beträffande scop.
https://www.byggahus.se/c/bergvarmepumpar

Kollat utbudet av tekniker i närheten för de olika märkena och vad de olika leverantörerna tagit med i offerten och vad de eventuellt friskrivit sig från.

Jag lutar åt Daikin just nu, där han som gav offert verkade mest kunnig, hade bäst pris och bäst scop enligt tabellen.

Garantimässigt verkar de flesta ha 3 år garanti + 3 år försäkring.

[1984]

Där har jag också kollat, bra grund info. Litar inte på SCOPen som visas utan sänker med 0,5 för att få ett mer realistikst värde över året. Jag har högtempsystem så då har IVT GEO612C inprincip samma SCOP som Daikin (4,4 vs 4,42). NIBE ligger på 4,3. Detta är SCOP på högtemp utan mitt avdrag, samt inte på VV-produktion.

Gör samma här, några har gått bort direkt pga okunskap etc.

Daikin kommer inte räcka för mig, om jag räknat rätt, då den max ger 9,6 och jag behöver mer än så, om man inte vill ha tillsats med el då såklart. Jag vill täcka kring 90% med BVP för att minimera eltillskott.

Garanti gällande har jag inte fått från NIBE än, men IVT har 10år på kompressor, 6år "övrigt" och 3 år på garanti, sen blir det försäkring man får köpa till. Den är Villkorad dock med 2st servicebesök. Daikin har 5år garanti på kompressor och sen är det försäkring man får köpa till.

Diffar offerterna mycket för dig?

[JoBro]

I dagens läge så skulle jag överväga att ta hänsyn till de mycket skiftande timpriserna på el.
Det kan skilja åtta ggr eller mer om man jämför den billigaste och dyraste timmen på ett dygn. Alltså en stor möjlighet till pengabesparning för sin uppvärmning.
För att kunna utnyttja detta så behövs det tre saker: prisinsikt med styrning, effekt och lagring.

Värmepumpen har troligen någon form av smart styrning m a p timpris. Kontrollera vad som behövs i fråga om tillbehör/hårdvara till VP för att komma i gång med det. Behövs det någon form av abonnemang? Kostnad?

För att kunna utnyttja billiga timmar så behövs ”övereffekt” som kan utnyttjas under den tiden. Har man en VP som täcker 90% av maxbehovet täckt så behöver man troligen använda elpatronen när timpriset är som högst. Täcker VP 130% (t ex), så behöver du sällan köpa dyr-el. Dessutom så kan mer värmeproduktion flyttas från fler dyrare timmar till billigare. Med tillräcklig lagring så kan det t o m vara lönsamt att komplettera med elpatron under billigtid.

Lagring av energin sker förstås i ackumulatortankar, förutom det som lagras i själva byggnaden med innehåll. Om den tank för VV som är integrerad i VP inte räcker för t ex 24h hushållsförbrukning så finns möjligheten att i stället ha extern(t) acktank(system). S 1155 i st f S 1255 i Nibes fall, med lämplig(a) tank(ar). Ju högre temp man kan generera, med bra effektfaktor multiplicerat med ”elprisfaktor”, till ack-tanken, desto mindre volym behövs för att fylla energibehovet.
För radiatorvattnet, så kan det kanske vara lämpligt att använda den ack-tank som är tänkt för kaminladdning redan nu. Installera den och låt VP använda den. Med lämplig styrning från VP och förberedd för framtida vattenmantlad kamin.

Jag skulle rekommendera att dra fram nätverkskabel till VP/pannrum i samband med installationen. Användbart för att få säker kommunikationen för VP enligt ovan och även för annan kommunikation, se nedan.
Se till att få installerat utegivare, innegivare och strömsensorer. Jobbigare att komplettera för dig och enkelt att välja bort för dig om det inte passar styrschemat, av någon anledning.
Separat elmätare, med kommunikation, enbart för VP. Det gör det enkelt att notera och följa upp hur stor del av hushållets totala elförbrukning som går till värme och VV. Eliminerar många gissningar och underlättar uppföljningar av leverantörslöften(?), uppföljning av trimningsåtgärder m m. Kommunikation är bra för kommande automatisering av avläsningar. I början kan du läsa av manuellt: dag, vecka el månad, beroende på behov och ambition.
Med hushållets totala elförbrukning insamlad på något sätt, så kan t ex 3-fas Eastron SDM630 Modbus MID V2, som finns bl a i systersiten här, användas för VP-mätning. Monteras på DIN-skena.

Fundera över styrning av VP. Är ni borta på semester? Fritidshus? Då kan det vara bra att kunna dämpa VP under en tid för att spara energi/pengar. Kolla vilka funktioner/appar som resp VP har och vad det kostar i abonnemang + ev hårdvara och hur bra det skulle fungera för dig.

Ett fyrvägs vägguttag nära VP. Kan användas för kommunikationsutrustning såsom nätverksswitch, RS485-Ethernet o dyl.

Med Home Assistant, HA, så kan du ”kostnadsfritt” läsa och skriva till Nibe S 1x55, såvitt jag kan förstå. Det möjliggör avläsning och styrning, efter eget huvud och behov, och utan abonnemang.
Kolla hur det är med din tänkta VP.
Det går också att få med data från elmätaren nämnd ovan till HA.
HA kan dock vara lite pyssligt.

Installationstipsen är för att jag antar att det kommer en elektriker med borrmaskin och dammsugare som kan installera ev extra utrustning snyggt och effektivt på samma gång.

Det finns nog många både här på forumet och i verkligheten som kan beräkna effekt och ack-tanks-konf, beroende på bl a tillgängligt utrymme.

Jag tror att borrhålet är medelvärdesbildande, så ett överuttag under några timmar återhämtar sig under kommande vilotimmar. Om du har en ”för stor” VP i förhållande till borrhålet, så går det att komplettera med ett till hål senare, efter analys.

Jag har Nibe F1155 sedan ca 8 år. Extern VV-tank. (STT Enerflex i ca 17 år innan)
Home Assistant sedan ca 8 mån.
Tibber 6 mån.
Eastron elmätare sedan ca 1 mån.
Modbus mellan HA och elmätare resp VP.

[Roland]

I dagens läge så skulle jag överväga att ta hänsyn till de mycket skiftande timpriserna på el.
Det kan skilja åtta ggr eller mer om man jämför den billigaste och dyraste timmen på ett dygn. Alltså en stor möjlighet till pengabesparning för sin uppvärmning.

Glöm inte den rörliga nätavgiften som i mitt fall är 67 öre/kWh. Man måste ta med nätavgiften i kalkylen och då blir den inte lika gynnsam. 

[JoBro]

Om man har rak elnätsavgift och flyttar samma konsumtion från dyrtid till billigtid så spelar den rörliga nätavgiften ingen roll för månadskostnaden.
Men du har helt rätt i att faktorn "åtta" som jag nämnde kommer att bli annorlunda om man väljer att inkludera t ex elnätsavgiften. Och det är helt klart ett bra argument till varför det är mindre lönsamt att använda elpatronen.
Flera elnätsbolag i Sverige har visst effekttariff och tidstariff för elnätet för att styra elanvändningen till natt och helg.
Jag vet inte hur läget är för 1984 och hur det kommer att vara de kommande 15(?) åren vet nog ingen. 

[Roland]

Den rörliga nätavgiften spelar in då COP inte blir samma i de bägge fallen. Lagrar man varmt vatten i ackumulatortankar nattetid blir COP sämre än om pumpen värmer huset direkt. Den extra elförbrukningen gör att rörliga nätavgiften måste komma med i kalkylen. Att det skulle bli billigare att komplettera med elpatron under lågpristid jämfört med att köra värmepumpen har jag svårt att tänka mig.   

[Börje__]

Imorgon är ett intressant exempel.
Solen kommer att skina och elpriset går över medel från kl 06,  Min vp kommer då även att "sänka" från kl 06.
Räknar sedan med att solen värmer ikapp framåt eftermidagen.
Eventuellt lagrat varmvatten behöver jag då från tidig kväll, tror jag.  Betvivlar lite att det kan hålla sej varmt till dess.
Finns det så bra ack.tankar?