Ämne: frysrisk vid längre strömavbrott

[bgn]

Hallå,

Jag upprepar: UPS (uninterupptable power supply) måste vara en bra lösning på problemet. Förutsättningen är att cirkulationspumpen till utedelen antingen går alltid (d.v.s. inte stoppas av logiken i pannan) eller att man bygger en liten styrning som ser till att köra pumpen vid strömavbrott. Matningen till pumpen kör man via UPSen.

Med detta fördröjer man sönderfrysningen påtagligt. Man tar inte bort risken, men har man ett hus i ett område där det är risk för längre strömavbrott, så tror jag inte att värmepumpen hade varit min första prioritet. Även en bergvärmepump lär ha sådana problem då...

Det där med larm som ringer upp en vid strömavbrott är ju rätt bra. Då kan man ju i värsta fall ringa grannen och be dem tömma ur VPn (efter det dygn som min CO2 enligt uppgift skall klara).

[KOB (anbj)]

Då behövs en mellenväxlare om man inte skulle köra glykol i hela radkretsen vilket inte är att rekomendera.

Skulle va bra om du utvecklar synpunkten att det inte är att rekommendera att ha glyckolblamdning i hela radkretsen. Tror att den informationen har ett allmänintresse för en hel del av forumläsarna.

Som du redan i annan tråd kunnat konstatera så har jag blite svårt för att fatta. För små händer helt enkelt.

För att du inte ska behöva lägga tid på långa förklaringar, speciellt bara för mej, så får jag väl börja med att redovisa vad jag redan kan i ämnet.

Det jag känner till, är att rent vatten är absolut överlägset alla andra vätskor, för att  användas  som värmebärare i våra radsystem. Tror jag mej veta att det beror på att vatten har ett så unikt högt specifikt värmetal. Kanske gammalmodigt att använda den beteckningen, men ändå... Tror ingen leds vilse.

Blandas frostskyddsvätska i så späds det rena vattnet med en vätska som har lägre specifik värme. Det är en nackdel som vi alla får finna oss i, i våra bilar. Där blandas ofta 50/50%, för att få högsta möjliga säkerhet på att vätskan cirkulerar även i 40 minusgrader. Den försämringen av värmebärarförmågan kan vi leva med i bilar.

I hus brukar man så vitt jag vet vanligen nöja sig med en blandning som räcker för 6-7 minusgrader. Alltså  en förhållandevis liten inblandning. Det förhindrar inte att issörja bildas om det blir riktigt kallt, men gör att inget går sönder genom frostsprängning. Det innebär att värmebärarförmågan under normal drift, försämras ytterst marginellt. Men innebär samtidigt att systemet inte lätt som en plätt kan återstartas om huset fått  djupfrysas ner till 30 graders kyla. Allt är helt, men sörjan hindrar cirkulationen.

En annan nackdel som jag känner till är att frostskyddsvätskan sänker ytspänningen. Det gör att t.ex  den gamla typen av reglerventiler på elementen kan fukta eller t.om. fälla någon droppe. Inte när systemet är i drift (varmt), men väl om det kylts ned riktigt ordentligt.

Själv tycker jag att fördelarna är så uppenbara och nackdelarna som jag redovisat är så hanterliga att  valet är lätt om man har farhågor för frysning. Eventuell marginell förlust av COP får vägas mot riskerna för sönderfrysning.

Bra om du utvecklar de ytterligare nackdelar som finns overlander. 

/Knut.

[overlander]

Visa gummitätningar i ventiler och liknande klarar inte glykol. precis som i bilen så måste glykolen kollas ang koncentration med jämna mellanrum typ varje år det som brukar hända är i motsatsen till bilen att koncentrationen ökar. cirkpumpar tycker inte om glykol om det inte är speciella pumpar. Överhuvudtaget så är det ett väldigt kladande.

[KOB (anbj)]

Nibe 2005:
Hej igen. utmärkt forum med snabba, vettiga svar. Tack för det.
Nästa fråga:
Jag bor ute på "vischan" och elavbrott tillhör dessvärre inte ovanligheterna.
Någon som har uppgifter om hur länge pumpen klarar stillestånd vid t.ex 10 minus samt om någon kan dela med sig av lösning på problemet.
Jag har själv funderat på elverk med automatisk start vid elavbrott, men det är en ganska dyr historia.

Vore det jag så skulle jag med det snaraste säkra anläggningen mot sönderfrysning med glyckhol.

Har själv 30 års god erfarenhet av sådant skydd i raddkretsar. Har glyckhol i två av mina tre värmesystem.

Det ena är värmesystemet i gårdsverkstan. Vedeldad panna. Står helt ouppvärmt, förutom när jag har nåt på gång där.

Det andra är  fritidshuset. Har tidigare varit en åretrunt bostad. Vedeldad panna. Nibe 5Kw, markvärme dockad mot systemet. När jag installerade Vp satte jag även avstängare på vedpannan för att förhindra att den värms när Vp-n går.

Skulle aldrig våga att köra glyckholfritt i fritidshuset. Det ligger i glesbygd (14 mil bort) med betydligt osäkrare elförsörjning än hemmavid.

Har aldrig upplevt några specifika problem av glyckholen. Det enda möjligen att det är bökigare att få in vätskan. Inte lika enkelt som att fylla direkt från konsumtionsvattenledningen. Men ändå inte på något sätt avskräckande.

När jag satte in Vp-n tömde jag den redan tidigare glyckholblandade vätskan i väl rengjorda oljefat, för återanvändning. Körde tillbaka blandningen med en ”borrmaskinpump” av impellertyp. Var lite fundersam om den skulle klara tillräckligt tryck (1½ plan med källare, öppet exp kärl högst upp under takåsen). Men det visade sig inte alls vara något problem.

Har bytt cirkpumpen en gång i gårdsverkstan. Den hade då tjänstgjort i ca 25 år. Fick börja hjälpa den igång lite väl ofta efter stillastående. Den får alltid stå stilla när jag inte eldar. Startar mhja en termostat vid 35 grader. Tycker att det var en sällsynt långlivad pump, med tanke på driftsförhållandena.

/Knut.