Ämne: Bör jag misstänka något fel?

[r4ll3]

Bästa värmepumpsvänner,

jag och min sambo bor i ett hus som har storleksyta på 98+98 kvm, dvs enplansvilla med källare. Det finns radiatorer i både källare och på huvudplan som är uppkopplade till vår bergvärmepump som heter IVT Greenline C7. Fyra radiatorer i källaren, varav en är en luftkonvektor, sedan har vi runt 9 st på övervåningen. Samtliga termostater på radiatorerna står öppna. Pumpen har en extern cirkulationspump med bypass. Huset är byggd kring 50-talet och har 2-glasfönster. Vi bor i Hälsingland. Min bedömning är att isoleringen nog kan klassas som halvdan. Vi har dessvärre lite kännedom om borrhålet, hur pass djupt och så det är, men pumpen är iaf ny på typ 1-2 år.

Under hösten har pumpen agerat felfritt. Nu de senaste veckorna har det varit ordentligt kallt och pumpen har haft behov av tillskott när temperaturen varit runt -10 till -15 grader. Det har även varit kallare än så, ca -18 grader. Ordentligt kallt. I början noterade jag att pumpen hade en god förmåga att öka på värmebärare ut och kunde hålla en framledningstemp på 40 grader utan att tillskott används. Då var inomhustemperaturen högre runt 20 grader. Nu verkar den komma upp max till drygt 38 grader utan tillskott, dvs ändå en 2 graders försämring utan att inställningar har justerats. Inomhustemperatur då 18 grader. Jag noterar också att "köldbärar-in" har sjunkit till ca -0,2 grader. Pumpen har stått på hela tiden, dvs inga av- eller påslag. Då har vi ändå fått det kallt inomhus, ca 18 grader. Nu idag är det -5 grader utomhus och pumpen går konstant utan tillskott och tempen ligger inomhus på runt 18 grader. Hade framledningstemperaturen som innan orkat gått till 40 grader utan tillskott hade det åtminstone varit 19 grader, tänker jag.

Mina frågor:

* Vad jag kan läsa mig till har pumpen en värmeeffekt på 7,2 kW. Är detta klent dimensionerat? Är syftet att eltillskott skall behövas under vintern?

* Varför orkar inte pumpen hålla lika hög framledningstemperatur som innan extremkylan kom? Har värmen i borrhålet tagit slut eller bör man misstänka något fel med pumpen alt inställning?

* Hur bör man tänka kring att köld-bärar-IN har sjunkit till ca -0,2 grader? Ibland blir den till och med -0,3, kan det vara förklaringen till varför värmebärar-ut sjunker?

Jag önskar ju helst att huset värms utan eltillskott även fast det blir några grader kallare men det gör mig lite fundersam att pumpen agerar svagare än vad den gjorde innan extremkylan kom.

Bifogar bild på parametrar.

[Josth]

Det är vanligt att det behövs el-tillskott när det är -10 till -15 grader eller kallare ute. On/off-värmepumpar kan inte dimensioneras för högt då det blir problem med många starter och kort gångtider under andra delar året. Men idealet vore att ni hade en lite grann kraftigare värmepump vad jag kan bedöma. Kanske är nuvarande pump och installerad med ett gammalt borrhål? Förr dimensionerade man lägre.

Huset är värmetrögt. När det blir kallt ute och pannan inte räcker till börjar innetemperaturen sakta att sjunka. Huset blir nerkylt. När det sedan blir högre temperatur ute finns kylan kvar i stommen och inredningen och det tar tid att återställa värmen. Den lilla förändringen i köldbärartemperatur spelar ingen roll.   

[r4ll3]

Tack för svar!

Precis, borrhålet är äldre än värmepumpen och fanns när värmepumpen byttes ut. Det är därför möjligt som du säger att borrhålet är lägre dimensionerat och därför valde tidigare installatör något svagare pump? Hur räknar du ut husets värmebehov?

Om pumpen håller framledningstemperatur på 40 grader vid ca 20/19 grader inomhustemp och 38 grader vi 18/17 grader inomhustemp, avger då radiatorerna och pumpen i själva verket samma mängd värme? Eller ska framledningen hålla samma temp oavsett inomhustemp om bergvärmen producerar lika mycket värme?

[Josth]

Jo de har säkert tänkt på vad de gamla hålet klarar om de valt en on/off-värmepump. Inverters kan däremot själva drar ner effekten om borrhålet är lite för kort och kallt. Uppskattar bara husets effektbehov med schablon som brukar vara mellan 40 och 70 W/m² beroende på om det är nybyggt eller gammalt. Är huset riktigt enkelt isolerat kan det dra ännu mer. För ditt 50-talshus gissar jag på 55 W/m² uppvärmd yta vid -20 °C. T.ex. Delsbo har dimensionerande vinterutetemperatur DVUT på -22,1 °C. Vill man räkna igenom det hela noggrant och kan husets konstruktion och alla mått kan man använda sajten www.energiberakning.se.

Radiatorerna bör då lämna samma effekt om det skiljer lika mycket mellan rumstemperatur och framledningstemperatur. Vill du räkna mer på radiatorerna ska det finnas ett dimensioneringsprogram som man kan använda på Purmo's sajt.

[r4ll3]

Jo de har säkert tänkt på vad de gamla hålet klarar om de valt en on/off-värmepump. Inverters kan däremot själva drar ner effekten om borrhålet är lite för kort och kallt. Uppskattar bara husets effektbehov med schablon som brukar vara mellan 40 och 70 W/m² beroende på om det är nybyggt eller gammalt. Är huset riktigt enkelt isolerat kan det dra ännu mer. För ditt 50-talshus gissar jag på 55 W/m² uppvärmd yta vid -20 °C. T.ex. Delsbo har dimensionerande vinterutetemperatur DVUT på -22,1 °C. Vill man räkna igenom det hela noggrant och kan husets konstruktion och alla mått kan man använda sajten www.energiberakning.se.

Radiatorerna bör då lämna samma effekt om det skiljer lika mycket mellan rumstemperatur och framledningstemperatur. Vill du räkna mer på radiatorerna ska det finnas ett dimensioneringsprogram som man kan använda på Purmo's sajt.

Stort tack för svar återigen. 

Nu när det har varit varmare ute och rumstemperaturen stigit till 20 grader märker jag att framledningstemperaturen klarar gå högre utan tillskott, nu är den på 39,5 grader. Så förmodligen berodde den lägre förmågan att gå upp i framledning pga lägre rumstemperatur, precis som du antydde! Innan köldknäppen kom då pumpen började gå kontinuerligt kom framledningstempen till 40,0 grader vid ett tillfälle, så den lilla ev minskningen i framledningstemp kanske kan bero på att borrhålet tappar en del energi då köldbärar-IN nu är på -0,3? Jag spekulerar.

Det låter också rimligt som du säger att man valt en pump med lägre effekt i och med att borrhålet kanske är lite snålt dimensionerat. Jag märker ju att pumpen funkar bra ned till ca -10 grader utan tillskott, sen blir den beroende av tillskott. Den ska ha köpts in vid sommaren eller hösten 2021 tror jag och utifrån förbrukning av tillskott för värme ser jag att den dragit 450 kWh totalt, vilket inte verkar jättefarligt ändå. Jag har tittat igenom medeltemperatur för Hudiksvall och Gävle och det verkar ändå höra till ovanligheten att temperaturen sjunker ned mot -20 grader så det kanske är okej att pumpen drar tillskott vissa dagar om den resten av året klarar sig utan på lägre effekt istället. 

 En sista fråga jag har är att jag undrar om du vet om det går ta reda på hur mycket pumpen drar när den väl är på? Då utan eltillskott. Är elanvändningen konstant i och med att det är en on/off-pump?

Låt säg att pumpen varit igång 24/7 på ett dygn utan tillskott, går det beräkna hur mkt kWh den dragit då?

Mvh,
r4ll3

[Rickard]

En 7 kW värmepump drar runt 2 kW när den går, lite mindre när framledningstempen är låg, och lite mer när framledningstempen är hög.
När det blir kallare inne för att värmepumpens uteffekt inte räcker till så blir även framledningstempen lägre, det är helt normalt.
En lägre framledningstemp gör faktiskt att COP blir lite bättre, men å andra sidan så får du samtidigt kallar KB-temp, och det gör att COP blir sämre.

Jag skulle rekommendera dig att titta på möjligheterna att ha kallare i vissa rum som ni inte använder så frekvent, i var fall de kallaste dagarna på året.

Vi har t.ex. sänkt rejält nu i höst, i "syrum", gästrum, tvättstuga och garage, ligger på mellan 11 och 15 grader i de rummen nu.
Det gör stor skillnad på effektbehovet när det är kallt ute.
Tror inte jag sett vår värmepump dra mer än ca 1250 W än så länge, och vi har också haft kallt, ned emot -23 som kallast.
Värmer 175 m2 i ett plan.

[r4ll3]

En 7 kW värmepump drar runt 2 kW när den går, lite mindre när framledningstempen är låg, och lite mer när framledningstempen är hög.
När det blir kallare inne för att värmepumpens uteffekt inte räcker till så blir även framledningstempen lägre, det är helt normalt.
En lägre framledningstemp gör faktiskt att COP blir lite bättre, men å andra sidan så får du samtidigt kallar KB-temp, och det gör att COP blir sämre.

Jag skulle rekommendera dig att titta på möjligheterna att ha kallare i vissa rum som ni inte använder så frekvent, i var fall de kallaste dagarna på året.

Vi har t.ex. sänkt rejält nu i höst, i "syrum", gästrum, tvättstuga och garage, ligger på mellan 11 och 15 grader i de rummen nu.
Det gör stor skillnad på effektbehovet när det är kallt ute.
Tror inte jag sett vår värmepump dra mer än ca 1250 W än så länge, och vi har också haft kallt, ned emot -23 som kallast.
Värmer 175 m2 i ett plan.

Stort tack för svar! Jag har märkt nu att KB-IN blivit på -0,1 grader efter lång körning (+0,2 nu efter ca halvtimmes körning) när det varit varmare ute vilket känns skönt, pumpen stannar och "vilar" emellanåt. Jag har för mig du sagt att det är "acceptabelt" att den är högre än -1 iaf, men bra om den är plus?

Bra tips ang att sänka temperaturen i vissa rum. Vi har ju termostater och har ett garage i källaren bl a med radiator, så vi ska nog testa dra ned värmen där om det blir väldigt kallt så man inte använder tillskottet.

Vet du förresten om det finns någon risk/nackdel med att blockera eltillskottet till viss temperatur, till t ex -15 grader, annat än att det blir kallare inomhus? När jag googlar verkar vissa värmepumpstekniker mena att det är skadligt och det får pumpen att arbeta onödigt hårt:
https://www.elinstallatoren.se/2021/04/ar-trott-pa-forstasigpaares-rad-att-stanga-av-elpatronen/

Är det verkligen rätt? Jag tänker att det enda som händer är att pumpen går konstant vilket den ju ska göra ändå om den har tillskott, samt att det bara blir kallare eftersom dne inte orkar hålla upp framledningstemp? Kanske den som skrev artikeln menar att det bara appliceras på pumpar med "inverters" och inte "on/off"-pumpar? Hur ser du på detta?

[Rickard]

Man ska aldrig stänga av eltillskottet och resa bort, i övrigt märker man ju om det blir kallt inne.
Det var många sakfel i den där artikeln, men med tanke på elpriset när det skrevs så kan man väl ha lite förlåtelse för det.
På luft/vattenvärmepumpar är det kanske viktigare att ha elpatron på, men vet man vad man sysslar med så är det nog ingen fara att blockera det på dem också.
Lite beroende på, men jag kan inte tänka mig att det finns luft/vatten som kräver elpatron för avfrostning om allt fungerar som det ska.
Gör det inte det så märker man ju att det blir kallt inne, och kan slå på elpatron.